Därför har Krister likström i villan

Publicerad 14 nov 2016, 06:45

Varför ta omvägen över växelström? Krister Joneken kopplar sina solceller till ett likströmsnät i villan – utan onödiga omvandlingar. I dag matar likströmmen både belysning och batterier. Nästa steg: värmepumpen.

Solceller ger likström. Och likström är vad LED-lampor och batterier drivs av. Så varför inte koppla ihop dem i ett likströmsnät och skippa omvandlingen till växelström?

Så resonerar Krister Joneken som har installerat ett unikt likströmssystem i sin villa utanför Båstad.

– Ljuset är helt flimmerfritt samtidigt som jag sparar energi. Och så är det väldigt roligt att tänka ut egna lösningar, säger Krister Joneken, som är gymnasieingenjör i elkraftteknik och behörig elektriker.

Hans installation har vuxit fram steg för steg under närmare 25 års tid. Den första sol­cellen kom upp på taket redan 1992, långt innan tekniken fått sitt genombrott. Solelspion­jären Krister importerade en liten panel på 25 ­blygsamma watt från USA.

– Den var jättedyr, och jag fick söka bygglov för att få sätta upp den. Men titta, där sitter den och den producerar el än i dag, säger Krister och pekar på en liten blåsvart panel som samsas med flera större och mer moderna solceller på taket.

– Ljuset är helt flimmerfritt samtidigt som jag sparar energi. Och så är det väldigt roligt att tänka ut egna lösningar.

Krister Joneken

I dag har han installerat solceller med en sammanlagd toppeffekt på 2 210 watt. Anläggningen är förhållandevis liten jämfört med andra villaanläggningar. Men det intressanta är inte storleken, utan installationen – hela huset är fullt med kluriga lösningar.

Solcellspanelerna ger 12 volt likspänning vardera, och på vanliga villatak brukar de seriekopplas i slingor som kan komma upp i hundratals volt. Sedan brukar spänningen alltid växelriktas innan strömmen matas ut på husets 230 volt-nät eller på det allmänna elnätet. 

Krister Joneken seriekopplar i stället sina paneler två och två för att få 24 volt lik­spänning som matas direkt till ett likströmsnät i huset.

– Att det är klenspänning ser jag som en stor fördel. Det är viktigt att alltid tänka på personsäkerheten.

Först siktade han på ännu lägre spänning, bara 12 volt. Men när han skaffade allt fler solceller så gick han upp på 24 volt för att få ner strömmen. Då behövdes inte så grova elledningar, och det gick bra att utnyttja de kablar som blev lediga när husets elvärme ersattes med en värmepump.

– Att det är klenspänning ser jag som en stor fördel. Det är viktigt att alltid tänka på personsäkerheten, säger Krister.

Krister har även dragit nya kablar för likströmmen där det har behövts. Det var ett förhållandevis smidigt jobb eftersom han valde att sätta upp utanpåliggande ellister när huset byggdes i början av 1970-talet.

– Ellister är ganska dyrt, men smart. Jag har full koll på kablarna och kan lätt komplettera installationen, säger han.

En annan fördel med den lägre strömmen är att systemet klarar sig med enklare och billigare avsäkringar. Krister visar en ask med 1 A-, 5 A- och 10 A-säkringar, storlekar som räcker gott och väl. Han är inte ensam om att gilla de färgglada små plastsäkringarna – när vi vänder ryggen till välter en av familjens sju nyfikna katter ut lådan över köksbordet.

– Ellister är ganska dyrt, men smart. Jag har full koll på kablarna och kan lätt komplettera installationen.

– Hoppsan, här ligger en till, säger Krister och plockar upp en gul säkring från golvet innan han visar kökets belysningslösningar.

Många LED-lampor och halogenlampor är som bekant på 12 volt. Krister har därför seriekopplat lampor två och två på olika sätt för att få 24 volt. Han har dels anpassat befintliga armaturer, dels skapat nya konstruktioner av alla möjliga slag.

En hemmagjord ljuskälla består exempelvis av en gammal glödlampsockel med två fastlödda halogenlampor i serie. Längs väggarna i trappan sitter gröna lysdioder från tidigt 1990-tal. De fungerar fortfarande och ger ledljus nattetid. Över köksbordet hänger en skärm från en takpendel där fyra LED-lampor sticker ur en träplatta.

– Titta vad många transformatorer jag slipper, säger Krister och gräver runt i en pappkartong.

Varje bortmonterad transformator ger en energibesparing, eftersom det alltid uppstår förluster vid omvandlingar.

– Titta vad många transformatorer jag slipper.

