Frustrerande kameralag kräver installatörsstöd

När den nya kameralagen, som trädde i kraft den 1 juli 2013, skapar frustration i säkerhetsbranschen.  I teorin innebar lagen en lättnad i tillståndskraven, men ökade krav på bearbetning, spridning och förvaring av bildmaterial. I verkligheten har det inte varit så enkelt. Det skriver Elektriska Installatörsorganisationen (EIO) på sin hemsida.

Viss kameraövervakning, som till exempel i butiker, får nu ske utan tillstånd. Men en anmälan om kameraövervakning ska alltid registreras hos länsstyrelsen. Tillstånd å andra sidan, krävs för att en övervakningskamera ska få vara uppsatt så att den kan riktas mot en ”plats dit allmänheten har tillträde”.

Butikshavare, till exempel, har alltså fått det lättare om de vill sätta upp övervakningskameror. Innehavare av till exempel gym, biografer eller restauranger har däremot belagts med vad som kan tolkas som strängare regler – främst eftersom hanteringen av bildmaterialet regleras hårdare.

Vidare ska tillsynen av hur kameraövervakning ska hanteras på områden dit allmänheten inte har direkt tillträde utförs av Datainspektionen. Det kan till exempel handla om butikslager. Eventuell kameraövervakning av de så kallade allmänna områdena kontrolleras fortfarande av länsstyrelserna.

På Länsstyrelsen i Stockholm har antalet tillståndsansökningar minskat efter den nya lagen trädde i kraft – men antalet anmälningar ökat.

– Under 2012, alltså före den nya lagen trätt i kraft, godkände vi 147 anmälningar om kameraövervakning. Sedan den nya lagen kom, under 2013, godkände vi 164 anmälningar. Vi ser alltså en ökning här. Ansökningar om tillstånd har dock minskat under samma period, från 161 till 109, vilket då säkert har att göra med att viss övervakning blev enbart anmälningspliktig med den nya lagen. Tillstånd krävs inte längre i dessa fall, säger Elisabeth Larsson på enheten för rättsfrågor på Länsstyrelsen Stockholm, till EIO.

Det är alltså svårt att säga om den nya lagen haft någon effekt på antalet personer som vill kameraövervaka.

Men Lennart Persson, talesperson på branschorganisationen Säkerhetsbranschen, säger att han märker att fler och fler vill använda kameraövervakning. Det kan bero både på den snabba tekniska utvecklingen och på att kameraövervakning faktiskt har önskad effekt.

Men han menar att medan syftet med den nya kameralagen var att förenkla handläggningen och göra reglerna enklare att förstå, så har lagen istället orsakat en ökad förvirring om vad som gäller.

– Lagen fungerar inte. Ett tydligt tecken på det är de många överklaganden som görs av Datainspektionen. Vi ser oräkneliga fall där Datainspektionen förbjudit kameraövervakning som först godkänts i länsstyrelserna. Det i sin tur gör många irriterade på Datainspektionen, som faktiskt bara följer lagen och gör sitt jobb, säger han.

– I dag vet vi att övervakningskameror fungerar, dels förebyggande när det gäller brott men framförallt är bildmaterialet ovärderligt då det gäller att verifiera vad som verkligen har hänt vid ett brottstillfälle. Det gäller både för att kunna fria eller fälla en misstänkt. Men jag hör från både branschföretag och slutkunder, som till exempel butiksinnehavare, att de inte kan dra nytta av övervakningsmöjligheterna. Det är solklart att lagen måste fungera bättre och att det ska vara enklare att använda sig av kameraövervakning, säger han.

Elisabeth Larsson kan i viss mån förstå att lagen är svårtolkad.

– Bestämmelserna kan vara svåra att förstå på grund av att det handlar om bedömningar enligt den så kallade överviktsprincipen, alltså att man väger integritetsintresset mot övervakningsintresset och tar hänsyn till en mängd omständigheter i varje enskilt fall. Det kan därför vara svårt att förutse var en prövning kommer att landa. Vi får in många frågor varje dag och besvarar dem så gått vi kan och så snart vi kan. Men man bör också läsa in sig på området. Både länsstyrelserna och Datainspektionen har mycket information på sina respektive hemsidor, säger hon.

Joakim Carlsson, ansvarig för tele, data och säkerhet på EIO anser att det viktigaste när det gäller kameraövervakning är att EIOs medlemsföretag ändå ser möjligheterna.

– Jag hoppas att de ser att den nuvarande situationen ger möjlighet till fler kamerainstallationer på fler platser, men också att de kan erbjuda kunderna hjälp och rådgivning. Då måste man naturligtvis vara uppdaterad så man kan rekommendera kunden rätt produkter och rätt installation beroende på hur det ser ut på platsen, säger han och fortsätter:

– Det är alltid användaren av kamerasystemet som är ansvarig för att systemet uppfyller lagkravet, men ofta kan inte kunden detta själv utan behöver hjälp från våra medlemmar. Dessutom hjälper fler och fler av våra medlemmar till med tillståndsprocessen och fyller i ansökan åt kunderna.