Yrket med goda framtidsutsikter

Publicerad 29 aug 2014, 10:40 | Uppdaterad 24 feb 2021

Hans Westergren tycker att han har ett väldigt fritt och omväxlande elektrikerjobb och att hans arbetsplats är Sveriges vackraste. Som tekniker på Sjöfartsverkets utförarorganisation Marinteknik har han den svenska kusten som arbetsfält. Hasse och hans kollegor ser till att fyrar, radarstationer och annan utrustning hela tiden fungerar.

– Jag har jobbat med det här i 27 år nu och börjar känna de svenska fyrarna ganska väl vid det här laget, säger han.

Öresund ligger nära nog spegelblankt och solen skiner. Det är torsdag morgon och Hans Westergren beger sig ner till den inhyrda båten vid lotsstationen i Malmö. Den här veckan har han sällskap av Niklas Holmgren, elkraftsingenjör på Sjöfartsverket. Tillsammans ska de ut till Flintrännan där de testar ny elteknik på en av fyrarna i närheten av Öresundsbron.

Dagens viktigaste uppdrag är att göra ett slutprov på den fjärrstyrning/fjärrövervakning som installerats på en av fyrarna. Under veckan har de installerat utrustningen och uppdaterat belysningen i fyren. Eftersom Sjöfartsverkets egna båtar inte var tillgängliga för jobbet har de hyrt in en liten dansk servicebåt, ”Heidi Supply från Köpenhamn med Niels Stummann som skeppare.

– Flintrännan är farleden under Öresundsbron. Det är en plats där vi har mycket problem med kabelbrott, eftersom farleden är grund och de stora fartygen seglar med liten marginal när det gäller djupgåendet, berättar Niklas Holmgren. Istället för att reparera en skadad kabel till en av fyrarna har Sjöfartsverket installerat solpaneler och ett litet vindkraftverk på fyren. De laddar var sin batteripool som ska klara fyrens kraftförsörjning, är det tänkt.

– Den här lösningen för strömförsörjning hade inte varit möjlig om vi inte samtidigt bytt ut all belysning mot LED, förklarar Hans Westergren. Tidigare var fyren bestyckad med fyra 50 W glödlampor för fyrljuset och ytterligare glödlampor för fasadbelysning. Nu sitter det LED-ljuskällor överallt, så också i själva fyrlampan som är en finsk konstruktion med 12 W LED och som dessutom har all automatik och laddningsregulator integrerad i själva armaturen.

– Eftersom all driftelektronik nu sitter i fyrarmaturen kan vi montera ner elcentralen i fyren, förklarar Niklas.

En solpanel på 130 W har installerats på fyrens södra sida och på en liten mast sitter ett vindkraftverk av mindre modell. De matar två olika packar med Nickel-kadmium batterier. I den ena kan 555 Ah lagras till fasadbelysningen och i den andra 240 Ah till fyrlyktan.

– Det ger oss ungefär 50 dygns backuptid för fyrlyktan och 10 dygn för fasadbelysningen, som ju inte är lika viktig, förklarar Niklas. Han berättar att dimensioneringen gjorts utifrån de kontinuerliga mätningar av vindstyrka och vindriktning som Sjöfartsverket gör. Mätvärdena har loggats sedan 2006 så det finns tillförlitliga data att beräkna längsta stiltjetid för alla Sveriges fyrar.

– De här mätvärdena finns tillgängliga på vår gratisapp ”Viva” som sjöfolk och andra intresserade kan ladda hem till iPhonen eller Androidtelefonen, tipsar Niklas.

Vindkraftverket är av en typ som utprovats av Sjöfartsverket. Det kan blåsa ordentligt vid fyrarna så det gäller att ha grejor som håller. Vibrationsskador har slagit ut tidigare modeller som testats, men den som sitter på ”vår fyr” Flintrännan 5 är av en typ som ser ut att hålla måttet.

– Snurran har ett bättre system för att vrida rotorbladen, inflikar Hasse. Den har också ett regulatorsystem med shuntresistorer som bränner bort överflödig last när batterierna är laddade – en viktig funktion för en sådan här anläggning ute till sjöss.

För att vara på säkra sidan har Sjöfarsverket låtit den tidigare elutrustningen vara kvar. Fyren har matats via en kabel från Öresundsbron som matar de åtta fyrarna i Flintrännan. Matningen är på 3kV 1,5 kV så den transformeras ner till 400 V av en transformator i var och en av fyrarna. I rännan finns också åtta kumlar – bojar med belysta skyltar – som hjälper fartygen att ta rätt väg under bron. De matas med 400 V.

På väg ut till fyren ringer Niklas upp trafikledningscentralen för sjötrafik i Malmö för att kolla om det finns några rapporter om hur den nya fasadbelysningen på Flintrännan 5 fungerar.

