Per Gyllén, sektionschef akuten Sahlgrenska.

Läkare på Sahlgrenska: ”Inte bra om elektriker känner sig förminskade”

24 september 2018  |  Text: Henrik Sannesson

I en serie artiklar granskar vi hur personer, som har drabbats av strömgenomgång från det vården kallar hushållsel, blir bemötta. Här uttalar sig överläkaren Per Gyllén, Sahlgrenska Mölndal, kring Felix Andersson som drabbades av strömgenomgång och fick reaktionen ”Jaha, bara hushållsel” på akuten.

Felix Andersson från Kungsbacka drabbades på arbetet av strömgenomgång från en snabbkontakt vid ett armaturjobb. Strömmen gick in i handen, genom överkroppen och ut genom den andra handen till armaturen. Felix skjutsades till Sahlgrenskas akutmottagning i Mölndal. Läkaren han träffade sade till honom att strömmen hade ”vänt i armbågen”. Sjuksköterskorna sade något i stil med. ”Jaha, är det bara hushållsel, då är det ingen fara”. Läs mer om det som hände Felix här.

Felix chef Lars Lindblom blev upprörd över bristen på undersökning och skickade ett mejl till Sahlgrenska Mölndal. Så här svarade VÖL, Vårdenhetsöverläkare:

”Utan att vara helt insatt i fallet ville jag ändå förmedla att patienten i torsdags omhändertogs av en kardiologspecialist som inte bedömde att arytmiövervakning behövdes. Han uppfattade det som att patienten fått hushållsel som en stöt i handen (kanske han missuppfattat?) och således har han behandlat patienten enligt de sjukhusövergripande riktlinjer som gäller för alla tre av Sahlgrenskas akutintag (Sahlgrenska, Östra och Mölndal). Utan att trötta ut dig med hela dokumentet saxar jag nedanstående:

Behandling Lågspänningsolyckor:

Opåverkad patient med stöt från hushållsel (230V) utan strömgenomgång, smärtor, synliga eller palpabla skador och normalt EKG kan hänvisas till VC alt avvakta hemma.” 

Läs mer: Därför uppstår skador långt efter elolyckor

Problemet med texten är att den blandar begrepp. En stöt, enligt det kliniska vårdprogrammet, är den urladdning som uppstår vid statisk elektricitet. Till exempel om man går på en heltäckningsmatta och rör ett dörrhandtag så får man en stöt. Strömgenomgång är en utjämning av potentialskillnad, i allmänhet mellan en spänningsatt del och jord. Vårdprogrammet slår fast att ”det kan vara svårt att avgöra vad som faktiskt är in- respektive utgång när kroppen blir en del av strömkretsen”.

Läs mer: Julia, 10, drabbades av strömgenomgång – nekades ambulans

Vårdprogrammet slår fast att ”det kan vara svårt att avgöra vad som faktiskt är in- respektive utgång när kroppen blir en del av strömkretsen”.

Läs mer: Experten om TV4-läkarens inställning: Helt fel

För människor som jobbar professionellt med el är en elolycka alltid ett misslyckande. Ämnet är tabubelagt eftersom olyckor många gånger uppstår av tidspress eller slarv. 

Det finns många exempel på yrkespersoner som skäms och därför inte har sökt vård efter en elolycka. Är det då inte extra olämpligt att vårdpersonal förminskar riskerna och ifrågasätter valet att komma till akuten? Jag frågar överläkare Per Gyllén, sektionschef för akuten på Sahlgrenska. 

– Om elektriker kommer in till landets akutmottagningar och känner sig nonchalerade eller förminskade är det inte bra. Vi behöver jobba med bemötandet. ”Det är bara hushållsel” är inte ett komplett bemötande. Elolyckor handlar om mer än antalet Volt.

 Läs mer: Överläkaren som anser att det inte finns några banala elolyckor

Per Gyllén har själv faktagranskat det dokument som citeras ovan, det som Lars Lindblom fick mejlat till sig. Under telefonintervjun öppnar Per Gyllén dokumentet och kontrollerar det mot det kliniska vårdprogrammet på internetmedicin.se.
Han upptäcker att vårdprogrammet för strömgenomgång innehåller ny information som inte finns i Västra Götalandsregionens interna dokument. När, undrar jag, kan man räkna med att vårdprogrammet ska följas på Sahlgrenska? 

– Det här borde vara klinisk praxis nu. Vi kommer uppdatera vårt dokument, det ska jag se till, säger Per Gyllén.

– Det här borde vara klinisk praxis nu. Vi kommer uppdatera vårt dokument, det ska jag se till.

Per Gyllén, sektionschef för akuten på Sahlgrenska

Joakim Lindqvist, linjemontör, delar på vår Facebooksida ett kort, med olika prover och undersökningar som alla på hans jobb har med sig i fickan för att kunna lämna fram på akuten i händelse av en olycka. Det finns en tråkig bakgrund till korten, nämligen att anställda på hans förra jobb var med om lågspänningsolyckor i belysningsnätet och blev omhändertagna av vårdpersonal som inte visste vilka prover som behövde göras.

Vårdkort.














Vad tycker överläkare Per Gyllén om den här typen av kort, är det en väg framåt?

– Det finns en risk att man blir besviken om vården inte gör alla de där proverna som finns på kortet. Det finns ingen standardbedömning som stämmer på alla elolyckor. Bedömningen är individuell utifrån strömstyrka och vilken väg strömmen tagit genom kroppen. Precis som när man brutit foten och blir röntgad är det vissa som blir opererade och andra gipsade. 
Det bedömer man från fall till fall.

Läs mer – överläkaren som är på de drabbades sida: ”Jag förstod att det inte var psykologiska besvär”

Men är det inte ett underbetyg till vården att elektriker känner att de själva behöver veta vilka prover som ska tas?

– Det handlar om bemötande och att vi som arbetar på akutmottagningar behöver vara uppdaterade på den information som finns tillgänglig. Om det är något som branschen och företagen ska påminna vården om, så är det information i kliniska vårdprogram.

Hur borde bemötandet då se ut? Lars Lindblom tycker att det finns fler exempel på hur vården kan visa att elolyckor är på allvar. 

– Det ska inte vara upp till patienten, som det är nu, att undersökningar blir gjorda. De flesta som får frågan om de vill vara kvar på arytmiövervakning eller åka hem kommer välja det senare. Låt dem då hellre vara kvar några timmar. Och se till att återbesöken blir av!

Felix Andersson har blivit mer försiktig efter olyckan. Han är mer noga med att stänga av spänningen, men också med att kontrollmäta. Han kontrollerar också att mätinstrumentet verkligen fungerar genom att testa den 
i ett spänningssatt vägguttag.

– Man ser inte spänningen, den hörs inte och den syns inte. Man kan nästan aldrig vara helt säker.

Läs mer: TV4-läkaren står vid sitt ord

Fler nyheter