Här är 13 elektrikerord du kan sluta använda direkt

Publicerad

11 May 2026, 05:16

| Uppdaterad

8 May 2026

Pratar du om stigare, CEE-uttag och nolledare? Elektrikerslang är okej på fältet, tycker elsäkerhetsexperten Jocke Grafström. Men här är 13 elektrikerord som inte är definierade i svensk standard. 

– Så fort man ska formulera sig i en teknisk beskrivning, beställning eller i en standard är det viktigt att använda rätt termer. Ute på fältet är det helt lugnt att använda slanguttryck, så länge man förstår varandra.

Det säger Joakim Grafström, teknisk expert på SEK Svensk Elstandard. I 30 års tid har han tryckt på att man ska använda korrekta termer för att undvika missförstånd. 

Läs också:
Standardkung – vem ska ta över efter Joakim Grafström?

Läs också:
Kollegorna om Joakim Grafström: ”Han är TK64”

Här är 13 termer som kan användas felaktigt: 

1. ”Anslutningskabel är en ganska korkad term”

– Oftast vet folk vad som menas med anslutningskabel, men man ska inte använda det längre. Det är en ganska korkad term, eftersom alla kablar används för att ansluta saker. Det viktiga med den typen av kabel är att den går att böja. Den är flexibel och heter därför flexibel kabel, och har gjort det i snart 20 år. 

2. Personskyddsbrytare (PSA eller PSB) heter egentligen RCBO

– Det finns jordfelsbrytare med inbyggt överströmsskydd, men ingen orkar inte säga det. De började marknadsföras som personskyddsbrytare, vilket jag tycker är dumt och en aning missvisande. Den skyddar både mot elchock och utrustning, vilket är jättebra. Men skulle man kalla något för en personskyddsbrytare är det en 30 mA:s jordfelsbrytare, eftersom den är främst skyddar mot elchock. 

– Sedan har jag märkt att folk inte orkar säga personskyddsbrytare heller. Istället säger man PSA eller PSB, när den egentligen heter RCBO, vilket är en förkortning av residual current breaker with overcurrent protection.   

3. Dvärgbrytare är en term från 1939

– Det tog mig tio år innan jag lyckades övertyga om att termen dvärgbrytare skulle bytas ut mot minibrytare. Jag tyckte inte att det var ett bra ord. Det är en term från 1939 och på den tiden var man inte försiktig med nedvärderande ord. En del tycker det är fånigt med inkluderande terminologi, men jag tycker det är dumt att såra folk i onödan. Dock verkar branschen gilla minibrytare som term och har anpassat sig väl till det. 

Läs också:
Det blir Hagers nya namn för dvärgbrytare: ”Används som skällsord för kortväxta”

4. Stigare togs bort som term 1960

– Det flesta vet att stigare egentligen heter huvudledning, men begreppet används än idag. Stigare togs bort som term 1960 och det finns flera anledningar varför man inte ska använda det. Stigarledning är bland annat ett begrepp inom sprinkler-branschen. 

– Säg att man bor i en lägenhetsbyggnad där det finns ett elrum och man bor i en lägenhet under elrummet. Då låter det konstigt om man säger stigare. 

5. CEE-uttag är ett dött och begravet system

– När man pratar om CEE-uttag menar man ofta industriuttag som är från 16 A och uppåt. Problemet är att det inte betyder det. CEE är ett gammalt certifieringssystem för olika slags uttag, till exempel industriuttag, som försvann för länge sedan. 

– Praktiskt taget alla uttag var utförda enligt CEE-systemet, men det är sedan länge ersatt av andra standarder. Industriuttag utförs enligt standarderna SS-EN 60309-serien. De så kallade allmänbruksuttagen, ofta benämnda Schuko-uttag och perilexuttag utförs enligt andra standarder, vilka är SS 438 08 34, utgåva 3, SS 428 08 31 utgåva 4 eller SS-EN 50 075 utgåva 1. 

– Men ändå marknadsförs industriuttag fortfarande som CEE-uttag. Sedan är det inget problem om man förstår vad den andra menar. 

6. Strömlöst eller spänningslöst

– För många innebär strömlöst att en anläggning är ofarlig eller inte fungerar. Men för mig betyder strömlöst att det inte finns något inkopplat i änden. En krets kan vara strömlös, men det betyder inte att den är spänningslös. Om det överhuvudtaget inte finns någon el på en krets är det spänningslöst. 

7. Det har aldrig hetat ryggningsavstånd

– Den fria ytan framför och runt centraler har aldrig hetat ryggningsavstånd, utan i standarden är det definierat som gångar för passage och betjäning. 

Läs också:
5 regler – Hur högt ska centralen sitta?

8. Potentialjordning är inte specifikt nog

– Det finns folk som använder begreppet potentialjordning eller PUS-jordning, och man kan gissa att det betyder potentialutjämning.

– Potentialutjämning i sig är ett samlingsbegrepp för tre olika saker: skyddsutjämning, funktionsutjämning och åskskyddspotentialutjämning. Man måste vara specifik i sina beskrivningar vilken av dessa tre det gäller. 

Läs också:
Så fungerar skyddsutjämning och funktionsutjämning

9. Strömbrytare heter egentligen strömställare

– I folkmun heter det lampknapp eller strömbrytare. Egentligen heter det strömställare. En lampknapp är en slags strömbrytare, men också en minibrytare är en strömbrytare. Ofta är det lätt att förstå av sammanhanget vad någon menar om hen säger strömbrytare. Men ska man beskriva det i exempelvis en standard bör man skriva strömställare.

10. Det hette jordtag fram till 1994 

– Mellan 1939 till 1994 hette det jordtag. Från 1999 försvann begreppet jordtag från definitionerna i Elsäkerhetsverkets föreskrifter och ersattes av jordelektrod med samma definition. Men sedan tog Energiföretagens föregångare en ny definition av jordtag 2001, vilken var ”jordens ledande massa tillsammans med jordelektroderna” och angav den engelska termen som earth elektrod, vilket var den engelska termen även för svenska jordelektrod, vilket inte skingrade begreppen.

– Idag är jordtag fortfarande inte definierat i standarden, eftersom vi inte är säkra på vad det är. Det som vi använder är ”ledande del som har elektrisk kontakt med lokal jord, direkt eller via ett specifikt elektriskt ledande medium”, som är definitionen för en jordelektrod.

Läs också:
Experten: Det här är viktigare än rätt jordtagsresistans

11. Förmodligen är allpolig brytning det vi i dag kallar frånskiljning

– Det vet vi inte vad det är längre och det finns inte definierat. Det är ett gammalt uttryck som försvann när Blå boken (ELSÄK-FS 1999:5) upphävdes. Förmodligen är allpolig brytning det vi kallar frånskiljning idag, men det är inte exakt samma sak. 

12. Standarden för säkerhetsbrytare drogs in för 30 år sedan

– Man kan fortfarande köpa sådana produkter och det är vanligen en lastfrånskiljare som är låsbar. Förr i tiden fanns det en standard för säkerhetsbrytare, men den drogs in för 30 år sedan. På den tiden kunde den inte bryta last, utan man var tvungen att slå ifrån lasten och göra kretsen strömlös. Man kunde öppna och låsa den.

– Det som idag marknadsförs som säkerhetsbrytare, eller arbetsbrytare, är ofta en låsbar lastfrånskiljare, det vill säga den kan dessutom bryta last. 

13. Alla vet vad en nolledare är, men…

– Alla vet vad en nolledare är, men det heter neutralledare och har gjort det de senaste 30 åren.