Elavbrott spär på debatt om gotländsk elkabel

23 augusti 2017  |  Text: Marie Granmar

Före sommaren kom beskedet att Gotland inte får en tredje elkabel till fastlandet. Det kan bli problematiskt på sikt, om elproduktionen på ön ska kunna öka.

Runt lunchtid på tisdagen blev hela Gotland strömlöst under en timme. Orsaken till att båda kraftkablarna till fastlandet slogs ut är ännu inte helt fastlagd. Gotlands Energi misstänker åsknedslag som gett följdfel i överföringen genom kablarna. Sårbarhet i elsystemet bidrar, vilket spär på debatten om en tredje elkabel till fastlandet.

– Det är känt sedan länge att de två befintliga likströmslänkarna har begränsad kapacitet. Den nya kabeln med växelströmsteknik skulle innebära en mer robust lösning, som ger möjlighet till utökad produktion av vind- och solel, säger Björn Axelsson, enhetschef hos Gotlands Energi.

Den tredje kraftkabeln har diskuterats och planerats för i cirka tio år. I maj kom beskedet från Svenska kraftnät att de avslutar projektet med kabeln. Ett beslut som välkomnats av vissa, men väcker oro hos andra.

En av de som tagit tydlig ställning mot kabeln är frilansjournalisten Ingrid Thunegard. Hon menar att utökad överföringskapacitet till och från fastlandet kan lägga sordin på gotlänningarnas initiativ att bli mer självförsörjande på el.

– Det blir inget tryck på energiutvecklingen för framtiden. Varför ska människor lägga pengar på dyra soltak, där överskottet går ut på nätet och bara ger några ören tillbaka? Det gör också att ingen bryr sig om att utveckla lagringstekniker, så att elen kan användas lokalt, säger Ingrid Thunegard.

Enligt Gotlands Energi, som är ett dotterbolag till Vattenfall, är den nya kabeln viktig inte för att föra in mer el till Gotland. Det handlar framförallt om att bättre ta om hand överskottet som produceras på ön. Under perioder med stort elöverskott från bland annat vindkraft ökar risken för elavbrott. Det beror på att det bara går att vända elen i en kabel i taget. Om den ena ledningen fallerar så klarar inte den andra att ta hand om all el, vilket skapar problem. Systemet blir för känsligt.

– Vi har i dag en kalkylerad risk för totalt elavbrott på Gotland ungefär vartannat år. Vi vill inte att den risken ska öka, säger Björn Axelsson.

Ingrid Thunegard menar dock att det finns risker även med stora elkablar som bland annat är militära mål.

– Det går att bomba elkablar, så det är viktigt att vi tänker i flera olika banor. Men det kräver naturligtvis både kreativitet och mod, säger hon.

Anledningen till att avbryta projektet med elkabeln är enligt Svenska kraftnäts utredning att kostnaden blir för stor i förhållande till nyttan. Tillsvidare får Gotland alltså klara sig med de två befintliga länkarna, som reparerats så att de kan fungera i cirka 20 år till.

Mellan 2012 och juni 2017 har ett utvecklingsprojekt för smarta elnät genomförts på Gotland. I våras presenterades slutrapporten som bland annat slår fast att installationen innebär förbättrad avbrottsstatistik och kan innebära ett kostnadseffektivt alternativ till konventionell nätförstärkning. Jordfelsprov visade att nätautomationen sänker tiden för återuppbyggnad efter fel. Men för ett så pass litet nät som testnätet, med huvudsakligen erfarna operatörer, är skillnaden inte avgörande. Tester och simuleringar visade också att det finns förbättringspotential för elkvalitetsövervakningen. Där är rekommendationen att gå vidare med utveckling av smarta mätare.

– Visst finns det bra lösningar för att öka oberoendet av fastlandet. Om 10-15 år finns kanske mer lönsam batterilagring tillgänglig, till exempel. Men vi är inte där i dag, så tillsvidare är det helt nödvändigt med kablar till fastlandet, säger Björn Axelsson.

Moderata politiker på Gotland menar att Svenska kraftnäts beslut leder till osäkerhet för bland annat vindkraftsföretag som vill investera på ön. Politikerna vill också att arbetet med en ny elkabel återupptas.

 

Fler nyheter