Lärlingsplats väg ur arbetslöshet

Publicerad 2 jun 2015, 09:30

Kevin Ådin är en av landets första YI-lärlingar. I sommar blir han klar med sin lärlingstid på Elbolaget Glödlampan AB i Flen.

– Det är otroligt lärorikt att jobba i praktiken. Det har gjort mig mycket säkrare, säger han.

Det var den tidigare alliansregeringen som införde systemet med yrkesintroduktionsanställningar. Tanken var att ekonomiska subventioner till arbetsgivare skulle hjälpa unga att få en fot in i arbetslivet Målsättningarna var höga – enligt den dåvarande regeringens beräkningar skulle YI-anställningarna på sikt ge 30 000 unga jobb.

I januari i år, ett år efter att reformen trätt i kraft, hade bara 800 personer en yrkesintroduktionsanställning. En av dem är 21-årige Kevin Ådin i Flen. Han gick ut elprogrammet i Katrineholm förra sommaren och var angelägen om att snabbt hitta en lärlingsplats för att kunna få sitt ECY-certifikat. I augusti började han som YI-lärling på Elbolaget Glödlampan i Flen

– Jag har lärt mig väldigt mycket sedan jag började. Jag jobbar i varierande miljöer – ena dagen kan jag vara ute på en industri och nästa hos en privatperson för att göra en nyinstallation. Jag har utvecklats mycket vad gäller installationsbiten och hur jag ska gå tillväga för att få det snyggt. I skolan var det mer fokus på automation, men nu får jag se många sidor av elbranschen, säger Kevin.

YI-systemet är väldigt bra – jag får min lärlingstid gjord och får ett jobb, samtidigt som det är positivt för företagen också.
Kevin Ådin

 

Elbolaget Glödlampan i Flen i Södermanland har funnits sedan 1992 och har i dag åtta anställda, utöver de tre delägarna. Bolaget har framför allt lokala kunder men också återkommande uppdrag på andra orter tack vare spetskompetens inom automation och styrinstallationer.

– Vi är ett rent teknik- och serviceföretag, med största delen företagskunder. ROT har gjort mycket för privatmarknaden och det är vi tacksamma för, säger delägaren Göran Lundquist.

Göran är engagerad i en lokal företagarförening, Forum Flen. Hur företag, kommun och andra myndigheter och organisationer kan samverka för att skapa arbetstillfällen är en återkommande diskussion. Flen är, i likhet med många andra svenska orter, hårt drabbat av ungdomsarbetslöshet. 

– Att kunna satsa på en YI-lärling känns bra, både utifrån det egna företagets behov men också för att bidra till att unga får jobb och kan bli kvar på orten, menar Göran.

Det verkar som att en del inte känner till systemet, så det behövs nog mer information.
Göran Lundquist

– Att gå som lärling är ett naturligt sätt att komma in, och förhoppningsvis bli kvar, i yrket. När vi fick höra talas om yrkesintroduktionsanställningarna diskuterade mina kollegor och jag den möjligheten och bestämde oss för att hoppa på. Anställningsformen dök upp i precis rätt tid för att kunna erbjuda Kevin en lärlingsplats – annars hade vi nog inte vågat ta in honom. Det här blev tungan på vågen, säger Göran. Han ser bara fördelar med lärlingssystemet.

– Det gör att de unga som kommer till oss kan utvecklas åt det håll vi vill. Vi ser mycket till vad det är för person innan vi tar in någon. Det måste vara någon som är intresserad och driven, och du måste själv vara beredd att engagera dig med handledning och utbildning.

YI-anställningarna hanteras av Arbetsförmedlingen. Administrationen har fungerat bra för Elbolaget Glödlampans del.

– Det har inte alls varit besvärligt, så jag tycker inte att någon ska dra sig för det av den anledningen, säger Göran Lundquist. Han tror sig förstå varför inte fler företag nappat på att ta in YI-lärlingar:

– Det verkar som att en del inte känner till systemet, så det behövs nog mer information. Sedan går nog en del lite för kort och känner att de behöver ha mer jobb för att ha resurser till att ta in ytterligare en person.

Kevin Ådin ser fram emot att göra de sista månaderna av lärlingsperioden.

– Sedan fortsätter jag som elektriker. Jag vill ha ett jobb som både är praktiskt och teoretiskt, så det passar mig. Det är synd att såpass få kommer in som lärlingar, för sedan är det öppna armar vidare in i yrket. YI-systemet är väldigt bra – jag får min lärlingstid gjord och får ett jobb, samtidigt som det är positivt för företagen också, säger han.

FAKTA

Yrkesintroduktionsanställning

• Är ett resultat av de trepartssamtal som den tidigare alliansregeringen inledde under hösten 2011. Reformen, som syftar till att ge unga en fot in i arbetslivet, trädde i kraft i januari 2014.

• YI-anställningar är till för ungdomar mellan 15 och 24 år som saknar yrkeserfarenhet för ett visst arbete, eller som är under 25 och varit arbetslösa i minst tre månader.

• Arbetsgivaren inom de branscher som har ett centralt kollektivavtal för yrkesintroduktion kan få ekonomiskt stöd för att anställa unga som uppfyller villkoren.

• Den YI-anställde får en lön som motsvarar 75 procent av lönen. Minst 15 procent av arbetstiden ska bestå av utbildning eller handledning.

• Arbetsgivaren får en ersättning som motsvarar arbetsgivaravgiften på 31,42 procent. Dessutom utgår en ersättning för handledning med 115 kronor per dag vid heltidsarbete.