Mycket att spara i kyrkans byggnader

Som byggnadsingenjör i Härnösands stift har Thore Andersson en spännande uppgift: Att hjälpa församlingarna minska sitt koldioxidavtryck och tjäna pengar på smartare värme och belysning.

– Här finns mycket att hämta hem. Möjligheterna att spara kan närmast betraktas som himmelska, säger Thore.

Svenska Kyrkan är en av landets allra största fastighetsägare och sitter bland annat på ett byggnadsbestånd som till stora delar inte alls motsvarar moderna krav på energiförbrukning, bland annat. Ute i landets mer än 1 400 församlingar finns, enligt riksantikvarieämbetet, 3 700 kyrkobyggnader. Mer än 3000 av dem är kulturminnesskyddade och därför inte så lätta att modernisera. Omöjligt är det dock inte, det visar erfarenheterna från många håll i landet.

– De flesta kyrkor är byggda i sten. Taken är dåligt eller inte alls isolerade, fönster och dörrar är ofta av sådan karaktär att de inte kan bytas till modernare konstruktioner och den uppvärmning som finns måste ta hänsyn till arkitektoniska värden, kyrkans funktion som en plats för andakt och meditation – och till behovet av kontrollerad luftfuktighet för att inte skada konst och värdefulla inredningsdetaljer, förklarar Thore Andersson, byggnadsingenjör hos Härnösands stift.

Thore har sedan femår varit ansvarig för stiftets arbete med energifrågor i de 51 pastoraten. Totalt finns i det här stiftet 215 kyrkobyggnader, 185 av dem är lagskyddade och ytterligare några är fredade som arkitektoniska byggnadsminnen.

I allt är det ungefär 1 000 byggnader som stiftets församlingar äger och som i olika grad är i behov av åtgärder för att minska energiförbrukningen.
Thore Andersson

Härnösands stift, som omfattar landskapen Härjedalen, Jämtland, Medelpad och Ångermanland, är ett av de stift i landet som satsar medvetet på energi och miljö. Strax innan Thore Andersson började arbeta här hade stiftet inrättat en så kallad energipott – en ”fond” som pastoraten kunde söka pengar till energieffektiviserande åtgärder ur. ”Fonden” räckte i tre år och har sedan dess fyllts på med nya pengar.

– Det hör till saken att vårt stift har förhållandevis god ekonomi. Stiftet har bland annat väldigt stora skogstillgångar som ger viktiga ekonomiska bidrag till stiftets verksamhet – utöver stiftets del av kyrkoavgiften, alltså det vi i dagligt tal kallar kyrkoskatt, förklarar Thore.

Under sitt första år som ansvarig för energipotten beviljade Thore 9,7 miljoner kronor i bidrag. Beroende på pastoratens egen ekonomi fick de sedan också skjuta till egna pengar för att genomföra bidragsberättigade åtgärder.

– Så här långt har jag varit med och betalat ut 25-30 miljoner kronor, medan pastoraten själva skjutit till ungefär tre gånger så mycket, totalt. Till församlingar med låg betalningsförmåga kan bidraget uppgå till hela 90 procent av projektkostnaden, tillägger Thore.

– Å andra sidan har vi också församlingar som genomfört åtgärder utan att söka några bidrag hos oss. Vi på stiftet har ingen riktig översikt över vad som görs ute i pastoraten – trots allt är det här ett stort geografiskt område. Vi har 50 mil från Härnösand till de mest avlägsna kyrkorna i stiftet, säger Thore Andersson. Själv är han stationerad i Östersund, men han har en kollega i Härnösand som också arbetar med de här frågorna

– Vi försöker dela upp besöken ute i pastoraten mellan oss. Så att det inte ska bli orimligt långt att åka.

För några år sedan bildades den ideella föreningen Etik & Energi. Den arbetar för en positiv omställning till hållbar energianvändning och livsstil och har sina medlemmar i huvudsak bland församlingar och stift. Andra organisationer, företag och enskilda personer är också medlemmar. Thore Andersson berättar att Härnösands stift varit med i föreningen sedan starten och att den spelar en viktig roll i stiftets energi- och miljöarbete.

– Vi betalar pastoratens medlemskap och andra kostnader för att dra nytta av Etik & Energi direkt ur stiftskassan och använder föreningens program för energibesiktningar och åtgärder.

Thore Andersson berättar att ungefär 75 procent av alla byggnader i stiftet har inventerats inom ramen för det här programmet. Efter inventering skrivs ett så kallat Responsprotokoll med åtgärdsplaner – ett digert dokument på upp till 100 sidor med förslag till konkreta förbättringar.

– Responsprotokollet är ett jättebra underlag för arbetet och ligger oftast till grund för pastoratens ansökningar om energibidrag. Pastorat får hjälp av personal från stiftet som, oftast tillsammans med den aktuella kommunens energirådgivare, åker ut för att arbeta fram handlingsplaner på plats.

– Själv bistår jag med teknisk expertis där det behövs sådan.

Utveckling och ny teknik är saker som Thore Andersson älskar. Likt de flesta andra ingenjörer älskar han tekniska utmaningar och fröjdas åt de nya möjligheter som teknikutvecklingen hela tiden erbjuder. För att hålla sig själv uppdaterad läser han gärna byggnadsteknisk litteratur och besöker mässor, seminarier och liknande.

