Billigare el om kabeln till Europa kapas?  Vi faktakollar 10 påståenden om elsystemet

Publicerad

13 okt 2025, 05:12

| Uppdaterad

9 okt 2025

Gör elnätsbolagen övervinster på nätavgiften? Och stiger elpriset för att elbolagen stänger av kärnkraftverk? Vi har kontrollerat sanningshalten i 10 påståenden.

Läs också:
Blir det kvartsavräkning även för effektariffer?

Läs också:
Här är de som tjänar mest på 15-minutersavläsningen

1. Nätföretagen bestämmer själva hur höga nätavgifterna ska vara

Falskt, det är Energimarknadsinspektionen som bestämmer en ram för hur höga elnätsavgifterna får vara. Men… På senare år har nätavgifterna ökat kraftigt. Enligt Nils Holgersson-rapporten 2025 höjdes elnätsavgifterna i snitt med 10,6 procent mellan 2024 och 2025 – den största ökningen på 30 år. 

Enligt ellagen ska avgifterna vara ”objektiva och icke-diskriminerande” och dessa ingår i den av Energimarknadsinspektionen, Ei:s satta intäktsramen. Det senare innebär å ena sidan att elnätsbolage inte är fria att höja avgiften hur mycket som helst. Men å andra sidan finns det fall där elnätsägare har överklagat Energimarknadsinspektionens ram – och vunnit i domstol.

2. Nätavgifterna genererar extrema vinster

Sant. Intäktsramen för 2024-2027 medger en avgiftshöjning om 40 procent. Och elnätsbolagen har rörelsemarginaler norr om 20% vilket kan jämföras med snittet för svenska bolag, 7,8%.

När elnätsföretagens vinterfakturor dimper ner i brevlådan är det säkerligen en och annan villaägare som får ångestpåslag. Detta följt av ilska när det sedan går att läsa i media om samma företags extrema vinster. Skulle inte vinsterna gå till nätutbyggnad?

I fjol beslutade Energimarknadsinspektionen om intäktsramar för tillsynsperioden 2024-2027. I denna höjdes taket med ungefär 100 miljarder till 326 miljarder kronor.

– Det motsvarar en höjning på drygt 40 procent. Det är mycket oroande att elnätsföretagen har så generösa intäktsramar. Lagstiftningen behöver ses över så snart som möjligt, säger Björn Berggren, energiexpert på Sveriges Allmännytta i en kommentar.

3. Gemensam elmarknad i Europa gör elen dyrare i Sverige

Sant, till viss del. Sammankopplingen av elnät inom Europa innebär att framförallt södra Sverige påverkas stort av energipriserna nere på kontinenten. Under 2020-talet har det varit väldigt tydligt då Norrland kan ha väldigt låga priser – och Skåne har enormt höga.

Så vad skulle hända om vi klippte utlandsförbindelserna – skulle det ge lägre elpriser?

– Vid tillfällen, när priset är högt på kontinenten, skulle det kunna vara fallet. Men i ett längre perspektiv skulle det innebära att vi behövde bygga en överkapacitet för att klara alla situationer själv, vilket är en dyrare lösning samhällsekonomiskt, säger Niclas Dalsgaard, chefsstrateg för elmarknadsfrågor på Svenska kraftnät.

4. Effekttariffer straffar den som lever som vanligt 

Det beror på vad man lägger in i att leva som vanligt. 

Från ett lättbegripligt system där man betalade för vad man använde – till att nu bli straffad för att man lever som vanligt. Många konsumenter har känt sig maktlösa och förvirrade när deras elnätsföretag går över till effekttariffer. 

5. Effekttariffer gör att elnätsbolagen tjänar mer pengar

Falskt. 

– Modellbytet till tariff påverkar inte vår intäktsreglering. För oss är det ett nollsummespel då tanken är att systemet ska vara intäktsneutralt. Det finns alltså inget incitament för att göra det här för att tjäna pengar, säger Gustav Wengen på Eon.

6. Elnätbolagen bygger inte ut näten för att de tjänar på flaskhalsarna

Falskt. Det finns flaskhalsinkomster, men de går inte till elnätsbolagen.

Sverige är indelat i fyra elnätsområden. Syftet med dem är att hantera begränsningarna i elnätets överföringskapacitet, något som EU satt upp regler för. Tanken är att det ska uppmuntra till investeringar i områden där det är stort behov. I Sverige har det dock gått åt motsatt håll. Mer elproduktion har byggts i norr, samtidigt som avveckling skett i söder. Vilket spätt på problemet.

Det här innebär att det uppstår flaskhalsar som då ger kapacitetsavgifter eller ”flaskhalsinkomster”. Dock är det inte elnätsbolagen som får pengarna – utan Svenska kraftnät. 

7. Den nya kvartsprissättningen handlar om att fler effekttoppar ska ”fastna i mätningen”.

Falskt, effekttarifferna kommer även i fortsättningen baseras på timmar, inte kvartar. 

Med energikrisen i början av 2020-talet lärde sig svenskar begreppet spotpris. Varje timme hade en egen ”prislapp” och för de som planerade kunde kostnaden för el minskas med timavtal. 

Nu i oktober går vi i Sverige över till kvartsprissättning istället för timprissättning – och det har givit upphov till en hel del irritation.

”Skiftet till 15-minutersintervaller handlar om att ju kortare tid som de räknar snittet på desto fler effekttoppar ”fastnar” i mätningen. Det handlar om att ta ut mer pengar för högsta effekt.”, är en vanlig föreställning.

Men så är inte fallet. Kvartsprissättningen gäller energiförbrukning och effekttariffer kommer även framöver att beräknas på medeleffekt per timme.

8. Elbolag stänger av kärnkraftverk för att öka elpriset

Falskt, men de går ner i fart eller stänger ner när elpriset är så lågt att de inte får kostnadstäckning. 

Årligen utförs underhåll och revision på de svenska kärnkraftverken och det innebär att betydande elproduktion försvinner. Ett sätt att skruva upp priserna på el enligt vissa, ett måste för att säkra driften enligt energibolagen som äger dem. 

Men på senare tid har det blivit vanligare att köra kärnkraftverken på lägre fart, eller till och med ställa av dem. Skälet är att energipriset är så lågt att ägarna går back. För till skillnad från sol- och vindkraft har kärnkraften kostnader för bränsle samt hantering av avfall som måste vägas upp.

9. Tyska solceller pressar elpriset dagtid och får det att spika när solen går ner

Sant, åtminstone i södra Sverige. Efter katastrofen i Fukushima 2011 beslutade Tyskland att avveckla all sin kärnkraft och i april 2023 stängdes den sista reaktorn. Det här har gjort att landet nu förlitar sig på kol, gas samt inte minst förnybar energiproduktion som sol- och vindkraft.

Och i takt med solcellernas utbredning har begreppet ”Ankkurvor” – som handlar om att solcellers produktionsmönster inte följer konsumtionen. Det här innebär att andra kraftslag måste anpassa produktionen därefter. I Sverige är den företeelsen marginell, men i södra Sverige importerar vi problemet från Tyskland och Danmark. 

10. Vindkraften pressar elpriset när det blåser och får det att spika när det slutar blåsa.

Sant. Det går inte att planera hur det ska blåsa i världen och det påverkar priset – rejält. I december i fjol blev det uppenbart då det blåste i norra Sverige vilket gav låga priser där samtidigt som Tyskland hade vindstilla vilket påverkade tillgången på el i söder. Det gav en prisskillnad mellan elområde 1 och 4 på över 8 000 procent.

Läs också:
Nu kommer kvartsavläsning – 8 svar om hur det berör din elräkning