– Skanskas fartyg Västanvind har passerat under natten och rapporterar att allt ser bra ut, får han till svar. Niklas berättar att rapporter från båtarna tidigare varit den informationskälla som han och hans kollegor fått förlita sig till. Det är ofta den vägen det kommit in rapporter om släckta fyrar.

Med den fjärrövervakning som vi nu ska ut och kolla får vi bättre information om hur det ser ut i fyren. Via ett Scada-gränssnitt på webben kan vi ta hem aktuella uppgifter om batteristatus och andra viktiga driftdata.
Niklas Holmgren


Det lugna vädret
den här dagen gör angöringen vid fyren enkel. Flytväst är förstås obligatoriskt ute på däck och när det är dags att klättra upp i fyren får Hans och Niklas turas om att spänna på sig en säkerhetssele för att göra sig fast i den säkerhetslina som förste man uppför stegen har monterat på fyren. Det är tio meter, ungefär, att klättra upp till fyrplattformen.

– Jag har egentligen aldrig varit med om några allvarliga incidenter under mina 27 år på Sjöfartsverket, men det moment som ändå är farligast är just när du ska ta dig från båten upp på fyren. Vid hårdare väder kan det vara en ganska svajig historia så då är jag glad över säkerhetslinan, förklarar Hasse.

Hala bryggor och berghällar i strandkanten är andra riskzoner för en ”fyrelektriker”, men det finns förstås alltid folk till hand som kan sträcka en hjälpande hand om något går snett.

Hasse har varit med och skött om landets fyrar ända sedan det gamla gasljuset byttes ut. Det jobbet var klart i början av 90-talet. Sjöfartsverket har ansvar för 1 100 fyrar runt landets kuster, så det var ett digert arbete, liksom att nu se till att eltekniken fungerar i fyrarna.

– Jag är förstås inte ensam, utan vi är ett 20-tal tekniker som jobbar på Marinteknik, berättar Hasse. I likhet med de flesta kollegorna har han Norrköping som hemmabas. Marinteknik är Sjöfartsverkets utförarorganisation och svarar bland annat för drift och underhåll av all den tekniska utrustning som krävs för att skapa en säker sjötrafik runt Sveriges kuster.

Marinteknik står nu inför stora pensionsavgångar så det finns ett underliggande behov att rekrytera elektriker.
Hans Westergren

Både han och Niklas har allmän behörighet och det är något som Sjöfartsverket numera ser som starkt meriterande vid rekryteringar.

– För den som gillar sjön, frisk luft, vacker natur och utmanande arbetsuppgifter är det här ett toppenjobb, skrattar Hasse. Sjöfartsverket har arbetsfartyg som sköter det löpande underhållet av fyrarna, men så fort det dyker upp något elproblem som är behörighetskrävande kallas Hasse och hans elektrikerkollegor in.

– Det mesta av mitt jobb handlar just nu om att byta ut all belysning mot LED på fyrarna. Sjöfartsverket har två goda anledningar till att göra det. Det ena är att det sparar energi och den andra är att LED-belysningen öppnar möjligheten att göra fyrarna självförsörjande på el.

Niklas berättar att kabelbrott är ett stort problem för Sjöfartsverket. Grundkänningar, ankringstillbud och vinteris är några av de faktorer som går hårt åt kablarna. Stormar och hårt väder orsakar de flesta felen, ofta då på kablarnas landfästen.

– Underhållskostnaden på våra högspänningskablar ligger i snitt på 10 000 kronor per kilometer och år. Med många mil kabel kring kusterna blir det stora belopp som kan sparas om fyrarna klarar sig med sol och vind för sin kraftförsörjning, poängterar Niklas.

Här i Flintrännan installerade Hans Westergren LED-ljus på de mindre kumlen i februari.

– Det var ett ganska bistert jobb, dels på grund av vädret, men framför allt på grund av Skarven. Fåglarna hade skitit ner fyrarna så till den grad att allt smide fick bytas ut – fågelskiten är starkt korroderande. Att arbeta i den är inte det roligaste, menar Hasse.

En av arbetsuppgifterna den här dagen är att inspektera de nya skydd mot fåglarna som monterats i Flintrännan. Hasse och hans kollegor har jobbat på att hitta en bra lösning på problemet och till sist stött på ett koncept från Australien som verkar lovande.

– Vi har monterat nätflöten längs räckena på några fyrar. När Skarven sätter sig på dem så trillar de genast av – flötena kan snurra fritt på järntenen vi monterat dem på. Det ser ut att fungera också mot de listiga Skarvarna.

Mot slutet av arbetsdagen för Niklas och Hans en tur ner till andra änden av farleden. Den bekräftar att där de nya skydden monterats är det skarvfritt på fyrarna, medan det sitter fågel på alla andra.

– Kanske har Skarvproblemet fått sin lösning, hoppas Hans.

