Miljökraven stor utmaning under terminalbygget

Publicerad 19 feb 2016, 11:10

Stenhårda miljökrav och ett pressat tidsschema har gett projektledaren Johan Giös nya utmaningar. Han leder Bravidas elinstallationer vid den nya färjeterminal som just nu uppförs i Värtahamnen i Stockholm. När bygget börjar gå in i slutfasen är det bråda dagar för Johan och det 20-tal elmontörer som just nu arbetar här.

Stockholms Hamnars nya färjeterminal i Värtan präglas av sin luftiga och öppna arkitektur. Hit är det tänkt att allmänheten ska lockas för att andas havsluft. Det här blir också målet för resande till Baltikum, Ryssland eller Finland när de ska borda färjan vid någon av den ombyggda färjehamnens fem kajplatser.

Bygget skulle vara klart i vår men är några veckor försenat. Någon gång i juni är mer ­troligt att den nya terminalbyggnaden kan öppnas. Det här är ett jätteprojekt där nya kajområden anlagts ute i sjön och där hela byggnationen pågått samtidigt som den ordinarie färjetrafiken pågått i den gamla terminalen strax invid.

I november 2014 stod det klart att totalentreprenören för terminalbygget, In3prenör AB, gett Bravida i uppdrag att leverera lösningarna för el, vs, ventilation, kyla, sprinkler och styr till projektet – en installationsorder på totalt 80 miljoner kronor. I mars förra året axlade Johan Giös rollen som projektledare och i april 2015 drog installationsarbetena i gång på elsidan, med Henrik Anderberg som ledande montör.

– Just nu har vi ett femtontal montörer i gång på elsidan.

Johan Giös

– Just nu har vi ett femtontal montörer i gång på elsidan, berättar Johan Giös när Elinstallatören kommer på besök i slutet av januari.

Johan Giös tror att Bravida kommer att behöva sätta till mer resurser nu när det är grönt ljus för den slutliga forceringen av arbetet. Det är mycket som ska på plats innan sommaren. Hittills har Johan klarat bemanningen med eget Bravidafolk från de tre avdelningarna

i Stockholmsområdet, men han utesluter inte att det kan behöva lånas in folk längre fram när det är dags för slutspurten av arbetet.

Hela det nya området Norra Djurgårdsstaden, som terminalen är en del av, präglas av ett långtgående miljötänk. Stockholms stad har ­velat göra området till en internationell ­förebild när det gäller miljöpåverkan. Bland annat har inblandade byggherrar uppmanats att skriva under den frivilliga överenskommelse som kallats ”världsklassavtalet” och som innebär mycket att både byggnadsarbeten och färdiga byggnader ska vara bland de bästa i världen ur miljöhänseende. För Bravida och Johan Giös har detta också haft återverkan på installationsarbetena i Värtaterminalen som, förutom kraven i världsklassavtalet också ska certifieras som miljöbyggnad guld enligt BREEAM.

– Allt materiel vi köper in måste kontrolleras så att det är godkänt enligt de miljökriterier som omfattas av miljöcertifieringen. Likaså ställs höga krav på hantering av skrot och annat avfall – allt ska källsorteras och läggas i rätt container.

– Allt materiel vi köper in måste kontrolleras så att det är godkänt enligt de miljökriterier som omfattas av miljöcertifieringen. Likaså ställs höga krav på hantering av skrot och annat avfall – allt ska källsorteras och läggas i rätt container. I regelbundna inspektioner kontrolleras att det här verkligen fungerar.

– Och så har jag fått lägga en del oväntat arbete på att kontrollera de bilar som används i leveranserna till oss – att de är av rätt modell och att de körs på godkända bränslen, tillägger Johan.

– Ute på bygget har vi fått vara väldigt noga med genomföringar i tätskikten så att vi inte äventyrar väggarnas isolationsförmåga, hakar andremannen Anders Olsson på.

Byggnadstekniskt innebär miljöcertifieringen att terminalen ska värmas upp med en kombination av bergvärme och fjärrvärme. Under grundplattan har borrats hål för att försörja flera värmepumpar med vatten. Och på taket ska det installeras solpaneler som ska bidra med solel till terminalbyggnadens elförbrukning.

– Ute på bygget har vi fått vara väldigt noga med genomföringar i tätskikten så att vi inte äventyrar väggarnas isolationsförmåga.

Anders Olsson, andreman

Utanför byggnaden pågår slutfasen av ett annat installationsprojekt som Bravida arbetat med. Det projektet omfattar infrastrukturen kring terminalen – kajanläggningar, påfartsramper, tullhus, gångbroar och annat. I det projektet ligger också kraftförsörjningen till terminalen och till färjorna. De fem nya färje­lägena får nu kraftstationer som matar fartygen med elkraft från land när de ligger i hamn.

– Det är ännu ett exempel på miljötänket här och innebär att de boende i närområdet slipper bullret från båtarnas hjälpmaskinerier, samtidigt som koldioxidutsläppen till atmosfären elimineras, säger Johan Giös.

Kraftförsörjningen till den nya färjeterminalen är helt redundant med matning av kraft från två olika håll och från två olika håll via högspänning och lågspänning. På terminalområdet finns transformatorer och lågspännings­ställverk utplacerade.

Från ställverket matas kraften till terminalbyggnaden via kabel till strömskenor i de tre trapphusen. Det är Canalis-skenor, två i varje trapphus, som matar vertikalt till uttagslådor på varje våningsplan. Ute i byggnaden finns sedan ett drygt 40-tal elcentraler strategiskt utplacerade.

– Det är ännu ett exempel på miljötänket här och innebär att de boende i närområdet slipper bullret från båtarnas hjälpmaskinerier, samtidigt som koldioxidutsläppen till atmosfären elimineras.

Belysningen består förstås mest av led-armaturer, men en hel del T5-lysrör används också, i garage, förråd och liknande utrymmen. Inne i terminalbyggnaden finns en stor ­ankomst- och avgångshall med biljett­automater, incheckningsdiskar och automatspärrar för passage ut till båtarna.

I anslutning till avgångs- och ankomsthallen blir också plats för caféer, restaurang och utrymmen för tull och säkerhetskontroll.

Så det är tusentals med armaturer som ska vara färdig­monterade när terminalen invigs i sommar.

– Och så har vi en del installationsarbeten att göra på taken längre fram i vår, berättar Johan Giös. Där ska nämligen inrättas grönytor och parkliknande miljöer som allmänheten ska ha tillgång till och som för trivselns skull också förses med parkbelysning.

– Tanken är att terminalen ska bli ett nytt och uppskattat utflyktsmål i den här delen av Stockholm. Det är därför den ska vara öppen inte bara för dem som är färjepassagerare. Från takterasserna blir det fin utsikt över sjön och restaurangen längst ut mot vattnet blir med sina stora panoramafönster säkert ett populärt ställe att besöka, tror Johan Giös.