ETG: ”Statusen ska höjas”

Den ene hade det kämpigt i grundskolan men har senare forskat inom reaktorfysik, och den andre har bott i ett flyktingläger i Somalia. Genom att kombinera sina livserfarenheter och sin kompetens ska Jonas Andersson, ny vd för ETG, eller Elteknikbranschens Gymnasieskolor (t.v.) och Pär Lundström, ny ansvarig för gymnasiala utbildningsfrågor på Elektriska Installatörsorganisationen (EIO), befästa ETG:s position som den bästa starten på en karriär i elteknikbranschen.

Jonas Andersson: ”Det är yrkesutbildning på riktigt”

Senast var Jonas Andersson rektor för Stockholms populäraste gymnasieskola. Hans nästa uppdrag är att få ETG, som ägs av EIO, att växa.

Det är ett fantastiskt bra koncept och det är min uppgift att berätta det.
Jonas Andersson

Han är så färsk på jobbet att växeln inte ens känner till honom. Att skriva ut papper har han heller inte hunnit få behörighet till, skojar han.

Den 1 oktober började han som vd för ETG efter att ha varit en av tre rektorer på kommunala Thorildsplans gymnasium i Stockholm, med 1 200 elever.

– Det är Stockholms populäraste gymnasium med sex sökande per plats. Jag hade marknadsföringsbiten på mitt bord och jobbade mycket med att få redaktionell uppmärksamhet i media, och inte bara skicka ut glättiga broschyrer till blivande elever och deras föräldrar. Jag tänker nog lite tvärtemot många andra rektorer och menar att uppmärksamhet är bra. Den hjälper skolans namn att nagla sig fast, säger Jonas Andersson.

Han lyckades väl – i maj besökte Fredrik Reinfeldt Thorildsplans gymnasium och under valrörelsen var skolan första stopp för Dagens Nyheters skolbuss. Nu vill Jonas föra med sig sina erfarenheter och sitt tänk kring marknadsföring till ETG.

– Jag vill lyfta fram de goda exemplen. Uppmärksamma lärare och elever och visa att en ETG-utbildning leder till jobb. Jag vill skapa relationer mellan befintliga skolor och nya och få upp dem som är intresserade på tröskeln. Sedan är det min roll att berätta och visa på det som fungerar och få dem över kanten. Att vilja ansluta sig.

Jonas Andersson ser flera orsaker till att ETG-konceptet fungerar så bra:

– Det är yrkesutbildning på riktigt. Det är elteknikbranschen som berättar om behoven och tar emot eleverna och visar vilka kunskaper som behövs för att få jobb. Det finns en tydlig mottagare och kravställare och konceptet hjälper skolorna att lyckas med det de förväntas göra. Det ställs höga krav på ETG-eleverna och vi har mycket kompetenta yrkeslärare, som ofta kommer från branschen.

I dagsläget jobbar 23 skolor enligt ETG-modellen. Sedan Jonas tillträdde som vd har en gymnasieskola i Ludvika skickat in en ansökan – och han tror att det snart blir ännu fler.

– Jag har gjort en analys och tror att vi kan ha 30 skolor på banan under nästa läsår. En av mina utmaningar är att sprida konceptet över hela Sverige, en annan att lyfta samarbetet mellan skolorna. Många lärare är ganska ensamma i sin yrkesroll – det egna gymnasiet kanske är den enda på skolan som undervisar i fastighetsautomation – och därför tror jag på att skapa en plattform, kanske i form av en portal på nätet, säger Jonas Andersson och fortsätter:

Nyckeln är att hitta personer på skolan eller förvaltningen som förstår fördelarna med ETG och vill driva det.
Jonas Andersson

– Vi måste också få igång programråden mer. ETG är ett koncept som tagits fram av parterna som skola och företag sedan ska kunna göra till sitt och utveckla utifrån de lokala behoven. Vad företagen efterfrågar ser olika ut i Vetlanda och i Piteå, där Europas största vindkraftspark byggs upp. Nyckeln är att hitta personer på skolan eller förvaltningen som förstår fördelarna med ETG och vill driva det. Det betyder också att företag på orten behövs till skolornas programråd.

