Därför är det bråttom med Sveriges största frysbox

När Findus bygger ett nytt lager är det en kamp mot klockan. Elinstallatören följde med in i det komplicerade bygget som måste vara klart till sommaren.

I Bjuv utanför Helsingborg är det Findus som dominerar näringslivet. Här på den nordskånska slätten bygger företaget just nu det som kan liknas vid Sveriges största frysbox – ett gigantiskt fryslager för Findus produkter.

Bravida-ägda Prenad har installationsuppdraget för el, tele, data, säkerhet och VS. Ett jobb som just nu är en kamp mot klockan. Allt måste vara klart till skördesäsongen nästa år. Annars blir det mycket grönt att slänga i komposten…

En 460 000 kubikmeter stor frysbox med 82 000 pallar frysta grönsaker. En vegetarians dröm? Nej, Findus nya fryslager i Bjuv som just nu är under uppförande. Till sommarens skörd av ärter och annat gott från de sydsvenska åkrarna ska alltsammans vara klart och inkört. Då ska en ny fabriksdel för packning av grönsaker vara klar, fryslagret och dess robotkranar som ilar fram mellan pallraderna och utlastningsavdelning vara intrimmade och färdiga att tas i bruk.

Bygget är ett stort installationsjobb för Prenad i Helsingborg. Ordern på lite drygt 30 miljoner kronor kom förra året. Den omfattade kraft, belysning, brandlarm, tele, data och passagesystem. Det omfattande arbetet installationen av produktionsautomatiken svarar däremot den belgiska leverantören av det systemet för.

Startade i januari

Larry Bring är Prenads projektledare på plats. Han har hjälp av två ledande montörer, Patrik Westblad som är arbetsledare och Niklas Berg. Tillsammans håller de 25 elektriker igång ute på bygget – några av dem inlånade från andra Prenad-kontor i Sydsverige, några från externa företag.

Det tar flera veckor att kyla ner fryslagret till minus 25 grader.

Larry Bring

Installationsarbetena drogs igång när grunden för bygget gjöts i januari. I maj kom övriga installationer igång på allvar. Vecka 8 ska frysen vara klar för nedfrysning, vecka 12 ska fabriken provköras, och den 4 maj är det slutbesiktning av hela bygget.

– Det tar flera veckor att kyla ner fryslagret till minus 25 grader, berättar Larry Bring. Han förklarar att jättefrysen ställer ovanliga krav på byggkonstruktionen. Bottenplattan har ovanligt tjock cellplastisolering – inte som i vanliga fall för att hindra kyla komma in i byggnaden, utan för att hindra kyla från frysen att tränga ner i marken och skapa sibiriska förhållanden på en plätt av den skånska slätten – med permafrost som aldrig tinar.

Bärs upp av lagerhyllorna

En annan egenhet är själva konstruktionen av fryshuset. Det är ingen fristående byggnad utan det är pall-lagrets stålprofiler som håller den 38 meter höga och 144×88 meter stora byggnaden uppe. Ytterväggarnas och takets isolerade sandwich-element är förankrade i stålkonstruktionen.

Att driva ett så här stort fryslager kräver förstås en massa elkraft till de tre gigantiska kylkompressorerna. Anläggningens högspänningsställverk matas av tre transformatorer – en på 2 000 kVA och två på vardera 2 500.

– Kylmaskinerna är riktiga bjässar, två på vardera 1 000 och en ”mindre” på 500 A, förklarar Larry Bring. Larry berättar att fryslagret också är försett med en anläggning som sänker syrehalten i luften från normala 21 till 16 procent.

– Det ger förhållanden inne i frysen som motsvarar 2 400 meter över havet och förlänger hållbarheten på det som lagras in där, säger Larry.

Utan reservkraft

Anläggningen har ingen reservkraft men är förberedd för en framtida installation av sådan.

– Findus har en egen mottagningsstation från Öresundskraft på området och till den nya anläggningen ringmatas kraften till två anslutningspunkter. Det anser man ger tillräcklig säkerhet, berättar Larry. Ett strömbortfall utgör ingen större fara för frysen – den håller sig på tillräckligt låg temperatur för ett normalt strömavbrott, utan det är produktionen som möjligen kan slås ut en kortare tid.

Uppvärmningen av de nya lokalerna sker genom att värme från kylmaskinerna tillvaratas. Delar av den leds ner i bottenplattan för att hålla den varm under frysen.

Kravet att allt ska vara klart att ta i drift innan skördesäsongen går inte att komma undan.

Larry Bring

Belysningen lyser med sin frånvaro i större delen av frysutrymmet – det är bara längst ner som Prenad installerat armaturer. Här, liksom i hela byggnaden i övrigt är det LED-armaturer som gäller.

– Robotarna behöver ju inget ljus för att fungera. Här inne kommer inga människor att arbeta normalt, säger Larry Bring.

På frågan om vad som varit den största utmaningen i det här projektet tvekar inte Larry om svaret:

– Tiden, förstås. Naturen har sin gång så kravet att allt ska vara klart att ta i drift innan skördesäsongen går inte att komma undan. Det gäller ju framför allt frysen – om inte den är driftklart blir det många rara ärtor som går förlorade…