Logga in

Så hjälper danskt labb till med dyrt ljusval

Publicerad
8 sep 2015, 16:54
| Uppdaterad
15 apr 2021

Liksom svenska kommuner står de danska inför ett skifte till LED-belysning. Till deras hjälp finns Danish outdoor lighting lab där 60 belysningstillverkare demonstrerar sin teknik. Men DOLL har dessutom blivit en testanläggning för teknik som mera förknippas med sakernas internet och smarta städer

– Till för bara några år sedan behövde den som skulle beställa utebelysning bara välja en lyktstolpe och en armatur – sen var det klart. Idag handlar det mer om att välja ett IT-system.

Det säger Kim Brostrøm som är teknikchef på DOLL, Danish outdoor lighting lab, som demonstrerar både armaturer, stolpar och ett tiotal styrsystem för belysning. Målet för DOLL är att vara Europas största testanläggning och showroom för utebelysning. Alla de största aktörerna är på plats och även många små.

DOLL är till för att beslutsfattare ska få större insikt genom att vi skapar transparens på marknaden.

Kim Brostrøm, teknikchef Danish Outdoor Lighting Lab.

Bakom anläggningen finns en mängd aktörer, men framförallt är det stat, region och danska kommuner som ligger bakom, även Malmö kommun är med på ett hörn. Elinstallatören skrev i förra numret om Sala kommun som genom att skifta till LED fått just de rika möjligheter som det innebär att kunna göra dimmerkurvor och dessutom styra varje enskild belysningpunkt i hela kommunen på distans. I Salas upphandling fanns ingen avgörande skillnad mellan leverantörerna när det gällde ljuskällor, istället var det styrsystemet som avgjorde upphandlingen.

–  DOLL är till för att beslutsfattare ska få större insikt genom att vi skapar transparens på marknaden, säger Kim Brostrøm och fortsätter.

–  Det är lätt att skapa presentationer och kataloger, men en helt annan sak att faktiskt stå under en lampa och se om den bländar och om den har den färgtemperatur som man har förväntat sig.

Från sin dator kan Kim Brostrøm styra alla de 400 armaturer som sitter monterade längs DOLL:s 12 kilometer väg. Området är uppdelat i avsnitt om 2-300 meter och varje armaturtyp finns representerad med sex-sju stycken för att man ska kunna se hur en vägsträckning ser ut med just den typen. Flera av de större tillverkarna har flera sektioner eftersom de testar olika armaturer. Likaså är sektionerna representerade av olika styrsystem. Men där det finns 60 tillverkare är styrsystemen än så länge bara 11 stycken.

– Det är stor skillnad mellan systemen och det vill vi också visa för beslutsfattare från kommuner och andra förvaltningar, säger Kim Brostrøm.

Det han syftar är bland annat hur systemen installeras, hur pass öppna de är och vad man kan göra med dem.

När vi lägger ett digitalt lager över staden öppnar sig plötsligt 100-tals möjligheter att göra samhället smartare

Kim Brostrøm

En av LED-ljusets stora förtjänster är möjligheten inte bara att dimmra utan också tjäna igen hela effektsänkningen i form av minskad förbrukning. Enligt Kim Brostrøm ger teknikskiftet i sig en minskning av förbrukningen på 50 procent och smart styrning ger ytterligare en halvering. Nattetid går det i många fall att dimmra ner ända till 20 procent på gång- och cykelvägar. Med hjälp av närvarodetektorer finns en ännu större möjligheter att dimmra utan att tulla på upplevd trygghet. Möjligheten att tjäna  pengar på att sänka effekten är självklart den grundförutsättning som startat utvecklingen med att varje armatur förses med en IP-adress och styrs individuellt. Men det som händer i förlängningen är ännu mer intressant.

På DOLL finns alla stora belysningsföretag representerade. Men dessutom är det andra aktörer på plats som inte alls har med belysning att göra. Mobiloperatören TDC och nätverksföretaget Cisco är två av många exempel på det.

– När vi lägger ett digitalt lager över staden öppnar sig plötsligt 100-tals möjligheter att göra samhället smartare, säger Kim Brostrøm.

Internet of things har länge varit en hajpad modefras som hittills inte fått några banbrytande tillämpningar. Men när varenda lyktstolpe i en kommun plötsligt förses med ip-adresser och kopplas samman i ett nätverk så sker en dramatisk sänkning av tröskeln att sätta igång att utveckla applikationer.

– Precis nu efter sommaren är det ett företag som börjat testa en ny parkeringsapplikation i området. De har kameror som delar in vägbanan i möjliga parkeringsplatser och kommunicerar det till användarna via en mobilapp. Det är ett känt problem att bilister som cirklar runt och letar efter lediga parkeringsplatser kan utgöra så mycket som 30 procent av innerstadstrafiken vid vissa tidpunkter, säger Kim Brostrøm.

Han tar också många andra exempel, sensorer som mäter vägbanans temperatur är ett.

– Här i Danmark saltar vi oerhört mycket och det vore mycket bättre för miljön om vi inte behövde göra det i onödan.

Ett besök på DOLL handlar inte bara om att inhämta kunskap inför ett investeringsbeslut i 50-miljonersklassen. Den långa livslängden på LED-ljuskällorna gör att armaturer – men också infrastrukturen däromkring i form av styrsystem – ska användas uppemot ett kvartssekel. Om belysningsnätet är grunden för andra smarta stadsfunktioner så gäller det att köpa rätt system från början.

– Alla kommer hit för att prata om ljus och belysningslösningar. Men när vi börjar prata smarta städer så ser många framför sig ett stort och växande fält med där mycket utveckling kommer ske. Ska man ha ett system som håller i 20 år så måste det också kunna leverera den service man vill ha om 20 år.