Omtvistat om installation av solceller med Cecilia Axelsson

Publicerad

2 feb 2024, 05:30

| Uppdaterad

1 feb 2024

Finns det undantag som gör att lekmän i vissa fall får installera solceller? Och ska man jorda solceller eller inte? Cecilia Axelsson elsäkerhetsexpert på Installatörsföretagen reder ut reglerna.

Du jobbar bland annat med Säker Sol, ett stöd till företag i solcellsbranschen. Men du har också besvarat otaliga läsarfrågor i elinstallatören. Vad är det som är kul med att besvara läsarnas frågor?

– Jag är ju en skrivbordsprodukt så jag tycker att det är görsköj att sätta mig in i verkligheten i våra installatörers vardag och få ha en del i att kunna hjälpa dem med den kunskap jag har. Det är det som gör det så himla kul, att vi blir ett team tillsammans.

Det blev ofta mycket diskussion om dina expertfrågor. Finns det någon fråga eller diskussion som du minns?

– Ja, lantbruk och potentialutjämning. Den frågan är inte helt utredd än heller. I en drömvärld skulle jag vilja fördjupa mig i just det där och få göra en utredning med hjälp av olika expertiser om just potentialutjämning i lantbruksmiljön. Det vore grejer det.

Samtalet idag handlar om omtvistade frågor om installation av solceller. Vi börjar med frågan om vem som får installera solceller, en fråga som för oss på tidningen fick en start i samband med SVT-programmet ”Hjälp, vi har köpt en bondgård” där Kalle-Zachari Wahström kopplade solceller själv på ett stugtak. Han monterar panelerna och drar kablar till MPPT-regulator och växelriktare själv. Han kommenterar att ”det är sjukt lätt, för lätt!”. Vissa försvarar honom med att det är 12 volt och jämförbart med bil- och båtbatterier. Vad är det som brister i det här resonemanget?

– Att det är lätt. Det är individuellt vad man tycker är lätt och svårt. Men oavsett har vi ett regelverk som solcellsinstallationer faller under. Framförallt när det gäller sådant som starkströmsanläggningar. Det vill säga i det här fallet med ett hus. Som du nämnde, bil- och båtbatterier och husbilar har också varit med i det här. Där får man ju då göra den här installationen. Det är ett annat regelverk. Det är inget roligare svar än så.

– Just när det då kommer till byggnader så har vi ett regelverk som då klassar in solcellsinstallationer som ett elinstallationsarbete. Den installationen får man inte göra.

Det är ganska få delar i en solcellsanläggning kan man konstatera. Det är solpaneler, det är en växelriktare, det är en solcellsregulator. Om det nu är så lätt att installera det här själv, varför är det så viktigt att det görs av auktoriserade personer?

– Det är för att det inte är lätt. Det är det som är grejen. Att det ser enkelt ut. Men risktänket runtomkring är det som de som inte har en utbildning inom det här missar. Det kan se väldigt enkelt ut som sagt. Likspänning till exempel, det är ju inte lika farligt som växelspänning. En vanlig missuppfattning, det är helt olika riskfaktorer i det där. Just när det kommer till likspänning så har vi en stor ljusbågsrisk. Därför är det väldigt viktigt att inte kablage läggs mot skarpa kanter, eller att de böjs för hårt, eller att de stripsas fast för hårt som då kan göra att man skadar ett kablage.

– Har man inte med sig den kunskapen då är det inte svårt alls att förlägga strängkablage på en solcellsanläggning. För man ser inte riskerna och det här är en jättestor brandrisk om inte det här utförs korrekt.

Vad är det som kan hända då?

– Det som kan hända är ju då att du får en skada på kabeln som då gör att det blir en liten liten ljusbåge och den i sin tur då leder ju till varmgång. I värsta fall så kan det ju börja brinna. Sen så kan det ju även då när du får skador på kablaget som spänningssätter olika byggnadsdelar och så vidare.

– Men det här ska inte ske, för du ska göra en egenkontroll. Det finns alltså krav på att du ska göra en egenkontroll av ditt utförde elinstallationsarbete. Så att förlägga ett strängkablage och ha gjort skador på den och sen inte utföra egenkontrollen det är väl också ett svar på den föregående frågan med varför är det så enkelt? Ja det är inte enkelt. 

– Hoppar man över en massa saker som man måste göra ja då är det klart att då blir det lättare att utföra men det blir absolut inte utfört som det ska enligt regelverk och det blir direkt farligt. Så vi kan ju dels då få ljusbågsrisk och sen då så kan vi ju få spänningssättning. Det har vi skydd och så vidare emot men det ska inte gå så långt.

