Här kan väggarna flytta runt

Publicerad 9 aug 2016, 09:20 | Uppdaterad 24 feb 2021

På KTH byggs tre bostadshus där studenter ska bo i ett labb. Det öppnar för nya krav även på installatörerna – för när väggarna flyttas runt måste elinstallationerna hänga med.

Bygget av KTH:s Live-In Lab har startat på Kungliga Tekniska Högskolans campus i Stockholm. De tre nya byggnaderna ska rymma lägenheter åt drygt 300 studenter och samtidigt bli ett levande labb för smarta hem. Ett av målen är att få fart på införandet av innovationer i byggbranschen. Resultaten kan påverka även installatörer. 

– En vision i framtidens boende är att utnyttja ytan mer effektivt genom att flytta väggar. Då måste även elinstallationer och infrastruktur vara flexibla och hänga med, säger Lars Nordström, som är professor i Elkraftteknik och medlem i Live-in Labs styrelse.

Ta till exempel en student som ska ha fest. Då kanske hen kan utöka lägenheten genom att flytta på väggar som vätter mot bortresta grannar. En annan möjlighet kan vara att skapa ett stort gemensamt allrum och varsitt litet sovbås.

Husen är indelade i två delar. I den ena delen kan forskarna samla in data om de boende, exempelvis genom att mäta när folk är hemma eller borta, hur och när de använder elprylar och om de sover eller är vakna. I den andra delen ska lägenheterna byggas om varje år för att implementera och testa ny framtidsteknik. De här lägenheterna är bygglovsbefriade, vilket gör det möjligt att införa saker som inte kan testas i vanliga bostäder.  Bland de futuristiska förslagen finns väggar av alger som produceras gas, golv som genererar energi när man går på dem och lågspänningsnät på 12 eller 24 volt.

– Till syvende och sist är det människor som ska leva här. Kommer de att acceptera att inte få rosta bröd om solen inte skiner till frukost? 

Lars Nordström, professor och medlem i Live-in Labs styrelse.

För att spara energi skulle forskarna även kunna styra hur elen används. Vissa eluttag kanske endast ska kunna användas när solpanelerna producerar el. Lars Nordström tycker det mest intressanta ska bli att undersöka kopplingen mellan teknik och beteende.

– Till syvende och sist är det människor som ska leva här. Kommer de att acceptera att inte få rosta bröd om solen inte skiner till frukost? säger han.

Byggnaderna ska vara så kallade plusenergihus, som producerar mer el än vad de gör av med. Därför installeras runt 11 500 kvadratmeter solceller, 50 avloppsvärmeväxlare och borrhål med en sammanlagd längd på 3 600 meter för att långtidslagra värme. För korttidslager används istället varmvattentankar och tankar med fasändringsmaterial. 

Inflyttningen startar troligtvis hösten 2017, och forskningsprojektet ska pågå i minst tio år. Cirka 40 forskare och åtta företag är i hittills involverade i projektet. Hela investeringen ligger på 260 miljoner kronor. Byggherren Einar Mattsson-koncernen, som kommer att äga husen, skjuter till 15 miljoner kronor.