Mycket väsen runt fiber

Under 2014 har de svenska stadsnäten satsat drygt en miljard kronor på fiber till villamarknaden, enligt en ny undersökning från intresse- och branschorganisationen Svenska Stadsnätsföreningen (SSNF). Efterfrågan är enorm, och elteknikbranschen uppmanar nu installatörerna att vara med och bidra i utvecklingen.

Tillsammans investerade stadsnäten totalt cirka 1,9 miljarder kronor för utbyggnad av fiberbredband under 2014. Drygt 1 miljard – 56 procent – gick till att ansluta villor med fiber, enligt SSNFs undersökning. Det kan jämföras med 2010, då de totala investeringarna var lika stora, men bara 35 procent, eller runt 0,66 miljarder kronor, gick till villamarknaden.

I undersökningen uppger 76 procent av de tillfrågade stadsnätsföretagen att de ser en stor efterfrågan på fiber från villaägare. 85 procent säger sig ha ett fungerande koncept för att ansluta villor och 39 procent upplever att det finns konkurrens i kommunen om att dra fram fiber till villor.

– Utbyggnaden av infrastruktur för höghastighetskommunikation via fiber ända in i hemmen tar nu fart på allvar. De gamla kopparnäten anses inte längre värda att underhålla. Här kan elteknikföretag med rätt kompetens vara med och leverera tjänster, säger Örjan Borgström, som sitter med i Elektriska Installatörsorganisationens (EIO) tele- och datautskott.

SSNF efterlyser dock fler politiska initiativ.

– Efterfrågan på fiber är stor från villaägarna, trots att de ofta får stå för hela kostnaden själva. ROT-avdraget gäller i dag inte för att dra fiber till villor och riksdagspolitikerna har ännu inte skapat nödvändiga stimulanser för att fler ska kunna få tillgång till snabbt bredband, säger Mikael Ek, vd för SSNF.

Kostnaden för att ansluta ett småhus till fiberbredband varierar mellan 7 000 och 70 000, med ett genomsnittligt pris på 17 000 kronor. I nuläget är närmare 20 procent av landets två miljoner villor anslutna med fiberbredband. Det kan jämföras med över 50 procent av alla landets hushåll.

Ännu saknar fyra miljoner svenskar som bor i villa tillgång till fiber – och många av dem riskerar att fastna i ett digitalt utanförskap. För att säkerställa kommande digital välfärd behöver politikerna ta sitt ansvar för bredbandsutbyggnaden till villorna, till exempel genom ett nytt fiberinstallationsavdrag.

Mikael Ek

Samtidigt hamnar konsumenterna allt mer i operatörernas händer. Enskilda hushåll kan, eller har kunnat, välja om de vill betala för fiberdragning och få en snabbare uppkoppling, eller om de vill fortsätta på det gamla kopparnätet. Men nyligen fick flera boende i Limhamn ett brev från Skanova, det dotterbolag till Telia som äger det svenska kopparnätet för telefoni. Där stod att ”i och med det nya fibernätet kommer det befintliga kopparnätet med telefoni, bredband och TV-tjänster att monteras ner och stängas i mars 2015.”

Det innebär att efter installationskostnaden så måste husägare även betala abonnemangskostnad för bredband och andra tjänster via fibern. Trots efterfrågan på de flesta håll blev många upprörda av brevet, rapporterar bland andra Sydsvenskan. Victor Sadner är en av de upprörda som har kommenterat kostnaden.

Det blir lite som utpressning. Budskapet i brevet är ju: ”betala 20 000 kronor, annars släcker vi ner”. Man tar tv, internet och telefon från folk.

Victor Sadner

Skanova träffade Post- och telestyrelsen (PTS) innan projektet inleddes. Tillsammans kom de fram till att svenska hushåll har rätt till en uppkopplingshastighet på minst 1 megabit per sekund.

– Men lagen är teknikneutral. Mobiltelefon och mobilt bredband är en möjlig lösning för hushåll som inte vill ansluta till fiber. Man är inte tvungen att välja fiber, säger Skanovas informationschef Inger Gunterberg till Sydsvenskan.

Vidare fortsätter Post- och telestyrelsen (PTS) att granska Telenor (Bredbandsbolaget), Comhem, Alltele, Bahnhof, Bredband2, Telia Sonera och Tele2.

Detta efter att Dagens Nyheter, med hjälp av, Superdatorcentrum i Linköping, satt säkerheten hos de flesta stora internetoperatörerna på prov. Det visade sig att det var enkelt att ta sig in i modemen som operatörerna skickat ut till sina kunder, och den som tar sig in kan både övervaka datatrafiken och styra den till virussmittade sidor.

– Mjukvaror programmeras av människor, människor gör misstag, alltså finns det brister i mjukvarorna, säger datasäkerhetsexperten Per Hellqvist till TT.

Enligt honom är ett av problemen att konsumenter inte på egen hand kan skydda sig mot bristerna i modemen. Ett säkerhetsprogram i datorn eller att uppdatera mjukvaran i den egna routern räcker inte. Operatörens modem ligger först i kedjan, och det är först när någon manipulerat datorn som det går att upptäcka.