Man måste veta hur man ska installera skydden också?

– Oh ja, absolut. Och se på någonting och inte riktigt förstå funktion ja då kan det se jätteenkelt ut. Men det är inte enkelt. 

Det finns ju ett undantag i Elsäk FS 2017 och det är många i den här debatten som har riktat in sig på just det. Vad handlar det om?

– Ja, det är ju ett undantag, som har funnits med några år i föreskrifterna och nu blossade detupp när vi fick in solceller som är hyfsat nytt, eller en ny teknik i alla fall. Och som du nämnde förut, solceller kan vara 12 volt och så vidare. Just det undantaget, för en då som inte är insatt i regelverket kan se ut som om att  solceller faller under det undantaget. Och det var det också många som lutade sig tillbaka emot att hitta den här punkten. Bara för att ta lite siffror på hur det här är ska det  vara under 50 volt och en effekt på max 200 voltampere och så ska det handla om växelspänning och kretsen ska matas från, men även vara isolerad från elnätet.

En annan omtvistad fråga om solcellsanläggningar är om de ska jordas och om det är ett krav? 

Elinstallapodden handlar om installation av solceller. Gäst i programmet är Cecilia Axelsson elsäkerhetsexpert med ett specialintresse för potentialutjämning. Vad är den vanligaste missuppfattningen skulle du säga om potentialutjämning? 

– Vanligaste missuppfattningen är nog att allting som är av ledande material ska potentialutjämnas. Och sen ett stort misstag som man gör efter det är att man inte tar reda på syfte med den här potentialutjämningen för det är ju då den delas upp i två delar, funktions- och skyddsutjämning. 

Vad är skillnaden?

– Skillnaden är att när vi kommer till skyddsutjämning så ska den skydda mot person- och egendomsskada. Och framförallt om vi tittar på personskydd. Det är därför den här ledarenär den enda ledaren som får ha en gröngul färgmärkning.Ingen annan ledare får ha det.

– Ett syfte är som sagt ur skyddssynpunkt och det andra är för att uppnå en viss funktion hos en utrustning, hos en apparat för att den ska fungera på rätt sätt. Då behöver den utjämnas mot en viss referenspunkt. Så det är skillnaden. För att få saker och ting att fungera och det andra är ju då för skydd.

När det handlar om solceller är det lätt att tänka sig ett fel där solcellerna spänningsätter taket, om man har ett plåtak och att det inte märks förrän en person skadas. Å andra sidan, kan du tänka dig någon situation då man inte skulle vilja jorda solcellerna?

– Jag skulle faktiskt komma med en invändning där. Det här med att det handlar om att det är lätt att tänka sig ett fel där solceller spänningsätter taket. Det är det inte.

– Grejen är ju så här att om du utför din elinstallation så som regelverket säger så hittar du de här felen. Du ska göra din egenkontroll. Hoppar du över det steget, då har du inte följt regelverket. Men skulle det nu vara så här att det är skador på kablage och så vidare då ska det här tas om hand.

– Men för då att ett plåtak som du nämnde ska spänningsättas i samband med fel då måste vi gå tillbaka till grunden i regelverken inom elområde. Det baserar man på att ett fel får aldrig vara farligt. Men är det två eller fler fel som inträffar samtidigt då kan det uppstå en risk. Minimikraverna bygger på så som elinstallationsregler och så del 712 bygger på den så kallade enfelsprincipen. Så det ska finnas skydd som skyddar mot det här. Men är det så att av någon anledning att de skydden inte fungerar, det vill säga att det dels blir ett fel och sen så fungerar inte skydden, det tar inte regelverkehöjd för.

– Men vill man öka på den säkerhetsnivån och säga att vi vill skydda oss även mot två fel och kanske tre fel så det finns ingenting som hindrar att vi gör så. Men kraven som finns baseras på ett fel.

– Det här med att börja utjämna plåttak det är inte någonting som jag förespråkar överhuvudtaget enligt min personliga uppfattning. Jag håller mig till minimikraven. Ska det börja utjämna plåttak är riskbedömningen som är kring en sådan process ganska stor. Det behöver man då att fråga sig själv, vilken nivå vill jag lägga min installation på? Det går alltid att göra saker säkrare. Men den dialogen som har blossat upp nu om och utjämna plåttak, det är inte någon som jag ställer mig bakom i dagsläget alls.

Är det ett krav i elinstallationsreglerna att solcellsanläggningar ska jordas?

