Elsäkerhetsturné ska minska olyckor

Hur kan elsäkerheten skruvas upp ett extra snäpp? Eitech satsar på årliga säkerhetsveckor och skickar ­företagsledningen på turné.
– Vi ökar medvetenheten och får in förslag från ­medarbetare runt om i landet, säger säkerhetsansvariga Susanne Häggström.

I fjol rapporterades 120 tillbud inom elteknikföretaget Eitech. Alldeles för få, om du frågar Susanne Häggström, som är ansvarig för arbetsmiljö och säkerhet inom koncernen.

– Jag vill få in så många tillbud som möjligt och jobbar hårt för att öka rapporteringen. Vi är högst medvetna om att det finns ett mörkertal, men det är viktig att så många tillbud som möjligt rapporteras så att vi lär oss hur olyckor kan undvikas, säger Susanne.

Att få fart på rapporteringen är en av flera drivkrafter bakom den årliga säkerhetsveckan som infördes förra året på dåvarande Goodtech, som numera heter Eitech. När säkerhetsveckan anordnades i november var temat elsäkerhet, men tanken är att andra områden ska stå i fokus kommande år.

– Att börja med el kändes naturligt eftersom det är en av de potentiellt allvarligaste arbetsmiljöriskerna i vår verksamhet, säger Susanne Häggström.

– Jag vill få in så många tillbud som möjligt och jobbar hårt för att öka rapporteringen. Vi är högst medvetna om att det finns ett mörkertal.

Susanne Häggström, säkerhetsansvarig Eitech

Det var hon som kläckte idén att under en vecka låta koncernledning och stabspersonal såväl som divisions- och enhetschefer träffa medarbetare ute på projekt och kontor runt om i landet. Alla skulle besöka minst två projekt och prata arbetsmiljö i allmänhet och elsäkerhet i synnerhet. Allt från tydliga delegeringar till utbildning i hjärt- och lungräddning diskuterades. 

Susanne Häggström hann själv med fyra besök under veckan och passade på att göra riktade elskyddsronder, bland annat på Vrinnevi sjukhus i Norrköping. Många kontor tog även tillfället i akt att inventera medarbetarnas utbildning för att se om kompetensen behövde uppdateras inom exempelvis ESA, elsäkerhetsanvisningarna.

– Fast vi var tydliga med att besöken inte skulle ses som kontroller från ledningens sida. Målet var i första hand att skapa en positiv dialog och ta till vara på medarbetarnas förslag, säger hon.

Flera sådana förslag har hunnit bli verklighet sedan säkerhetsveckan. Ett blockerings-kit, elektronisk delegering av elsäkerhetsledare för tjänstemän och nya rutiner för att kontrollera skarvsladdar är några exempel, se faktaruta.

– Fast vi var tydliga med att besöken inte skulle ses som kontroller från ledningens sida. Målet var i första hand att skapa en positiv dialog och ta till vara på medarbetarnas förslag.

Men hjälpmedel och rutiner i all ära.

Det gäller att de används i alla lägen också – och där ser Susanne Häggström bland annat tidspressen i elbranschen som en­ utmaning.

– Projekttiderna krymper, och vi är oftast sist på tur i byggprocessen. Det innebär så klart en viss stress, men ingen får börja gena i hörnen för att försöka spara några sekunder.

Sådana ”genvägar” ligger bakom ett flertal av de rapporterade tillbuden och olyckorna. Och Eitechs statistik visar att unga medarbetare är överrepresenterade i incidenterna.

– Därför är det jätteviktigt att mer erfarna kolleger är goda förebilder och arbetar säkert. De yngre anpassar sig till den kultur som råder på arbetsplatsen, säger Susanne Häggström.

Senaste gången en allvarlig elolycka inträffade i koncernen var 2012 då en medarbetare drabbades av en kraftig strömgenomgång. Personen skadades allvarligt, men är lyckligtvis tillbaka i arbete.

– Därför är det jätteviktigt att mer erfarna kolleger är goda förebilder och arbetar säkert. De yngre anpassar sig till den kultur som råder på arbetsplatsen.

När en olycka inträffar finns det oftast flera orsaker till händelseförloppet. Så var fallet även den här gången när en ödesdiger miss i den skriftliga kommunikationen mellan projektledningen och uppdragsgivaren följdes av att säkerhetsrutiner förbisågs.

Arbetsgivaren har alltid det yttersta ansvaret, men Susanne Häggström poängterar att varje individ också har ett stort ansvar att följa rutinerna.

– Att alltid spänningsprova själv innan arbete påbörjas är den bästa försäkringen. Du ska aldrig förlita dig på vad någon säger eller vad du tror att någon har gjort.

En nollvision för skador och olyckor kan vara svår att nå, men nog är det eftersträvansvärt, menar Susanne:

– Vi kanske inte kan eliminera vartenda litet skärsår i fingrarna, men att få bort alla allvarliga olyckor är fullt möjligt och något vi eftersträvar, säger Susanne Häggström.