Innan Niklas och Hans lämnade Flintrännan 5 kunde de konstatera att fjärrstyrningen av fyren fungerar. Niklas kan läsa av batterispänning och andra mätvärden på Androidtelefonen och en jämförelse med Hasses värden på multimetern bekräftar att värdena är korrekta.

– Vi hade 3,7 meter per sekund i vindstyrka idag och 8 under natten, och eftersom vindsnurran börjar ladda redan vid 3,5 så var det gott om ström i batterierna. Så det ser ut som om sol och vind kan ersätta kablarna här ute, konstaterar Niklas.

Nere i transformatorrummet på fyren visar Hasse hur kopplingsskåpet till en av kablarna slitits loss från väggen när ett fartyg eller vad det nu är har dragit iväg med kabeln. Det här är problem som han sett många gånger tidigare och som han och hans kollegor ser ut att kunna slippa i framtiden – när fyrarnas navelsträng klippts av och de blivit självförsörjande på el.

När arbetet är avklarat på fyren blir det kaffe och senare lunch i kajutan på servicebåten. Det blir dansk rulltårta, danska smørrebröd och mycket prat om minnen från sjön. De båda danskarna i besättningen – kaptenen Niels Stummann och hans medhjälpare Egon Nielsen är båda i pensionsåldern och riktiga sjöveteraner. Så det blir en hel del skratt och goda historier att ta med sig hem.

– Nästa vecka ska jag till Lysekil och byta ut ett reservkraftaggregat på en av fyrarna där uppe, berättar Hasse. Han har hittat ett gammalt dieselaggregat på verkstaden i Norrköping som har många år på nacken men bara ett fåtal drifttimmar.

– Det kommer att klara behovet under den tid som är kvar tills alla fyrar blivit självförsörjande och LED-bestyckade, tror han.

FAKTA

Hans Westergren

Ålder: 62 år
Jobb: Eltekniker på Marinteknik, Sjöfartsverket, sedan 27 år
Familj: Sambo
Bor: I villa i Norrköping
Utbildning: Mekaniskt utbildad i botten. Har läst behörighetskurser BB1, BB2 och AB på Sifu
Fritid: Motorcykel, motionerar på skidor, jobbar. Har haft båt men sålt den
Senaste bok: Leif G W Perssons självbiografi ”Gustafs pojke”
Senaste film på bio: Hundraåringen som försvann

 

FAKTA

Niklas Holmgren

Ålder: 32 år
Jobb: Projektberedare och projektledare på Sjökvartsverkets avdelning för Systemteknik sedan ett år
Familj: Sambo och två barn – tjej på 4,5 och kille på 2,5 år
Bor: I lägenhet i Norrköping
Utbildning: Elkraftsingenjör
Fritid: Motion, jakt, lite Enduro, gillar att titta på fotboll
Senaste bok: En man som heter Ove
Senaste film: Batman Dark Knight Rises för ett år sedan.

 

FAKTA

Lite fyrteknik

Landets fyrar är förstås av en mängd olika storlekar och utföranden. Gemensamt för dem alla är att de kräver starka ljuskällor för fyrljuset och att de dessutom oftast är försedda med fasadbelysning i farledens riktning. Det är svårt att göra avståndsbestämningar på blinkande ljus så därför är fasadbelysningen viktig.

Systerfyren till den fyr Hans och Niklas arbetat på den här dagen heter Flintrännan NO Det är en ganska typisk fyr för de svenska farvattnen. Ljuskällan i fyrljuset är en amerikansk projektorlampa av glödtrådstyp. Lampan har 1 000 W effekt. Eftersom fyren har ett optiskt system som skapar de olika sektorerna med olikfärgat ljus är det viktigt med en lampa av den här typen, där glödtråden verkligen är i fokus.

– Ofta har de äldre lamporna dubbla filament, ett med högt watt-tal för normaldrift och ett med läge för batteridrift, berättar Hans Westergren. Innan en lampa sätts ut provs den hos Marinteknik i Norrköping och eftersom fyrarna får service en gång per år ska livslängden räcka till nästa servicetillfälle, då lampan alltid byts ut. Alla fyrar har reservsystem för att klara strömavbrott – oftast i form av batteribackup men ibland i form av dieseldrivna reservkraftaggregat.

Med LED blir tekniken annorlunda. Fyrlampan på Flintrännan NO har två uppsättningar lysdioder på 6W vardera. Den avger ljus i tre sektorer – vitt, rött och grönt. Fyrarmaturen från finska tillverkaren Sabik har all automatik, inklusive laddregulator för solcellsbatterier, inbyggd. Den programmeras med hjälp av en fjärrkontroll och blinkningen synkroniseras med hjälp av GPS. Livslängden är 10 år.

Sjöfartsverket har en energiförbrukning på cirka 20 GWh per år. Till 2023 är målet att minska den med 25 procent. Byte från konventionella ljuskällor till LED i landets fyrar och införande av sol- och vindkraft för driften klarar det målet med bred marginal.