7 skäl till att kablar överdimensioneras: ”Man är rädd att bli dumförklarad”

Förr gav klena och långa kablar bränder – idag är det tvärtom. Elektriker vågar inte nyttja kablarna till max vad elinstallationsreglerna tillåter. I stället följer man grovt förenklade schabloner. Och betalar för dyra kablar.

Läs också:
Expertens 8 råd – så ska du göra vid kabeldimensionering

Läs också:
Kabeldimensionering: Har du koll på utlösningsvillkoren?

Kabeldimensionering är en komplex vetenskap. Faktorer som förläggningssätt, miljö, längd och material ska balanseras med typ av last, spänningsfall och krav på skydd mot och elchock och överström. För att hantera och förenkla detta har man sedan länge gått efter schabloner, men det har även lett till missuppfattningen att det som står i tabellerna tolkas som en regel eller norm. Här är sju skäl till att kablar i dag överdimensioneras till hög kostnad och stor miljöpåverkan.

1. Branschpraxis kan leda till missuppfattningar och konflikter 

– Problemen är att om man vill nyttja en kabel fullt ut uppfattas det som fel av branschen. Risken är att man hamnar i konflikt och uppfattas som okunnig av en besiktningsperson eller annan elektriker, det säger elingenjören Mats Jonsson, som skrivit böcker om Kabeldimensionering. 

– I ett fall jag var involverad i hade installatören gått ned i area, vilket skulle klara kraven och gav lägre kostnad, men besiktningspersonen sa att det inte räckte. Det gjorde att beställaren blev undrande om hen fått en underdimensionerad anläggning. 

– Kabeldimensioneringen måste balansera säkerhet, installationskostnader, driftkostnader, men även en långsiktig hållbarhet. Men en betydande del av allt ledarmaterial och ledarisolering är onödig och påverkar miljön negativt.

2. Historiska erfarenheter av farlig underdimensionering

– Om vi backar 40-50 år tillbaka i tiden, då var kablarna underdimensionerade på grund av okunskap – och vi fick bränder på grund av det. 

3. Schablonerna är för grova

Mats Jonsson säger att elbranschen redan i sin barndom efterfrågade förenklade normer för att välja ledararea, men att det tog till 70-talet innan de första riktiga schablonerna kom.

– Då tog man fram tre förläggningssätt, A, B och mark/vatten, men redan där börjar det bli grova generaliseringar. Det finns så många saker som ändrar förutsättningarna och elinstallationsreglerna är bra mycket mer tillåtande än vad schablonerna är, säger han.

4. Konsultfaktorn 

– Problemet nu är att vi överdimensionerar installationer och det blir onödigt dyrt. Jag kan konstatera att i snudd alla lägen går det att spara en hel del pengar här. Går du ut på en industri och mäter, då belastas kanske en 200A kabel med 70-80A, vilket då gör att den nyttjas till 30-40 procent. Det är onödigt, säger Mats Jonsson.

I branschen benämns det här som ”konsultfaktorn”. Att konsulter på grund av bristande kunskap eller tid att sätta sig in i området väljer att överdimensionera för att inte riskera något. 

5. Beställare saknar insyn

Men vad är rimligt, när kan man använda schabloner och när bör kabeldimensionen beräknas?

– Är det bara jobb i bostäder eller att en serviceelektriker kompletterar eller renoverar – då är det bra med schabloner för att det ska vara kostnadseffektivt. Men om det är industri eller i offentliga miljöer då måste man göra beräkningar för att förstå vad man faktiskt matar in.

Hur mycket pengar det handlar om är helt beroende på projekt, men Mats Jonsson säger att beställaren ofta sitter i händerna på utföraren. Och hen balanserar sällan nyttjandegrad och kabeldimension mot kostnad.

– Jag kan inte säga något bestämt, men 10-15 procent av kostnaden kan man nog spara in utan några större problem. 

6. Rädsla för konflikter

– I ett fall jag var involverad i hade installatören gått ned i area, vilket skulle klara kraven och gav lägre kostnad, men besiktningspersonen sa att det inte räckte. Det gjorde att beställaren undrade om hen fått en underdimensionerad anläggning. 

7. Bra digitala verktyg saknas

Vissa kanske tänker sig att handböcker och schabloner inte har hängt med i utvecklingen, men det menar Mats Jonsson inte är problemet.

– Det är samma utmaningar idag som på 90-talet. Förutsättningarna har inte förändrats. Det jag egentligen tror behövs är bättre verktyg för att beräkna det här. Det borde finnas en bra app… jag undrar varför ingen tagit fram det.

– De flesta elektriker i fält behöver inte tänka så mycket på kabeldimensionering, särskilt om man inte jobbar mot industri eller allmänoffentliga elinstallationer. Men ibland händer det – och då används oftast schabloner.

Mats Jonsson säger att det inte är elektrikern i fält eller montörerna som ska beskyllas för onödigt dyra installationer. Men samtidigt anser han att det måste till både ett kunskapslyft – samt inte minst bra digitala verktyg för kabeldimensionering. För så länge schablonerna styr kommer branschen fortsätta betala för kablar som aldrig utnyttjas. Frågan är när beräkningar – istället för gamla vanor tar över.

Läs också:
Får skyddsjordsledaren ha en mindre area än tillhörande linjeledare?