– Och så är jag engagerad i Etik & Energis särskilda teknikgrupp, ett gäng kollegor runtom i landet som vill skapa ett teknikforum för alla landets pastorat. Jag är också med i Svenska Kyrkans ingenjörsförening där vi nu bland annat har fått tillgång till ett gemensamt projekthanteringssystem för byggnadsverksamheten i landets olika stift, förklarar Thore.

De flesta kyrkorna i Härnösands stift har fortfarande direktverkande elvärme. Därför är värmekonverteringar en av de vanligaste åtgärderna ute i pastoraten. 

– Där det är möjligt dras fjärrvärme in i stället, på andra håll installeras fastbränsleanläggningar eller värmepumpar. Thore Andersson berättar att vattenburen värme ofta är svår och kostsam att installera, av hänsyn till miljön inne i kyrkorna.

– Nu finns det värmepumpar av luft till luft-typ som fungerar i en kyrka. De har separata ute- och innedelar och någon form av fördelare som gör det möjligt att blåsa in luft i kyrkan genom flera kanaler, med hjälp av dysor under kyrkobänkarna, till exempel, eller via hetluftsradiatorer.

Tidigare var de antikvariska myndigheterna negativt inställda till luft-luft värmepumpar. De var rädda för att tekniken skulle röra upp stoft och sotföroreningar inne i kyrkorna.

– Nu har forskning vid högskolan i Gävle visat att farhågorna var överdrivna och att tekniken snarare renar luften i kyrkan, med hjälp av filtren i värmepumpen. Sotproblemet i kyrkor har en helt annan orsak – det är den stora mängden stearinljus som skapar problemen. När de tänds och släcks avges stora mängder sotpartiklar som lätt fastnar på kalla ytor, som stenväggarna i en kyrka, förklarar Thore Andersson.

Installation av modern styrteknik är en annan viktig åtgärd i kyrkan. Det gäller både värme, ventilation och belysning.

– En direktvärmd kyrka behöver ofta inte hålla 20 grader mer än ett par timmar i veckan, under gudstjänsten på söndagen. Modern styrteknik gör det möjligt att dra ner temperaturen under all övrig tid och att därmed tjäna stora pengar – istället för att låta kyrkan stå uppvärmd hela tiden eller i varje fall alldeles för många timmar, menar Thore Andersson. Det finns mycket pengar att hämta hem:

Betänk att en kyrka många gånger drar 100 000 kWh på ett år. Sparar du 25-30 procent av det med värmereglering så blir det mycket pengar i församlingskassan!
Thore Andersson

Vad belysningen beträffar så är det förstås utbyte av ljuskällor som är den enklaste åtgärden. Mycket av de belysningar som finns i svenska kyrkor är utvecklad för glödlampor så här har pastoraten inget val – ett utbyte måste genomföras förr eller senare. Helst förr, menar Thore Andersson:

– Idag finns bra LED-lampor som ersättare till den traditionella glödtrådslampan, ljuskällor med 2 700 K i ljusfärg och med tillräckligt gott Ra-index (färgåtergivningsindex) för att altartavlor och annan konst ska få rätt ljus. Thore pekar på problemet med att märkningen av många LED-lampor ger dålig information om Ra-värdet, men tycker sig ha sett en klar förbättring här på senare tid.

Att LED är mycket lönsamt för kyrkorna har flera orsaker:

– Först har vi energin. Där hade vi ett projekt i Brunflo pastorat som drevs av vaktmästarna där. De bytte all belysning i en modern kyrka från 1970-talet, en investering på 98 000 kronor. Eftersom energiförbrukningen mättes före och efter bytet kunde de visa att utbytet sparade 27 000 kronor om året. Så med ränta och allt är åtgärden betald efter mindre än fem år, påpekar Thore Andersson.

Med tanke på att livslängden på LED-lamporna beräknas till närmare 50 år är det en väldigt lönsam åtgärd, menar Thore:

– Då är ändå arbetstiden för att byta trasiga ljuskällor inte inräknad, eller vinsten i att personalen inte behöver riskera arbete på höga stegar på långt när så ofta som tidigare.

Trots hög aktivitet i många av landets 1 400 församlingar finns det ännu massor av åtgärder som kan vidtas för att minska kyrkans energikostnader. Thore Andersson förmedlar ett hett tips till landets elinstallatörer. Det handlar om församlingarnas möjligheter att finansiera energiåtgärder:

Erfarenheten har visat att återbetalningstiden på många energiåtgärder i kyrkans fastigheter inte är längre än 3-4 år. Därför är jag förvånad över att inte fler församlingar gör något. Särskilt med tanke på att de faktiskt har tillgång till väldigt förmånlig finansiering!
Thore Andersson

Thore berättar att en församling har möjlighet att låna förmånligt från Svenska Kyrkan centralt. Där kan de få lån för strax över reporäntan, långt billigare än på annat håll.

– Upp till en tolftedel av det belopp församlingen får in i kyrkoavgift kan de låna till de här villkoren, förklarar Thore Andersson.