Kan jag använda elbilens batteri som energilager?

Elbilarnas batterier är fantastiskt kompetenta. Och stora. Ofta fem gånger större än hembatterierna. Här är fem viktiga skillnader mellan hem- och elbilsbatterier.

Dagens teknik med litiumjonbatterier har sitt ursprung i 1970-talets oljekris och har sedan mitten av 80-talet funnits på marknaden. Genom åren har tekniken förfinats och det som erbjuds i dag är mångdubbelt bättre än vad som fanns förr. 

Läs också:
Så länge kan hembatteriet driva villan vintertid

Läs också:
7 saker du behöver veta om vehicle to grid

Hembatterier har på senare år, inte minst i kombination med solceller, blivit populärt i Sverige. Elbilar är även det allt mer vanligt förekommande och snart gör tekniken vehicle to grid, V2G, entré vilket innebär att bilen kan agera energilager för huset/nätet.

Men trots att elbils- och hembatteriet då kan lösa samma uppgift – är det väldigt stor skillnad på dem.

Men vilka är det?

Kapacitet: Hembatterier stora – men lägre energitäthet

En av de största skillnaderna mellan de batterier som sitter i elbilar och de man har stationärt ligger i kapacitet och effekt. Hemma rör det sig oftast om kapacitet på mellan fem och upp till 20 kWh. Tillräckligt för att kunna ta emot solelsproduktion som inte förbrukas momentant samt kunna spara för att klara av dygnsförbrukningen. 

I elbilar är det länge sedan man sprang ifrån den typen av nivåer och i dag är det allt färre alternativ som finns med under 50 kWh i kapacitet. Detta för att elbilar ska kunna erbjuda tillräcklig räckvidd.

Talar vi om de batterier som är förberedda för V2G-teknik är de snäppet större och har i dag kapacitet på mellan 80- och 110 kWh.

Effekt: Elbilsbatterier klarar hög belastning – under lång tid

Kapacitet i ett batteri är enormt viktigt, men bara ena sidan av myntet vid användning. Spänning och effekt är den andra. Här är det en enorm skillnad mellan ett garagemonterat batteri som ska kunna agera powerbank för huset – och det som sitter i bilen som ska skicka familjen till fjällen.

Tittar vi på ett populärt hembatteri är det typiskt med en spänning på runt 360–550V och en maxeffekt på 5–20 kW som kan hållas i några sekunder. Klart tillräckligt för ändamålet.

En elbil har  antingen 400- eller 800V spänning där batteriernas kapacitet att ge ut effekt kan vara allt från 50- till över 1 000 kW. Ett elbilsbatteri klarar även att hålla hög belastning under lång tid. 

Högre spänning är det som gör att elbilsbatterier går att ladda snabbt, något som är viktigt i resesammanhang – för vem vill spendera tre timmar vid varje laddstopp. Tidigare har 400V varit standard i elbilar, men allt fler alternativ med 800V har lanserats. Med högre spänning kan laddinfrastrukturen byggas mer effektiv, men även verkningsgraden i elmotorer förbättras.

Garanti och cykling: Liknande garantier – men stor skillnad på användningen

I fallet med både elbils- och hembatterier är lång livslängd samt garanti viktigt. Bilbranschen är van vid hela garantitänket och alla tillverkare lämnar i dag minst åtta års (eller ett visst antal mil) garanti. Detta på att batteriet efter att tiden löpt ut minst ska ha 70 procents kapacitet kvar. I studier har det visat sig att batterierna håller kapaciteten bättre än väntat, vilket är en trygghet för de som köper/köpt elbil.

Med det sagt så cyklas inte ett elbilsbatteri särskilt hårt. En svensk normalanvändare (1126 mil/år) som kör en typisk elbil cyklar bara sitt batteri lite drygt 30 gånger om året.
Det här är något som kommer att ändras i ett framtida V2G/V2H-scenario där elbilens batteri används för att drifta exempelvis ett hus.

Ett stationärt batteri är å sin sida tänkt att cyklas snudd på dagligen – med en garanti som tar detta i åtanke. Flertalet tillverkare anger 6 000 cykler som livslängd, vilket skulle innebära långt mer än tio år.

Hur man får nyttja ett elbilsbatteri i ”stationärt syfte” kommer att bli en intressant fråga. De olika tillverkarna ställer sig helt olika till detta. VW-koncernen säger exempelvis att dubbelriktad laddning bara kommer att tillåtas i 4 000 timmar eller max 10 000 kWh i deras bilar. Volvo å andra sidan har sagt att de inte kommer att lägga begränsningar. 

Kemi: Stort och långlivat eller kompakt och energitätt

Batterikemin är det som avgör saker som kapacitet, livslängd och effekt. I ett hembatteri används ofta litiumjärnfosfat (LiFePO4) där fördelarna är att kemin ger hög säkerhet samt lång livslängd.

De stora nackdelarna är att energitätheten jämfört med andra batterikemier är lägre – vilket innebär att batterierna blir större. Det här är förvisso sällan ett problem i stationära applikationer.

I ett elbilsbatteri används för det mesta litiumjonbatterier med hög nickelhalt samt innehållande magnesium och kobolt. Fördelarna detta ger är hög energitäthet samt möjlighet att klara höga effekter när det kommer till i- och urladdning. 

Samtliga parametrar är högt eftertraktade i bilindustrin. Låg vikt efterfrågas för bästa fordonsdynamik och lång räckvidd i kombination med korta laddtider ger stora användarfördelar. 

Med det sagt erbjuder vissa biltillverkare även en form av litiumjärnfosfatbatterier, trots nackdelarna, för att kunna erbjuda billigare elbilar.

Läs också:
Hellre elbilskluster än laddplatsbingo

Pris: Stora skillnader i pris

I en elbil brukar batteriet vara en av de stora kostnadsdrivande komponenterna. Ju större batteri, dess dyrare bil helt enkelt. För hembatteriet är korrelationen pris/kapacitet väldigt rak – det är ju nästan bara ett batteri man köper.

Men trots att litiumjärnfosfat-tekniken är billigare än den mer högpresterande kemin med högt nickelinnehåll i elbilar återspeglas inte detta i priset. För tittar man på vad kostnaden per kWh ligger på är det i stället hembatteriet som drar iväg. Typiskt pris ligger på runt 7 500 kr/kWh vilket gör att ett 10 kWh-batteri kostar runt 75 000 kr.

Priserna för det dyrare elbilsbatteriet är lägre och i bilbranschen ligger priset på runt 1 500 kr per kWh. Dock pratar vi inte då om vad konsumenter får betala.

I Sverige ges det subventioner för installation av hembatterier, vilket märks då batterierna  är mycket dyrare än på andra marknader. Ett batteri som i Sverige kan kosta 90 000 kr kostar bara 60 000 kr i Tyskland.