Han är el-fantomen på Operan

Publicerad 5 apr 2016, 09:17

I snart 30 år har han haft ett av landets mer spännande elektriker­jobb. Torbjörn Gustafsson håller i det elektriska på Kungliga Operan. Han ser till att operastjärnorna har ljus i logen, att ridån går upp och ner som den ska — och att elen på scenen funkar.

Kungliga Operan i Stockholm ska vara landets ledande scen för opera och balett. Det har regeringen bestämt och stipulerat i det regleringsbrev som styr verksamheten. Att leva upp till det i en byggnad som har mer än 100 år på nacken, i konkurrens med avsevärt yngre operahus i Göteborg och Malmö, är inte helt enkelt. För att vara bäst på opera i Sverige krävs mycket mer än fantastiska sångare och duktiga musiker. En stor stab av skickliga hantverkare och tekniker hjälper nationalscenen att ta operakonsten till nya höjder.

Hos Kungliga Operan finns närmare 550 anställda. Knappt hälften arbetar med den tekniska servicen. De är ljud- och ljustekniker, videotekniker, snickare och annat. På avdelningen ljud och ljus arbetar 26 ­anställda tekniker och fem inhyrda konsulter. Torbjörn Gustafsson är den behörige elinstallatören i det här gänget. Han har gett Kungliga Operan elkraft sedan 29 år tillbaka.

– Jag kom hit 1987 och är nu inne på mitt sista halvår som operaelektriker, berättar Torbjörn.

Till sommaren går han nämligen i pension. Torbjörn Gustafsson utbildade sig till el-ingenjör på fyraårig teknisk linje i början av 70-talet, tog jobb på Siemens och deltog i in-stallationerna när enkammarriksdagen inrättades och hamnade så småningom på tv-huset.

– Då var jag anställd på Elektro Sandberg och var med och byggde nya tv-studior. Det var så jag kom i kontakt med elförsörjning till ljud, ljus och annat sceniskt – och blev rejält intresserad av det. När Kungliga Operan efterlyste en behörig elinstallatör sökte jag dit.

Torbjörn fick jobbet – och på den vägen är det.

”Med mina 29 år är det lätt att tro att jag är en av operans trotjänare, men rätt många här har faktiskt ännu längre anställningstid. ­Kungliga Operan är en arbetsplats som du gärna stannar på”
Torbjörn Gustafsson, operaelektriker på Kungliga Operan

 – Med mina 29 år är det lätt att tro att jag är en av operans trotjänare, men rätt många här har faktiskt ännu längre anställningstid. ­Kungliga Operan är en arbetsplats som du gärna stannar på. Här händer så mycket – och det är förstås hedrande att vara delaktig i en verksamhet som är central för det svenska kulturlivet, konstaterar Torbjörn.

På Kungliga Operan arbetar teknikerna i treskift. Verksamheten är i gång från tidig ­morgon tills det är dags att stänga efter föreställningens slut framåt elvatiden på kvällen. Det måste hela tiden finnas en stab av tekniker i tjänst för att repetitioner och föreställningar ska fungera. Varje dag pågår många arbeten med att bygga och bygga om för nya före­ställningar.

– Vi har ju en repertoar som kan innehålla flera föreställningar samma vecka, samtidigt som det ska repeteras för kommande operor eller baletter. Så gång på gång måste ­scenen byggas om, ljus och ljud ställas in för ny ­scenografi och tillgången till elkraft för de olika föreställningarna säkerställas.

Torbjörn Gustafsson ser till att de dagliga behoven av el tillgodoses, men när det kommer till större ombyggnationer eller förändringar är det inhyrda entreprenörer som gäller. Kungliga Operan har avtal med tre olika elinstallationsföretag i Stockholm, de kallas in när större insatser behövs.

Att det är externa elektriker som då gör jobbet innebär inte att Torbjörn kan koppla av.

I stället är det hans uppgift att se till att entreprenörerna har underlag för sitt arbete, övervaka hur arbetet går och sedan kontrollera att allt har blivit utfört på föreskrivet sätt.

”Gång på gång måste ­scenen byggas om, ljus och ljud ställas in för ny ­scenografi och tillgången till elkraft för de olika föreställningarna säkerställas.”

 

– En stor del av mitt och de andras jobb här på teknikavdelningen handlar om planering.

Vi har till och med en kille här som bara arbetar med det. Vi måste veta exakt när det finns möjlighet att få olika arbeten utförda, utan att störa verksamheten under så kallade ”tysta timmar”. Jag måste ha koll på vilka repetitioner och föreställningar som håller på ­under dagen och att allt är förberett för de olika ljusscenarier och liknande som krävs, berättar Torbjörn.

Det blir också en hel del servicearbeten i fastigheten för Torbjörns del. Operahuset har många rum och korridorer – här finns loger för sångare och dansare, kontor för administrativ personal, personalmatsal och reception. Och så den stora scenen med sitt komplicerade scenmaskineri.

