Förtjust tekniknörd vill vara bättre än lagom

17 mars 2015  |  Text: Lars-Göran Hedin

Efter sjutton år i industrin, tjugo som lärare och tre år som utbildningskonsult i utlandet växlade Nils, ”Nisse” Karlsson i höstas in på sitt femte jobb – som produktutvecklare på Elteknikbranschens Utvecklings- och utbildningscenter, EUU.

– Att jobba med att utveckla teknikinriktade kurser och hjälpmedel till dem är något som passar mig alldeles utmärkt. Jag är ju en tekniknörd som känner en stark förtjusning över vad som kan åstadkommas med modern elteknik, erkänner Nisse.

När Elinstallatören träffar Nisse Karlsson på hans tjänsterum hos EUU i Nyköping infinner sig snabbt en känsla av att här inne huserar en verklig tekniknörd. Prylar högt och lågt – från trådlösa system för överföring av elenergi till ljusplattor för demonstration av RGB-ljus, KNX-styrningar, halvbyggda demoväskor för DALI-system och allt vad det nu är.

Nils ursäktar röran och röjer av en stol så att vår intervju kan börja. Han lägger undan en grön-vit-randig halsduk och konstaterar stolt att han är Färjestad-fantast och gillar att koppla av med att titta på hockey och annan idrott.

– Och så har jag ett stort fiskeintresse. På somrarna drar vi till Norrland med vår husbil och min hopfällbara båt för att fiska gädda, abborre och annan fisk som är god att äta, berättar Nils.

Husbilen har de haft i fem säsonger vid det här laget. Den är av modell ”inte så stor” – knappt sex meter lång - men förmodligen en av de tekniskt mest avancerade som rullar i landet. Nisse har nämligen bestyckat bilen med KNX för att styra klimat, olika funktioner och energiförbrukning.

– Jag har uppdaterat husbilen med en AC och en egen elproduktion via solceller så att den är oberoende av extern elförsörjning. Vi kan stå still i upp till fem timmar utan att det blir för varmt i bilen en solig sommardag. Det är omsorgen om familjens hund Nelly – en golden retriever – som främst ligger bakom det hela. Nisse och sambon Eva vill att Nelly ska må bra och att de ska känna sig trygga om Nelly måste lämnas i husbilen några timmar.

– För trygghetens skull har jag installerat en videokamera så att vi kan se hur hunden har det på mobilen, förklarar Nisse som själv programmerat gränssnittet för att styra KNX-systemet från mobiltelefonen.

Husbilen har Nisse också använt för att kunna demonstrera tekniken för sina elever och för att ge dem en klar bild av hur mycket el olika grejor drar och vad det betyder i form av högre energikostnader.

– Jag tror att det är många som på den vägen fått klart för sig hur bra det är att inte lämna datorer och annat påslagna eller i stand-by läge, menar Nils.

Nisse Karlsson har arbetat som lärare på gymnasieskolans elprogram i tjugo år – elva i Åtvidaberg och nio i Västervik. Däremellan tillbringade han tre år utomlands, som utbildningskonsult i Förenade Arabemiraten.

Det var ett stimulerande arbete där jag var ende svensk i ett internationellt expertteam. Som svensk åtnjöt jag hela tiden en stor respekt från folk, men det blev förstås också en hel del kulturkrockar under de där åren. 


– Där åkte jag runt till olika skolor, träffade deras rektorer och kollade in hur lärarna jobbade inom ämnet Mekatronik. Min uppgift bestod i att författa läro- och kursplaner och att fixa fram böcker och utrustning så att skolorna kunde lyfta sig till en högre teknisk nivå. Det var ett stimulerande arbete där jag var ende svensk i ett internationellt expertteam. Som svensk åtnjöt jag hela tiden en stor respekt från folk, men det blev förstås också en hel del kulturkrockar under de där åren. Efter tre år kände jag att det var dags att återvända till Sverige.

Tack vare att Nisse hade en son som läste på elprogrammet i Västervik kom han i kontakt med skolans rektor.

– En dag tog han mig avsides och frågade om jag hade lust att börja arbeta som lärare på skolan. Jag var just klar med arbetet att skriva en webbkurs i mätteknik så inviten kom perfekt, minns Nisse.

I nio år blev Nisse kvar på Västerviksgymnasiet. Han var programansvarig för elutbildningen där och en av fem lärare i arbetslaget.

– Västerviks kommun var generösa när det gällde sådant som inköp av teknisk utrustning och vidareutbildning och vi kunde också ansluta oss till ETG-modellen som en av de första skolorna i landet. Det innebar en rejäl nytändning för alla i lärarlaget, minns Nisse. Han såg det också som ett viktigt steg för att uppnå det kaxiga mål som han satte upp när han blev programansvarig; att skolan skulle ha den bästa elutbildningen i landet.

Det där fick jag höra en del syrliga kommentarer om, men jag brydde mig inte.


Nisse är en person som inte är rädd att gå sin egen väg och som inte heller tillhör de ”buskablygas” skara. Det har han med sig sedan barnsben.

– Jag växte upp på en lantgård i Östra Ed i den del av norra Småland som kallas Tjust. Vi var tio syskon i familjen och min mamma blev ensam med oss när pappa omkom i en trafikolycka strax efter omläggningen till högertrafik.

Nisse berättar att syskonen fick lära sig mycket av varandra och att uppväxten på en gård innebar att han också fick med sig en god förmåga att lösa problem. Fantasi och uppfinningsrikedom är egenskaper som han menar att uppväxten på en gård gav honom.

