Logga in

”Det räcker inte att köpa skyddskomponenter”

Publicerad
9 aug 2018, 06:00
| Uppdaterad
17 apr 2023

Christer Bolin har jobbat med åskskydd över 50 år. Här är hans bästa råd till elinstallatörer om kostnadseffektivt skydd mot åsknedslag.

Blixten slår ner runt 100 000 gånger om året i Sverige, och i ett varmare klimat kan nedslagen bli ännu fler. Samtidigt fylls hemmen med allt mer elektronik, som kan ta stryk av överspänningar. Och vad betyder det för elinstallatören? Att det blir allt viktigare att kunna åsksäkra byggnader på korrekt sätt.

Åskskyddsgurun Christer Bohlin är en av landets främsta experter på området. Han har tappat räkningen på alla objekt han har åsksäkrat under åren. Det rör sig om tusentals – från oljeplattformar och kärnkraftverk till arenor, kyrkor och vanliga villor. Vi ställer fem frågor.

Läs också:
Quiz: Kan du installera åskskydd?

Vad är viktigast när ett hus ska åsksäkras?

– Inledningsskyddet, som även kallas överspänningsskydd, är viktigast. Det borde inget hus sakna. Alla inkommande ledningar måste anslutas till huvudjordningsskenan, antingen direkt eller via avledarkomponenter om de rör sig om faserna eller andra signalledningar. Om blixten sedan slår ner i närheten ökar spänningen i huvudjordningsskenan, och alla inkommande ledningar får samma potential. Då flyter huset elektriskt och klarar hur höga strömpulser som helst, ungefär som när en roddbåt guppar i havet på vågorna, säger Christer Bohlin.

”Ibland har man missat att ansluta alla ledningar, som exempelvis antenntråden till tv:n. Innan kabeln koppas in i tv:n ska koaxialkabelns skärm anslutas till huvudjordskenan.

Finns det något som elinstallatören ibland missar?

– Det räcker inte att köpa in skyddskomponenter. Man måste ansluta dem på rätt sätt också, och där ser jag brister många gånger. Ibland har man missat att ansluta alla ledningar, som exempelvis antenntråden till tv:n. Innan kabeln koppas in i tv:n ska koaxialkabelns skärm anslutas till huvudjordskenan, säger Christer Bohlin. 

Hur tänker du när du väljer komponenter?

– Det finns tre typer av lågspänningsavledare: finskydd, mellanskydd och grovskydd. Ett mellanskydd räcker om det uppfyller kraven i gällande standard. ”Köp det billigaste” brukar jag säga. Den gör sitt jobb även om den har för svag stöthållfasthet och själv går sönder. Då är det bara att ersätta den.

– Komponenttillverkarna vill förstås gärna sälja dyrare mellanskydd och även grovskydd och finskydd. Men finskydden är apparatskydd som ofta redan finns inbyggda i apparaterna. Och ett grovskydd som tål 70 kA har du ingen nytta av. Strömmarna blir aldrig så stora eftersom det i allmänhet sker en omfattande strömfördelning i det nätverk som de tekniska systemen bildar. Mellanskyddet som tål 40 kA räcker, säger Christer Bohlin.

”Men om man är åskrädd eller om det finns andra värden att skydda så kan det vara motiverat.

Behövs åskledare?

– Inslagsskydd är begreppet jag har myntat för åskskyddsanläggningar som består av takledarsystem, nedledarsystem och ringledare, som jordtagssystem. Det är en kostsam historia. Statistiskt sett träffas en villa av blixten en gång på 1 200 år. När risken är så liten är det svårt att motivera inslagsskyddet ekonomiskt. De flesta har ju dessutom en brandförsäkring.

– Men om man är åskrädd eller om det finns andra värden att skydda så kan det vara motiverat. Många bygger upp inslagsskyddet med särskilda ledare, men det gör jag bara som komplement. Det finns ju redan en väldig massa metall i huset som kan bindas ihop, som takplåt, armeringsjärn och solcellers monteringsanordningar. När en byggnad ska byggas använder jag därför de befintliga metallföremålen i stället och bygger upp åskskyddet med naturliga komponenter enligt konstens alla regler, säger Christer Bohlin.

Du kallas för åskguru och har åskskyddat tusentals objekt. Har något uppdrag stuckit ut lite extra?

– Det mest spännande var när en havsplattform i Nordsjön skulle åsksäkras. Vi åkte dit i helikopter och plötsligt såg jag något sticka upp ur havet. Skulle vi landa på en knappnål? Men det visade sig vara ett sjuvåningshus. Då begrep jag hur stort havet är, säger Christer Bohlin.