Jonas Anderssons egen skolgång var långtifrån problemfri. Han växte upp i Stockholmsförorterna Farsta och Hökarängen, hade dåliga betyg i högstadiet och flyttade hemifrån redan som 16-åring. I gymnasiet fick han lärare som såg honom och lyssnade på honom, vilket blev en vändpunkt. I väntan på lumpen vikarierade han själv som lärare men valde att utbilda sig till civilingenjör på KTH, där han sedan forskade inom reaktorfysik.

Att återvända till skolans värld fanns hela tiden i bakhuvudet och när möjligheten att ta ett skolledarjobb dök upp nappade han.

– Jag brinner verkligen för lärandet. Jag har haft med mig mina egna erfarenheter i rektorsrollen och tror verkligen att alla kan – om de bara får rätt förutsättningar. Det är inte vår roll som vuxna att tala om exakt hur vägen ser ut, utan att putta ut de unga i skogen och hjälpa dem att hitta sin egen stig.

De senaste decennierna har yrkesprogrammen på gymnasiet tappat stort i antal sökande. ETG har en klar konkurrensfördel i att lärlingstiden är inbakad i utbildningen, menar Jonas Andersson.

– Att gå ut som förstaårsmontör öppnar möjligheterna att bli anställd, samtidigt som man kliver upp lönemässigt. Den demografiska utvecklingen innebär att antalet ungdomar just nu är på lägsta nivå, men framöver ökar elevkullarna och det öppnar för att få fler sökande till el- och energiprogrammet. Att läsa elteknik ger jobb – och det får du inte om du exempelvis gått samhällsvetenskaps-programmet. Då måste du läsa vidare.

– Vi inom ETG tror att vi kommer bli en ”speaking partner” gentemot skolmyndigheterna och Svenskt Näringsliv framöver, eftersom vi hittat ett framgångsrikt sätt att jobba med ett yrkesprogram.

Pär Lundström: ”Statusen ska höjas”

Hallå där, Pär Lundström, vem är du?

– En norrbottning som bor i Stockholm sedan 20 år. Efter några år som försäljningsingenjör har jag sedan mitten av 1990-talet arbetat med utvecklings- och kvalitetsfrågor inom utbildning och arbetsmarknad. Sedan 2005 har mitt fokus legat på att utveckla gymnasiets yrkesprogram och de senaste åren har jag ansvarat för Stockholms stads yrkesutbildningsråd.

– Nu jobbar jag med yrkesnämnden ECY, Worldskills och med rådgivning men kommer även att fokusera mer på att påverka myndigheter och organisationer för att våra medlemsföretags kompetensbehov ska kunna tillgodoses. El- och energiprogrammet är det mest spännande yrkesprogrammet, och utvecklingspotentialen här är stor.

Vad vill du åstadkomma i ditt arbete?

– Den gymnasiala yrkesutbildningens status måste höjas för att branschen ska kunna utvecklas. Jag ser ETG-konceptet som en förebild för hur svensk yrkesutbildning måste se ut för att möta branschernas och företagens krav, nu och i framtiden. Elteknikbranschen ställer höga krav på kompetens och yrkesskicklighet och ETG- koncept gör det möjligt. Jag vill fortsätta att utveckla konceptet.

– Just nu hoppas jag även mycket på den pågående yrkesprogramutredningen som ska vara klar den 31 mars 2015. De olika branscherna inom Svensk Näringsliv jobbar strategiskt för att gymnasial yrkesutbildning ska kunna ge företagen den kompetens som de behöver.

Den gymnasiala yrkesutbildningens status måste höjas för att branschen ska kunna utvecklas.
Pär Lundström

Vilka är de största utmaningarna för dig just nu?

– Att organisera och utveckla ECY-cup och deltagandet i Worldskills. Just nu är landskampen mot norrmännen på Elfack i maj en prioritet, men målet är naturligtvis yrkes-VM i Sao Paulo i augusti.

Vad gör du när du är ledig?

– Att segla Laser-båtar är kul. Det är fysiskt utmanande och är en form av meditation som passar mig. Att cykla och springa efter olika sorters bollar är också kul. Sen blir det ju en del fastighetsskötande när man har hus.

Vad är det största du varit med om?

– Min första dotters födsel slår allt, till och med att bo i en nomadhydda i ett somaliskt flyktingläger.

Har du någon ovanlig talang eller kunskap?

– Jag läser fort och kommer av någon anledning ihåg saker som Oxt-32-F3

Vad är det värsta du vet?

– Kakafoni och lögner.