Efter grundskola i Valdemarsvik läste Nisse vidare på el och tele på gymnasium i Norrköping. Senare utbildade han sig till processingenjör och fick arbete på Edsbruk som tillverkade specialmassa för elektronikindustrin – en pappersmassa som maldes ner för att bli isolering i kondensatorer och kablar, bland annat. Pappersmassan tvättades med avjoniserat vatten för att bli dielektrisk. Den del av produktionen som innehöll partiklar större än tio mikrometer blev nedklassad och dög inte till att malas till pappersisolering i kondensatorer. Det var en extremt ren men smaklös pappersmassa och man kunde faktiskt ”äta den” utan att må dåligt.

– Vår massa var inte klorblekt, som på den tiden var den vanliga metoden för att bleka pappersmassa. Jag minns provleveransen av pappersmassa till det tyska företaget Melitta, fortsätter Nisse. Det ena gav det andra. Det var därför det kom sig att konsumbutiken i Edsbruk var första stället i världen där bruna kaffefilter skulle produkttestas.

Eftersom jag inte var uppvuxen i samhället så var karriärvägarna stängda – det här var ett företag som präglades starkt av den tidens bruksmentalitet. 


– På bruket arbetade jag mycket med kvalitetsstyrning, reglerteknik och inkörning av nya maskiner men förstod efter några år att jag nått till vägs ände inom företaget. Eftersom jag inte var uppvuxen i samhället så var karriärvägarna stängda – det här var ett företag som präglades starkt av den tidens bruksmentalitet. Så när Nisse såg en annons i lokaltidningen där gymnasieskolan i Åtvidaberg sökte en lärare i elteknik sade han upp sig och satsade på en ny karriär.

Vid 59 års ålder har Nisse Karlsson lämnat klassrummen bakom sig. Som produktutvecklare på EUU är han med och utvecklar nya kurser och ny undervisningsmateriel för fortbildning av elektriker. Här kommer uppfinningsrikedomen väl till pass – just nu arbetar han med att bygga laborationsutrustningar i väskformat. Det gäller att pula ner så mycket ny teknik som möjligt i en normalstor aluminiumväska.

– Idén är att elever ska kunna använda väskorna för laborationer av olika slag på våra kurser i belysningsstyrning, fastighetsautomation och liknande och sedan också kunna låna med väskan hem för att öva mera. När väskan behövs till nästa kurs får han eller hon lämna tillbaka den, berättar Nisse.

Väskorna är mer lätthanterliga än de stora ambulerande laborationsutrustningar som EUU tidigare använt i sina kurser. Det ska bli åtminstone åtta olika väskor med bland annat DALI-styrning, KNX och KNX kombinerat med DALI. Nisse bygger också en väska med en mängd olika drivdon för LED som ska demonstrera hur lysdioder påverkas av olika strömstyrkor, hur de kan dimmras och färgstyras, med mera.

– Vi ska ha tre nya kurser i belysningsstyrning klara till Elfack och där kommer väskorna att spela en viktig roll, säger Nisse.

I höst så är det Energi och Klimat-väskor som ska utvecklas, läromedel ska författas och därefter kommer industriautomation.

– Det är ju det som är min grej, det som jag jobbat med i halva mitt liv. Det finns många företag som hyr in personal från elföretag men det är inte alla elektriker som förstår hur man ska hitta fel på en maskin som står still. En härlig utmaning väntar, säger Nisse.

Nisse Karlsson erkänner utan omsvep att han är en stor tekniknörd, men han ser ingenting negativt i det. Tvärtom menar han att intresse för och kunskap om ny teknik är något av ett måste för den som vill hålla sig framme i elteknikbranschen. Nisse pekar på utvecklingen inom belysning som exempel:

– Ingen kan tänka sig att köpa en radio utan volymkontroll och stationsinställning, men att inte kunna reglera ljuset är något som vi accepterat i många år. Nu när möjligheten finns att till rimliga kostnader styra ljusets intensitet, färgtemperatur och – med hjälp av RGB-styrningar – till och med dess färg, öppnas stora möjligheter för elinstallatörer och andra som kan hjälpa människor att få tillgång till nya dimensioner av ljuset. Det är möjligheter som elteknikbranschen måsta ta vara på!

Allt handlar, enligt Nisse, om att ta åt sig ny teknik och gilla den. Att lära sig om det nya för att kunna gå till sina kunder och berätta om vad du lärt och om vad du nu har att erbjuda dem.

Ingen vill väl egentligen ha gammal teknik? Vem kan tacka nej till smart belysning som förutom att den ger dig möjligheter till ett hälsosammare ljus också blir billigare att använda i längden?


Så övertygad är Nisse om förtjänsten med tekniskt framåtskridande att han låtit registrera ett eget varumärke. Stolt visar han upp diplomet från Kungliga Patent- och Registreringsverket som visar att han – ur varumärkessynpukt – är ägare till begreppet ”Bättre än lagom...”.

– Det finns ett latinskt uttryck som lyder ”Nil satis nise optimum”. Fritt översatt: Endast det bästa är bra nog. Detta uttryck råkar börja med mitt namn och i mitten finns mitt smeknamn.

”Nise” är felstavat - men det kan jag ta. Detta uttryck och mitt eget beskriver faktiskt mig, det jag står för och det jag hållit på med här i livet, skrattar Nisse.

FAKTA

Nils Karlsson

Yrke: Produktutvecklare på EUU
Ålder: 59 år i skinnet – typ 24 i sinnet
Familj: Sambon Eva, barnen Rickie och André, bonusbarnet Cecilia, barnbarnen Noel, Liam, Nova och Seth, Golden Retrievern Nelly och den äkta bondkatten Litang Karlsson
Bor: I villa i Mönsterås
Fritidsintressen: Färjestad BK, Hockey, fiske, fjällvandring, åka Sverige runt i husbilen, se världen, god mat och godare öl
Senast lästa bok: Edge of Eternity 
Senaste film på hemmabion: Dying of the light.

Fler nyheter