När landet släcks ner

28 februari 2019  |  Text: Tommy Harnesk

Under vintern har vi fått flera tydliga påminnelser om hur sårbart vårt samhälle är för större elavbrott. Först en verklig incident i stormen Alfrida, som gjorde 100 000 hushåll strömlösa, och nyligen ett påhittat exempel i SVT:s omtalade programserie Nedsläckt land.

Vid nyår drog Alfrida in över Mellansverige med vindstyrkor upp till 44 meter per sekund. Omkring 100 000 hushåll blev strömlösa, vissa av dem i flera veckors tid. Dessutom drabbades alla de tre stora teleoperatörerna Tre, Telia och Tele2 av driftstörningar i mobilnätet.

Solcellernas elproduktion upphör vid strömavbrott när växelriktaren slås av

Och i februari var det premiär för SVT:s programserie Nedsläckt land, en dokusåpa där tio främlingar får flytta in tillsammans i två grupper: den ena gruppen i en helt elberoende modern villa, den andra i ett äldre allmogehus med vedugn och kamin. De fullständigt oförberedda deltagarna väntar sig en behaglig semester, men plötsligt går strömmen – och kommer inte tillbaka. Nu är det upp till dem själva att klara sig utan el.

Björn Östlund.– Tanken var att undersöka och berätta om ett ämne som vi upplever att fler och fler intresserar sig för. Omvärldsläget och den politiska situationen skärps, klimatfrågan blir alltmer aktuell. Hur står det till med vår beredskap, vad bör man tänka på? Vi ville lyfta frågan och även ha ett lärande inslag i programmet, säger Björn Östlund, SVT:s projektledare för Nedsläckt land.

 

Tittarnas respons har varit väldigt positiv, enligt Björn Östlund.

Det får inte bli något strömavbrott under VM

– Vi har hört från många att de börjat fundera mer på de här frågorna efter att ha sett programmet, säger han.

Tommy Eklånge, mångårig elektriker med familjeföretaget Eklånges Elektriska i Ärla utanför Eskilstuna, har sett några avsnitt av Nedsläckt land och planerar att se hela serien. Han välkomnar SVT:s initiativ.

De gör den riskfyllda upprensningen efter stormen Alfridas härjningar

– Jag tycker det är bra att man belyser det här, för den moderna svensken har ju ingen aning. Speciellt i städerna tänker folk att det där med elen, det fixar någon annan, säger Tommy Eklånge.

Men han ser egentligen ingen större skillnad mellan stad och land när det gäller beredskap för längre strömavbrott.

– Det är klart att lantbruken måste ha ordentliga backup-system. Men när det gäller privatpersoner… folk i ett samhälle med ett par hundra kåkar är ju lika sårbara som folk i stan. De äldre på landet som var med under andra världskriget fick såklart lära sig beredskap, men de är ju borta nu, de flesta. Så flyttar det ut moderna människor som inte vet mycket mer än stadsborna, säger Tommy Eklånge.

"Vattenfall saknar beredskap för stormar"

Själv behöll han sin gamla vedpanna i källaren när han installerade värmepump.

– Så om det kniper behöver jag inte frysa i alla fall. Men jag tror inte särskilt många människor tänker så.

Ser du någon ökning av den allmänna medvetenheten, till följd av strömavbrotten efter stormar som Alfrida, Per och Gudrun?

– I viss mån kanske man blir medveten om hur sårbar man är när man drabbas, men i många fall tror jag man glömmer bort alltihop så snart strömmen kommer tillbaka.

En ljuspunkt han ser är dock att elnäten byggs säkrare och säkrare.

Mr. Vätgas gör sig oberoende av elnätet genom att lagra solenergin till vintern

"Det var många gånger man blev chockad över att vår beredskap är så dålig"

Björn Östlund, projektledare Nedsläckt land

– Så det finns ju positiva saker att lyfta fram också, men vi är fortfarande fruktansvärt sårbara. Om någon angripare släcker datasystemen så är det ju kört.

Elstudion: Hans-Olof Nilsson svarar på vanliga frågor om sin självförsörjande villa

Vad kan man som privatperson göra för att stärka sin beredskap?

– Det är klart det är bra att ha vedpanna, reservgenerator och så vidare. Men det finns inget universalknep, det är framförallt näten som måste förstärkas ännu mer, och för det krävs enorma investeringar. Det behövs högre beredskap uppifrån, säger Tommy Eklånge.

Han exemplifierar med broschyren ”Om krisen eller kriget kommer”, som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap skickade ut till alla svenska hushåll i fjol.

– Där stod det bland annat att du ska ha extra backup-batterier till din mobiltelefon. Jag höll på att skratta på mig när jag läste det, säger Tommy Eklånge.

Så länge (kort) kan batteriet driva villan vintertid

För myndigheterna kräver inte mer av teleoperatörerna, än att de ska ha reservkraft till sina telemaster som räcker i fyra timmar.

– Det hjälper inte mycket att ha extrabatterier till telefonen när masterna slocknar, konstaterar Tommy Eklånge.

Även Björn Östlund blev obehagligt överraskad under researcharbetet inför Nedsläckt land.

– Det var många gånger man blev chockad över att vår beredskap är så dålig. Inte bara bland myndigheter och privatpersoner, utan även bland företag som inte inser vilket ansvar de har. Vi som land har inte tänkt igenom det här, säger han.

Elinstallatören möter nya faror med mikroproduktion

Fler nyheter