Kabeldimensionering: Har du koll på utlösningsvillkoren?

Belastningsbedömning klarar de flesta. Men spänningsfall? Utlösningsvillkor? Ofta blir kabeldimensioneringen fel. Här är de fem vanligaste misstagen. 

Läs också:
Expertens 8 råd – så ska du göra vid kabeldimensionering

Läs också:
7 skäl till att kablar överdimensioneras: ”Man är rädd att bli dumförklarad”

Hur långt, hur mycket och vilket spänningsfall? De tre frågorna är början på en kabeldimensionering. Men trots att det finns lathundar, tabeller och schabloner för att lyckas med sin beräkning är det tyvärr inte ovanligt att det blir snett. Så vad är de vanligaste felen?

Bristande koll på utlösningsvillkoret 

Experten Magnus Persson på MPEL Konsult säger att ett av de vanligare felen är att många inte räknar på vilken kortslutningsström som finns vid anslutningspunkten och om säkringen verkligen löser ut inom kraven. 

– Belastningen har de flesta koll på, men det som många missar är utlösningsvillkoren. Man har inte koll på vilken kortslutningsström det är till anslutningspunkten, säger han..

Kan inte räkna på spänningsfallet

När ström flödar i en kabel orsakar resistensen spänningsfall. Detta ökar ju längre kabeln är och motverkas genom att öka ledarens area. Men det här är inte något alla kan.

– Lägger vi 240 kvadrat aluminium på 300 meter, då ger det betydliga spänningsförluster och tusenlappar som går upp i rök varje år. Det här ska ju anläggningsägaren ha koll på, men som elektriker ska man kunna räkna på – och erbjuda ett grövre alternativ som kan spara pengar åt kunden, säger Magnus Persson.

Därför kan fel kabellängd ge problem för elektriker

– Ta 16A 2,5 kvadrat. Lägger du det en viss (vad är en viss?) sträcka är det inga problem och det här har många elektriker i ryggmärgen, men om du adderar 30 meter på det så funkar det inte längre.  Belastningen är inte det stora problemet, men längden gör det svårare.

Feldimensionering på grund av överfyllda kabelstegar

Ett vanligt fel är att den som gör kabeldimensioneringen inte alltid har koll på hur det ser ut på plats. Att då räkna på ”sitt” och inte ta hänsyn till att det kanske ligger en fullproppad kabelstege där kan ge problem.

– Jag är förvånad över att det inte händer fler olyckor. Titta på många kabelstegar och där det egentligen bara ska ligga ett lager – ligger flera. Det första lagret är säkerligen inte dimensionerat för att det ska ligga andra ovanpå – så jag tror att det finns många anläggningar som är feldimensionerad på grund av detta. För har du två lager, då måste du snudd halvera strömmen du kan föra igenom kabeln.

Dumsnålt att inte titta på förlusterna  

– Jag har själv varit med om där vi drog 240 kvmm aluminium till en solcellspark. I det fallet tittar vi på vad som produceras, konsumeras och vad som säljs. Och mellan de olika punkterna blir det förluster. Och vi pratar om att det kostar runt 40 000 – 50 000 kronor om året. Hade vi fått sätta in en understation så hade vi kunnat spara massa pengar – men det ville inte ägaren, säger Magnus Persson.

Läs också:
Får skyddsjordsledaren ha en mindre area än tillhörande linjeledare?