Så ska bluffakturorna stoppas

Publicerad 5 feb 2017, 22:08

Regeringen vill skärpa reglering av bluffakturor. Förslaget innebär att det blir brottsligt att skicka ut bluffakturor och att straffet höjs med upp till sex års fängelse.
– Vi gör en offensiv mot bluffakturorna, säger näringsminister Mikael Damberg (S).

Privatpersoner och företag uppskattas ha betalat upp till en miljard kronor i bluffakturor under 2016. Uppskattningsvis har var åttonde privatperson och vart femte företag i landet drabbats av bluffakturor. Småföretagare och äldre personer är särskilt utsatta för bedrägerierna.

Under förra året registrerades ett enskilt ärende med cirka 2 000 brott i Storstockholm gällande bedrägeri med bluffaktura, enligt Brottsförebyggande rådet (BRÅ).

Antalet bluffakturor ökar visar statistik från BRÅ, med cirka 23 procent från 2014 till 2016 då 14 631 bedrägerier med bluffakturor skedde, enligt preliminära siffror från 2016.

Tidigare handlade bluffakturorna om att exempelvis få kontaktuppgifter införda i en tryckt telefonkatalog. I dag består bedrägerierna mest av att företag utlovas en plats på en sajt. Tack vare den tekniska utvecklingen så är det enkelt att göra massutskick av till synes seriösa fakturor eller ”erbjudanden”.

Regeringen vill nu skärpa straffet för fakturabedrägerierna och införa ett nytt brott – grovt fordringsbedrägeri där det blir straffbart att i vilseledande syfte rikta betalningsuppmaningar.

Den som drabbats av bluffakturor ska inte heller behöva bevisa att man lidit en ekonomisk förlust. Straffskalan ska enligt förslaget vara fängelse i lägst sex månader och högst sex år.

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli 2017.

Läs hela lagrådsremissen här.