– En solcellsanläggning, när man börjar titta på paneler, själva solcellspanelen är ett så kallat klass 2-material. Det betyder att den har dubbel- eller förstärkt isolering. Det har vi på vissa saker. En hårblås är också ett klass 2-material och det är för att den är handhållen. Händer någonting i den så är det risk att vi blir utsatta för en strömgenomgång. Därför har den dubbel eller förstärkt isolering.

– Nu är det inte så att vi springer uppe på taken kring solcellspanelerna och blir utsatta för strömgenomgång om det skulle inträffa ett fel. Men en anledning till att solcellsmoduler ändå är ett klass 2-material är för att så fort de de utsätts för solljus, så producerar de. Vi kan ju inte bryta produktionen såsom vi kan göra med andra förbrukare i en elanläggning. Vi kan inte rycka ur kontakten, om vi uttrycker och så. Därför behöver de vara ett klass 2-material. Det innebär att om det nu inträffar ett fel internt in i den här solcellsmodulen så spänningssätts inte några delar.

– Allting som är av klass 2-material ska av den anledningen inte anslutas med någon skyddsledare för den kan inte bli spänningssatt. 

Så Solceller, solcellsanläggningar, ska inte jordas?

– Då är vi där igen med begreppen jordning, utjämning. Vad menar vi egentligen? Det kan ju vara så här att växelliktare med isolationsövervakning behöver ha en referenspunkt och då ska den ha en ledare för att den funktionen ska fungera. Och då ansluter man den till jord om vi nu uttrycker och så.

– Men så att säga att en solcellsanläggning inte ska jordas, då blir det fler följdfrågor på den. Det kan vara så att den ska funktionsutjämnas men den ska inte skyddsjordas eller skyddsutjämnas.

Hur går funktionsjordningen, funktionsutjämningen till i vanliga fall i solcellsanläggning?

– Ja, det här får jag också en hel del frågor om för många menar ju att det egentligen blir samma sak. – Och ja, det blir egentligen samma sak. Det är ingen skillnad på själva utförandet. Det är en ledare det här med, precis som skyddsledaren är det en funktionsledare.

– Däremot – i och med att en skyddsledare kommer med många krav på sig – det gör inte en funktionsledare på samma sätt. Eftersom den inte har med säkerhet att göra. Jag brukar lite skämtsamt säga att den har lite andra kläder. 

Rosa? 

– Ja, för funktionsjordning säger standarden att färgen ska vara rosa, men det räcker med att den är rosa i änden och att man kan tejpa änden rosa.

– Det är många olika saker här och vi skulle egentligen kunna ha ett helt avsnitt om just det här med olika typer av ledare, vad olika typer just har för funktion för skydd. Vi har jordning, vi har utjämning och i och med nya utgåva av elinstallationsreglerna som kom i fjol, utgåva 4 2023, där har ju då elinstallationsreglerna utökats med ett avsnitt som handlar om funktion mer än skydd. 

Jag förstår att det finns en debatt om jordning av solceller vad är de andra argumenten? Vad är argumenten för att jorda solceller?

– Dels så kanske det kan vara så här att man har inte koll helt enkelt. 

– Men i tillverkningsprocessen många gånger är stativen som solcellspanelerna ligger på finns en allmän symbol för jordning, en upp- och nedvänd julgran. Jag tror att de flesta vet vad jag pratar om. Den tolkar en del som att ”aha här är det en symbol, en märkning för jordning, och här ska vi ansluta en gröngul ledare”. Så är det ju inte tänkt! 

– Först och främst måste du läsa tillverkarens anvisningar, självklart det är a och o, men det som den här märkningen betyder är att om du ska ansluta en utjämnings- eller jordningsledare på det här stativet, är det här, vid uppmärkningen, som du ska göra anslutningen.

– Sen när den kommer in med åskskydd till exempel eller att det ska vara funktionsjordning eller funktionsutjämning då är det i den punkten som det ska anslutas. Men det sen finns det tyvärr tillverkare som märker utrustning av klass 2-materiel med de här stativen med en symbol för skyddsledare. Det är direkt fel. Det blir jättesvårt för dels den som ska installera och dels för den som eventuellt ska göra en besiktning av det här. Vad ska de gå på? 

– Tillverkare av solcellsmateriel är inte uppdaterade på den tekniska skillnaden och syftet vad gäller just potentialutjämning och jordning. Det är ett gissel. Vi har inte kommit så långt och tekniken har sprungit fortare än vad tillverkarens anvisning har gjort.

Det här är en utskrift av Elinstallapodden med Cecilia Axelsson, elsäkerhetsexpert på installatörsföretagen. 

Programmet återkommer med nya avsnitt som spelas in live på mässan Elmia Solar i februari 2024.