– Förr gick jag på rond då och då med en kundvagn full med glödlampor och annat elmaterial, men i dag är det operans felanmälningssystem som styr mina serviceinsatser, berättar Torbjörn.

Många har egen dator med tillgång till det systemet och övriga, som den konstnärliga personalen,  kan felanmäla på datorer i husets korridorer.

– Och sedan är det förstås många som vet var jag finns och kommer hit personligen när de behöver hjälp, eller som hugger mig när jag råkar stöta på någon hjälpbehövande ute i huset.

En del av sin arbetstid tillbringar Torbjörn Gustafsson i operans verkstäder och lager vid Gäddviken i Nacka. Där byggs dekorer, sys dräkter, skapas peruker och mycket annat. Lokalerna, som delas av operan och Dramatiska teatern, används också för att lagra all dekor och annan utrustning som krävs för en föreställning.

”När kostymförrådet har blivit överfullt hålls utförsäljning av gamla scenkläder. Där kan du skaffa dig en ­riktigt spektakulär maskeradkostym.”

– Många opera- och balett­föreställningar sätts upp på nytt, därför sparas det mesta ute i Gäddviken. Men när kostymförrådet har blivit överfullt hålls då och då utförsäljning av gamla scenkläder. Där kan du skaffa dig en ­riktigt spektakulär maskeradkostym, skrattar Torbjörn.

Att hålla i gång ett operahus kräver mycket elkraft. Kungliga Operan har två elserviser från Fortum på vardera 11 kV och 1 800 A.

Här finns två transformatorer på 1 250 kVA, en för ­operan och en för restaurang Opera­källaren. Alla system är dubblerade för att minimera risken för elavbrott.

– Nu diskuterar vi hur vi ska kunna förstärka kraftförsörjningen, i samband med att vi går över till ett helelektriskt system för hissmaskinerierna ovanför scenen.

Torbjörn berättar att dagens vinschar delvis är hydrauliska, eftersom det inte fanns elmotorer med tillräcklig gångprecision när hissarna senast moderniserades.

– Hela huset bjuder på en blandning av ­nästan uråldrig teknik och riktig hightech– det är en av de faktorer som gör mitt arbete så spännande och utmanande.

Torbjörn menar att han lär sig något nytt varenda dag på jobbet.

– Förr hade vi dimmrat glödljus, men nu har vi mer och mer bytt ut till metallhalogenstrålkastare med direktspänning och ljusreglerar i stället med hjälp av jalusier. Sommaren 2014 gjorde vi ett större utbyte av armaturer och installerade bland annat stora LED-strålkastare i ljusramperna ovanför scenen. Scenljuset drivs från en egen central på 450 A. Från den matar vi bland annat ut 63 ampere till var och en av de sju ljus­ramperna ovanför scenen.

”Det är ju en del av charmen med det här stället – att historiens vingslag kan höras så ­tydligt. Tänk dig så många stora opera­stjärnor som uppträtt här!”

Torbjörns arbete med att ­förbereda och projektera ändringar i elförsörjningen kompliceras av att Kungliga Operan är en K-märkt byggnad. Här får inte vad som helst göras.

– Behöver vi göra större håltagningar än för vanligt montage av utrustning måste jag göra ritningar som vi skickar till Statens ­Fastighetsverk som äger byggnaden. De i sin tur bedömer om ändringen kräver ett godkännande från Riksantikvarieämbetet, suckar ­Torbjörn.

Han menar att det här förstås är något som inte gör det lättare för Kungliga Operan att ligga på topp inom sitt område, men förstår att det måste vara så.

Det är ju en del av charmen med det här stället – att historiens vingslag kan höras så ­tydligt. Tänk dig så många stora opera­stjärnor som uppträtt här!

En av dem står staty utanför personalentrén – Borlängesonen Jussi ­Björling.

FAKTA

En dag på jobbet


9.00

Torbjörn kommer till arbetet. Kollar dagens planering och felanmälningssystemet.

10.30
Dagens repetitioner startar. Allt ska vara klart för ljud och ljus. 

14.30
Repetitionerna slut. Fritt fram för förändringsarbeten på eller bakom scenen.

17.30–18.00
Arbetsdagen är slut, och kvällsskiftet tar vid.

FAKTA

Torbjörn Gustafsson


Ålder
: 65 år i april

Bor: I villa i Enskede

Familj: Fru och fyra barn, varav tre utflugna

Fritid: Fixar med huset, fotar, kör scooter

Senaste bok: En spricka i kristallen av Cecilia Gyllen-hammar

Senaste film på bio: ”En underbar jävla jul”.

 

FAKTA

Välregisserat teknikarbete

När en ny föreställning sätts upp använder Kungliga Operans tekniker data­teknik för att rigga ljud och ljus.

Uppsättningen visualiseras med stora skärmar och ett CAD-system. Här görs grovinställningar för allt scenljus.

Alla inställningar av ljud och ljus lagras och styrs från ett kontrollbord i salongens ljud- och ljusloge.

Under föreställningen kallar inspicientens fram nya moment via en ljudledning och en display.