Den el som belysningen inte använder lagras i ett ”solbatteri” på 200 Ah. När mörkret faller eller solen går i moln så kan det förse ­belysningen med likström.

Solcellerna producerar mycket mer energi än vad belysningen behöver – även om alla armaturer skulle vara tända dygnet runt. Överskottet används för att driva kyl, frys, tv och den fasta datorn. Sådana apparater går inte på likström, så en växelriktare omvandlar 24 volt likström från batteriet till 230 volt

Tv:n och datorn har varsin omkopplare som kan ställas in manuellt på ”Solbatteri” eller ”Elnät”.

— Jag satt och jobbade en gång när det blev strömavbrott i området. Men jag märkte ingenting eftersom datorn gick på solbatteriet, berättar Krister nöjt.

— Jag satt och jobbade en gång när det blev strömavbrott i området. Men jag märkte ingenting eftersom datorn gick på solbatteriet.

Att säkra elförsörjningen till vitvarorna var knepigare. Kylen och frysen måste alltid ha ström. Samtidigt vill Krister att de ska matas från solbatteriet så mycket som möjligt. Lösningen blev en egenutvecklad styrlåda som Krister kallar ”smartbox”. Den kopplar automatiskt om mellan batterinätet och det vanliga elnätet – utan att sprida störningar däremellan. Men här blir Krister lite förtegen. Han har inte lyckats patentera tekniken och vill inte avslöja för mycket.

— De båda nätet hålls helt avskilda, det är det som är grejen. Men hur konstruktionen fungerar är hemligt, säger han bara.

Vid Elinstallatörens besök öser regnet ner över Båstad och solcellerna gör inte mycket nytta. Men när Krister stänger av det allmänna elnätet i husets huvudcentral fortsätter kökslampan att sprida sitt milda sken.

— Nu har vi ö-drift och det kan vi ha nästan hela sommaren, säger Krister.

— De båda nätet hålls helt avskilda, det är det som är grejen. Men hur konstruktionen fungerar är hemligt.

Hur stor solcellernas elproduktion är vet han inte, det saknas kWh-mätare för likströmmen. Men elnotan från elbolaget ligger numera på knappt 14 000 kilowattimmar per år, att jämföra med runt 20 000 innan solcellerna byggdes ut.

Några av panelerna vrider sig efter solens gång för att öka produktionen. Styrningen sköter en programmerbar processdator som även mäter spänningens kvalitet. Allt är programmerat av Krister. Även det egenkonstruerade systemet som kopplar ifrån solcellerna om batteriet är fullt och spänningen riskerar att bli för hög.

Men allt har inte gått enligt planerna. Som när Krister skippade transformatorn och kopplade sin bärbara dator direkt till likströmsnätet.

— Det började ryka direkt. Tillverkaren hade inte räknat med att någon skulle mata sin laptop så, och den inte var tillräckligt avsäkrad, Det gäller att vara försiktig, säger Krister Joneken.

Installationen har kostat mer än 100 000 ­kronor, minus ett solcellsbidrag på 26 400 kronor. Och Krister har lagt ner åtskilliga timmar under åren. Intresset för likström vaknade redan på sjuttiotalet när han jobbade på Elverket i Halmstad. Där fanns kolleger som mindes det gamla likströmsnätet, som levde kvar parallellt med växelströmsnätet långt in på 1900-talet.

— Det började ryka direkt. Tillverkaren hade inte räknat med att någon skulle mata sin laptop så, och den inte var tillräckligt avsäkrad, Det gäller att vara försiktig.

– Jag blev fascinerad av deras historier.

För att bryta strömmen fick de slita loss brytarna, och det uppstod ljusbågar, säger Krister.

På nittiotalet arbetade han med det fram­växande fjärrvärmenätet, när debatten om skadliga magnetfält var het. Sådana problem har inte likström, och kanske kan det växa fram en marknad kring tekniken, tänkte Krister.

Det blev startskottet till hans installation.

Någon likströmsmarknad för villor har inte vuxit fram, men för Krister är hemmaprojektet en hobby.

Nästa steg är att mata värmepumpen med likström.

– Svårigheten är att hitta växelriktare för 24 volt som ger 3-fas växelström. Om någon har tips så är jag tacksam! säger Krister Joneken.

FAKTA

Krister Joneken

» Ålder: 69 år.
» Bor: Villa utanför Båstad.
» Familj: Sambo och fyra vuxna barn.
» Utbildning: Gymnasie­ingenjör i elkraftteknik.
» Favoritverktyg: Universal instrument – Tillquist TQ 714.
» Senast köpta elpryl: Likströmsmotor på 24 volt till solcellssystemet.