"Ingen ska behöva bekymra sig för fyrverkeripjäser i kyrkan"

17 februari 2016  |  Text: Lars-Göran Hedin

Lunds domkyrka är en medeltida kulturskatt som genom åren har fått en hel del teknisk utrustning. Här är ­elektrikern Jan Svensson något av en hustomte. Han ser till att både den modernare eltekniken och de månghundraåriga mekaniska urverken fungerar.

Fredag förmiddag. Jan Svensson parkerar bilen utanför Lunds domkyrka, går in genom en sidodörr och tar hissen upp till kyrkans personalrum, några våningar upp i ett av tornen. Efter en snabb titt i kyrkans datajournal är det dags för veckans ”rond”. Jan har ett par timmar eller mer framför sig då han ska gå igenom all teknik och alla funktioner som är viktiga för att en av Sveriges äldsta domkyrkor ska fungera och må bra.

– Jag kollar alla de olika urverken i kyrkan och smörjer dem när så behövs, jag letar efter sådant som behöver repareras, tittar till de stora luftbälgarana till orgeln, smörjer elmotorer och kontrollerar luckor i tornet och mycket annat. Med detta sagt står det klart att Jan är en mångsidig person med ett brett kunnande inom mekanik och byggnadsteknik. Men i grunden är han elektriker, anställd på Åhlanders Veberöds El AB sedan åtta år tillbaka.

– Ända sedan jag anställdes i företaget har Lunds Domkyrka varit mitt ansvarsområde. Här har vi genom åren deltagit i en rad moderniseringsprojekt, senast när styrningen av klockor och lucköppningar skulle moderniseras.

– Ända sedan jag anställdes i företaget har Lunds Domkyrka varit mitt ansvarsområde. Här har vi genom åren deltagit i en rad moderniseringsprojekt, senast när styrningen av klockor och lucköppningar skulle moderniseras.

Jan Svensson, elektriker, Lunds domkyrka

 

Lunds domkyrka söker sina anor långt bakåt i tiden. På 1100-talet invigdes kryptan i den äldsta delen av domkyrkan, men sedan dess har kyrkan renoverats och byggts om i flera omgångar. Det senaste moderniseringsprojektet innebar att KNX och DALI gjorde sitt intåg också i denna medeltida miljö.

– Det gamla styrsystemet för klockringningen var av elektromekanisk typ och styrde ringningarna för helgmål, kvällsmål, nyår och annat. Timslag och kvartsslag sköts alltjämt av ett mekaniskt ur, som även styr det elektroniska uret i datorn. Kyrkans KNX-system ser till att klockor ringer och luckor öppnas för att släppa klockklangen fri över centrala Lund.

För domkyrkans personal är det nu mycket enklare att lägga in tider för ringningen i en modern kontrollpanel än vad det var förut, då en mängd mekaniska tryckknappar skulle hanteras.

– Fast som extra säkerhet finns ett äldre mekaniskt kontrollsystem kvar, förklarar Jan Svensson. Annars är det KNX-systemet som står för en ökad säkerhet i kyrkan:

– Inför det kommande nyåret har vi programmerat stängningen av luckorna efter tolvslaget, så att ingen ska behöva bekymra sig om att några fyrverkeripjäser letar sig in i kyrkan – det har nämligen hänt förr, berättar Jan Svensson. Han berättar att det är Åhlanders som gjort installationen av KNX, medan det är Walltin Building Control i Malmö som projekterat och programmerat det hela.

– Inför det kommande nyåret har vi programmerat stängningen av luckorna efter tolvslaget, så att ingen ska behöva bekymra sig om att några fyrverkeripjäser letar sig in i kyrkan – det har nämligen hänt förr.

I samband med KNX-installationen har Jan också bytt ut gamla tygkablar i kyrkan mot nytt, godkänt kablage. Det arbetet har skett efter hand, när det getts tillstånd till sådana arbeten.

– Vi har fått anpassa arbetet till de tillfällen då kyrkklockan kunnat vara tyst i ett par dygn. Jan förklarar att här ställs väldigt speciella krav på arbetet med elinstallationer.

– Det gäller i och för sig alla typer av arbeten här i domkyrkan. Vi befinner oss ju i en väldigt känslig kulturhistorisk miljö där det inte är tillåtet att så mycket som dra in en skruv i en vägg utan att rådfråga domkyrkoarkitekten. Att sätta ett nytt eluttag inne i kyrkan kan ta en dag istället för två timmar – det är gudstjänster och annat som jag hela tiden måste ta hänsyn till, säger Jan Svensson.

– Fast jag kan styra det här ganska bra själv. Det gäller att kunna ta en tidig frukost eller en sen lunch om något krockar. Och så handlar mycket om att vara respektfull och att kunna göra sig osynlig i varselkläderna. Och att ha mobilen avstängd ute i kyrkan, tillägger han.

– Fast jag kan styra det här ganska bra själv. Det gäller att kunna ta en tidig frukost eller en sen lunch om något krockar. Och så handlar mycket om att vara respektfull och att kunna göra sig osynlig i varselkläderna.

Under åren som Jan har haft hand om elen i kyrkan har han hunnit vara med och göra en hel del förbättringar. Belysningen i trapptornet har bytts ut till modernare och energisnålare teknik. De stora ljuskronorna i kyrkan ska förses med LED-lampor som ett led i miljötänket. Som det nu är har de stora kronorna 300 glödlampor på 60 W vardera. Det skapar en hel del värme i kyrkan och det är dyrt att byta lampor i de högt uppsatta armaturerna.

– Därför funderar kyrkan på hur vi skulle kunna inrätta någon form av hissanordning till några av ljuskronorna i kyrkorummet. Med en sådan skulle vi slippa att köra in med lift här när lampor ska bytas eller när det behövs underhållsinsatser av annat slag.

Ett nytt klockspel har installerats i norra tornet, ett spel med 36 klockor från Ystads klockgjuteri.

– De klockorna är datorstyrda och kan styras från ett keyboard nere i kyrkan. På dem spelas det automatiskt en melodi klockan 09.00 och 20.45 varje dag, berättar Jan Svensson.

Jan förklarar att de stora klockornas timslag styrs av stålvajrar från ett mekaniskt urverk. Detta drivs med lod som dras upp var 24-e timme av en elmotor som går igång under natten. Ett mekaniskt reservkraftsystem håller igång klockan medan loden dras upp. På de stora klockorna finns magnetiska så kallade kläppfångare som stoppar upp kläppen när ringningen ska upphöra.

– De klockorna är datorstyrda och kan styras från ett keyboard nere i kyrkan. På dem spelas det automatiskt en melodi klockan 09.00 och 20.45 varje dag.

När Jan får några timmar över jobbar han med ett litet ”hobbyprojekt” i form av en manuell styrtavla som ska kunna användas om elektroniken skulle strula någon gång. Det är en rent mekanisk anordning han bygger på.

Det råder inget tvivel om Jan Svenssons engagemang i arbetet. Han medger att Domkyrkan är en rolig arbetsplats.

– Det är kul att få röra sig fritt i en sådan här byggnad, att ha tillgång till utrymmen som är otillgängliga för gemene man. Och nog är det lite hedersamt att vara ”hustomte” i en världsberömd kyrka som är hur gammal som helst.

– Fast jag måste medge att jag inte är någon stor vän av spindlar. Jag får tampas en hel del med dem och med deras nät. Då tar jag kvasten till hjälp för att bana mig väg, tillägger Jan.

Fler nyheter