Svårt och farligt – här floppade vätgasen

Vätgas är klimatneutral och går att tillverka av solel och vatten. Optimismen var stor i flera svenska projekt. Men hur gick det? Vi har följt upp 8 svenska satsningar på vätgas.

Floppar:

1. Vårgårda, flerbostadshus

Vårgårda Bostäder fick mycket uppmärksamhet för sitt vätgasprojekt i miljonprogramsområdet Klockarebolet. Bland annat vann projektet Naturvårdsverkets miljömålspris i kategorin Mod & Tempo.

Men våren 2020 stoppades projektet, främst för att länsstyrelsen bedömde anläggningen som ”farlig verksamhet”. Därför gav inte kommunen bygglov.

Läs också:
Vätgasprojekt i Vårgårda får nobben

Läs också:
Vätgas utan trycktuber – vad tyckte räddningstjänsten?

2. Mariestads vätgastankstation

Stationen där det gick att tanka vätgas producerad på plats med hjälp av solel var en omskriven pionjärsatsning. Den kallades ”världens första vätgastankstation som är helt offgrid” när den invigdes 2019. Under flera år tankades kommunens vätgasdrivna bilar här.

Periodvis drogs dock vätgasproduktionen med problem och 2022 togs den ur drift. Två år senare meddelade kommunen att de tänkte avveckla tankstationen. Den monterades ner i februari 2025. Samtidigt har företaget Hydri byggt en ny tankstation för vätgas i samma område. Där tankas bland annat kommunens cirka tio vätgasbilar.

3. Kronoparkens förskola i Mariestad 

Solceller, batterier och energilagring i vätgas skulle göra Kronoparkens förskola till den första i Sverige att vara självförsörjande på el och värme. Men när den invigdes 2022 var det utan vätgaslager.

Företaget som skulle leverera elektrolysören, för vätgasproduktionen, gick i konkurs. Enligt projektägaren Hydri blev det då tekniskt omöjligt att få anläggningen färdig och långsiktigt välfungerande. ”Den snabba tekniska utvecklingen innebär samtidigt att det har blivit svårare att hitta delar till den konstruktion som valdes när projektet påbörjades” sa Hydris vd Kamilla Björkman i ett uttalande.

Upprörda röster höjdes över att satsade skattemedel använts till teknik som inte blivit av. Men tidigare i år rapporterade kommunen att den får tillbaka 14,2 miljoner kronor av Hydri.

4. Jönköping, flerbostadshus

Kommunala bostadsbolaget Vätterhem hade långtgående planer på att visa hur ett svenskt kvarter kan bli självförsörjande året om på både energi, vatten och avlopp. Två unika offgrid-hyreshus, med sammanlagt 44 lägenheter, skulle byggas i Öxnehaga i Jönköpings kommun. 

För att planerna skulle bli verklighet behövdes stöd i mångmiljonklassen från Energimyndigheten. Stödet beviljades inte och vätgasplanerna skrotades. I stället uppfördes husen senare som mer vanliga energieffektiva hus.

5. Pilotvillan Zero Sun i Skellefteå

I pilotprojektet Zero Sun ville Skellefteå Kraft undersöka om en villa kunde bli självförsörjande på energi och offgrid även i ett mycket kallt klimat. Säsongslagring av energi gjordes i vätgastankar. I början av 2020 kopplades villan loss från elnätet och all el och värme kom från en vätgasdriven bränslecell under en månad. Därefter har huset gått att hyra via Skellefteå Camping.

Enligt teknikansvarig Fredrik Jonsson lyckades projektet visa att tekniken var kompatibel med förutsättningarna mörkt och kallt. Ändå pausades projektet för två år sedan och vätgaslagret används inte. För att fortsätta hade uppdateringar krävts för att göra systemet mer driftsäkert, användarvänligt och underhållsfritt. Solelen driver numera huset sommartid, men vintertid är det kopplat till elnätet. 

Här finns fortfarande hopp:

6. Sjöbohems kontor

År 2021 driftsatte Sjöbohem sitt unika energisystem där förnybar el används till att producera vätgas för säsongslagring av energi. Systemet försörjer huvudkontoret i skånska Sjöbo med el och värme året om.

Elen produceras av en vertikal vindsnurra och solceller. Det ger periodvis mer el än huset behöver, och överskottet matas till elnätet eller lagras i batterier eller som vätgas. Vätgasen produceras i flera elektrolysörer som spjälkar vatten. Därefter lagras vätgasen i trycksatta tankar (350 bar) och när den ska användas leds gasen till en bränslecell som ger el och värme. Numera finns även en tankstation där Sjöbohem tankar sina tre vätgasbilar.

Till skillnad från andra vätgasprojekt har inte kostnaderna varit ett hinder för Sjöbohem. Tvärtom menar förvaltningschefen Kent Tillberg att de gjort en bra affär. Investeringen på cirka åtta miljoner kronor förväntas vara återbetald inom tio år. Priset per kilowattimme blir också rimligt tack vare hög andel egenproducerad el, att spillvärmen tas tillvara och att de slipper abonnemangskostnader.

7. Mr Vätgas villa

Redan 2013 byggde entreprenören Hans-Olof Nilsson sin offgrid-villa i Göteborg. Den 500 kvadratmeter stora villan har solceller, solfångare, batterier, bränslecell och vätgaslager med trycksatta tankar. Han bor fortfarande i huset och tycker att det fungerar som det var tänkt.

För ett år sedan bestämde han sig dock för att koppla in sig på elnätet igen. Han gjorde det av nyfikenhet för att se om huset kunde bidra till Göteborg Energis flextjänster och stödtjänster via Checkwatt. 

Han har också utvecklat en ny teknik där lagringen av vätgas sker i metallhydrid, utan högt tryck. Ingen kompressor behövs och brandfara och explosionsrisk försvinner. Man kan ställa lagret i garaget, vilket gör tekniken tillgänglig för fler. 

8. Trygghetspunkten i Häradsbäck

I småländska Häradsbäck har en lokal förening omvandlat ett gemensamt allaktivitetshus till en så kallad trygghetspunkt vid beredskap. Här ska finnas el och värme i två veckor även om det allmänna elnätet slås ut, som det gjorde under stormen Gudrun 2005. Huset har kök, toalett, dusch, tvättmaskiner, möjlighet att ladda mobiltelefoner, ficklampor och på sikt även elbilar.

Ödriften ordnas med hjälp av en energihybridmodul och ett vätgaslager där gasen lagras i metallhydrid. Modulen innehåller elektrolysör, bränsleceller, växelriktare kopplad till egna solceller, batterier och en anslutning för bredband. 

Läs också:
Säkrare vätgasteknik ger ödrift i 14 dagar vintertid