Foto Jonny C Johansson

”Alla elektriker” vet väl att fasskenan ska monteras på ovansidan…?

04 mars 2019  |  Text: Charlotta von Schultz

Kondens i elcentralen är ingen hit. Elinstallatörens expertkommentator går till botten med ett fukt-ansvärt elfel.

– Så kan det gå när man stänger av värmen i ett varmgarage, skrev Jonny C Johansson och la ut en bild på brända dvärgbrytare i Facebookgruppen Elfel.

Läs mer: Elfirma spänningssatte annas fulel – stäms efter villabranden

När varmgaraget blev kallt uppstod kondens i centralen, fukt rann in i fasskenan och branden var ett faktum. Elfels kommentatorer började direkt spekulera i hur elcentralens placering kan ha orsakat felet.

Vi bollar frågan vidare till Elinstallatörens expertkommentator Henric Hagberg, som konstaterar att fukt och kondens inte är någon hit i en elcentral. Därför måste elektriker alltid ta hänsyn till utrymmet när en elcentral ska installeras. Oavsett om det rör sig om en infälld central i en mellanvägg, som i det här fallet, eller en utanpåliggande central.

Men felet på den här bilden uppstod inte på grund av en felmonterad elcentral. Problemet är att förutsättningarna i utrymmet ändrades när kunden stängde av värmen i utrymmet och värmen från intilliggande rum gjorde att kondens och fukt bildades i centralen.

Läs mer: 4 x 1,5 kvadrat = 6 kvadrat ...eller?

– Det är ett fel som elektrikern kanske inte kunde förutspå när installationen gjordes.

Men vet man om att det kan uppstå kondens i en elcentral så kan man vidta vissa åtgärder för att förhindra att fukten letar sig in i fasskenan och kortsluter mellan faserna, säger Henric Hagberg.

En sådan åtgärd är att använda en kapslad elcentral med inbyggd ventilation. Spelsbergs så kallade ”air-teknik” gör exempelvis att kondensvatten ventileras ut utan att minska kapslingsklassen (IP-klassningen) på centralen. 

Flera kommentatorer skriver att fasskenan ska monteras på ovansidan av dvärgbrytarna för ”det vet alla elektriker”. Men det funkar inte för alla materiel.

– Redan när man väljer materiel hos grossisten måste man prova att det fungerar så man slipper stå där vid installationen med skägget i brevlådan, säger Henric Hagberg.

En del tillverkare har exempelvis liksom Hager ett särskilt spår för sin egna fasskena på undersidan där den monteras med snabbfästen. Andra modeller finns med skruvfäste och då går det oftast att montera fasskenan på ovansidan. Men Hagers dvärgbrytare MBS110 har dessutom en lösning med mindre anslutningshål på ovansidan som låser ledaren med en snabbanslutning. Därmed blir det omöjligt att ansluta fasskena där.

Läs mer: Uppvigling till farligt elarbete eller storm i ett vattenglas? 

Ett lästips är Lantbrukets Brandskyddskommittés bok ”Handbok för elinstallationer i lantbruk och hästverksamhet” som tar upp hur risken för kondens i elapparater kan minskas. En rekommendation är särskilda ventilationspluggar i kapslingar och lådor. Två sådana pluggar bör monteras, en på var sida av kapslingen för att få så bra genomströmning av luften som möjligt. Liksom alltid ska tillverkarens anvisning följas så att de monteras för optimal funktion.

När det gäller fasskenor citerar Hagberg det här stycket ur boken: ”Flera brandskador i normcentraler (dvärgbrytarcentraler) pekar på risker då de sitter i fuktiga utrymmen eller där temperaturväxlingarna är stora. Brandskadorna hänger samman med att fasskenorna har använts olämpligt. Om det finns risk för kondens rekommenderas därför att överkopp-lingarna mellan brytarna görs med isolerade ledare (förslagsvis RK), alternativt med ”traditionella” fasskenor monterade på dvärgbrytarnas översida, med helgjutna fasskenor eller med fasskenor där eventuellt kondensvatten leds bort.”

– Så det stämmer som många skriver i kommentarerna på Facebook. Ovansidan är att föredra om fasskenor måste användas förutsatt att dvärgbrytarna är tillverkade för det. Annars är det RK som gäller, vilket också framgår av kommentarerna, säger Henric Hagberg.

De här handboken är skriven för lantbruket men rekommendationerna kan lika väl användas vid alla typer av installationer där det finns risk för kondens. Anledningen till att den är framtagen till lantbruket beror på att det är extra vanligt att det uppstår kondens i de miljöerna. Och problemen har varit stora när kunskapen har saknats.

Läs mer: Har du också missförstått vad som ingår i kontroll före idrifttagning?

Rekommendationen är framtagen av IN (EIO), Länsförsäkringar, Elektriska nämnden, Institutet för jordbruks- och miljöteknik och Svenska Brandskyddsföreningen.

Fler nyheter