Så funkar human centric lighting

Publicerad 10 apr 2016, 15:26 | Uppdaterad 15 apr 2021

Att återskapa den naturliga dygnsrytmen med hjälp av belysning. Det står begreppet human centric lighting för.
– Det är nu alla börjar prata om human centric lighting, säger ­Annette Steinbusch från industriföreningen Lighting Europe när Elinstallatören träffar henne på Light + Building i Frankfurt.

Med LED kom för första gången en ljuskälla vars färgegenskaper var styrbara på ett enkelt sätt. Det ­tände bokstavligen ljuset för human centric lighting. Ett ­begrepp som innebär att ­belysningen härmar solens gång. Därmed förbättras människans dygnsrytm.

– Med LED går det att ändra intensiteten, färgerna och dynamiken till skillnad från exempelvis de gamla flouroescerande lysrören, säger Annette Steinbusch, som leder industriföreningen Lighting Europes human centric lighting-grupp.

Och nu med den digitala tekniken sker en enorm förändring av hur vi kan hantera ljuset.

– Många nya saker händer på en och samma gång. Därför är det nu som folk börjar prata om human centric lighting.

– Många nya saker händer på en och samma gång. Därför är det nu som folk börjar prata om human centric lighting.

Annette Steinbusch, industriföreningen Lighting Europes human centric lighting-grupp

År 2002 kom forskare fram till att kroppen blir pigg av kortvågigt kallare ljus. Det var då de upptäckte så kallade retinala ganglieceller i ögat – den tredje receptorn. Det blåvita ljuset får de här cellerna att blockera sömnhormonet melatonin vilket ­hjälper kroppen att fatta att det är dagtid.

– Gangliecellerna påverkar din biologiska klocka. Det är mycket möjligt att till och med blinda personers ganglieceller fungerar, om de har kvar ögonen, säger Annette Steinbusch.

Redan före 2002 visste man att ljuset spelade roll, men inte exakt hur.

– Gangliecellerna påverkar din biologiska klocka. Det är mycket möjligt att till och med blinda personers ganglieceller fungerar.

– Men när den tredje receptorn upptäcktes, och speciellt att den var extra känslig för blått ljus, tillverkade vi speciallampor med blå­berikat vitt ljus, säger Bianca van der Zande, forskare på Philips.

– Man började då också forska på ljusets påverkan på sömncykeln, men lamporna var flourescerande. 

I dag pratas det ofta om att det blåa ljuset från skärmarna vi använder, särskilt sent på kvällen, kan påverka sömnen negativt. Men den inverkan tonar Annette Steinbusch ner.

– Det kommer så lite blått ljus från skärmarna. Snarare gör själva aktiviteten, att du youtubar i sängen, att du inte kan somna sedan.

– Det kommer så lite blått ljus från skärmarna. Snarare gör själva aktiviteten, att du youtubar i sängen, att du inte kan somna sedan.

Med rätt belysning under dagen kan vi förbättra vår levnadsstandard avsevärt, och det är också en stor sak för vården.

– Om man kan förbättra ljuset sover patienten oftast bättre och därmed ökar chanserna att bli frisk, säger Annette Steinbusch och berättar också om att människor med ­alzheimer får ökad livskvalitet när man med hjälp av ljuset kan styra deras dygnsrytm.

Utmaningen nu är att hitta vilken ljussättning som är rätt för olika typer av aktiviteter – eller för en specifik person:

– Alla behöver inte samma ljussättning hela dagen. Det är personligt och beror helt på vad man gör. Nu måste vi klura ut vad som är rätt ljus för rätt uppgift i rätt tid för varje individuell person. Det är fortfarande lång väg kvar dit.