Elektrikerns åskvarning: ”Blixtnedslag i datahall kan bli extremt kostsamt”

Har nya installationer gjorts på taket – solceller eller kylaggregat? Då kan det vara dags att se över skyddet mot blixtnedslag. Kylare måste absolut skyddas, menar en elektriker.

Solceller eller nya ventilationsanläggningar på tak påverkar åskskyddet av byggnader. Från sitt kontorsfönster har Mikael Rockhammar, vd för Elrond Komponent, sett nya master dyka upp på grannfastigheten. En tidigare lagerlokal har gjorts om till datahall, och då krävs uppdatering av åskskyddet.

Läs också:
Har du koll på fundamentjordningen? Högre krav i ny standard för åskskydd

Läs också:
Åskskydd för elbilsladdare: Ingen bra idé med laddstation mitt på öppen parkering

– Från början fanns där ett traditionellt åskledarsystem med rutnät på taket. När verksamheten ändrades till datahall sattes kylanläggningar på taket och de måste få kompletterande skydd, säger han.

”Om en blixt träffar en kylare och strömmen leds in i fastigheten, där det finns känslig utrustning, kan det hända mycket och bli extremt kostsamt.”

Daniel Lindell, El13R

Blixten slår ofta ner i den högsta punkten, vilket helst inte ska vara kylaggregaten. Därför monteras master av metall, kallade uppfångare, bredvid aggregaten på taket. Masterna blir de högsta punkterna och fungerar som antenner som kopplas till åskledarsystemet.

Daniel Lindell, projektledare och tidigare elektriker hos El13R, har installerat flera åskskydd på datahallar. Han menar att det är väldigt viktigt att åskskydda utrustning i riskzonen för blixtnedslag, som kylaggregat på tak.

– Om en blixt träffar en kylare och strömmen leds in i fastigheten, där det finns känslig utrustning, kan det hända mycket och bli extremt kostsamt, säger han.

Han menar också att det är viktigt att hålla isär åskledarens jordning via ringledare och jordningen inne i fastigheten. Jordning av utrustning i en datahall bör vara ren och separat.

Risken är annars att blixtströmmen tar sig in i fastigheten via jordningen och skadar både fastigheten och de elektriska systemen. Till exempel kan servrar gå ner.

– Därför är det viktigt att potentialutjämningen är korrekt utförd. En rekommendation är att jordningen är parallellkopplad och att man även gör hela systemet redudant, säger Daniel Lindell.

När det gäller åskskydd av solceller menar Mikael Rockhammar att det finns ett viktigt vägval att göra inför installationen: Antingen isolerar man solcellsanläggningen från åskledarsystemet, så att blixten inte kan slå ner och skada växelriktaren.

Eller så ansluter man solcellerna till åskledarsystemet. Då finns dock risk för att störningar kommer in på DC-sidan, och ett kraftigt överspänningsskydd behövs.

Mikael Rockhammar tycker att synen på åskskydd har ändrats på senare tid – fler vill skaffa åskskydd än tidigare. Många är också mer förutseende och medvetna om ifall man har en känslig byggnad som behöver skyddas.

– Förr fick vi flest frågor inför åsksäsongen. Nu är det mer under hela året. Både konsulter och arkitekter tänker också mer på åskskyddet redan tidigt i projekt, säger han.

Den ökade mängden elektronik har stor betydelse.

– Kostnaderna för driftbortfall kan bli väldigt stora. Till exempel om du har tillverkning men inte så mycket lager – då blir det väldigt tajt vid ett stopp, säger Mikael Rockhammar.

Läs också:
Så skyddar du solceller, elbil och värmepump mot blixtnedslag

En annan trend han märkt är att åskledare allt oftare är gjorda av aluminium. Tidigare användes mest koppar, men det kan utsöndra gift på taket och metallen är dessutom stöldbegärlig. Aluminium är billigare och lättare att hantera.