Logga in

“Betydligt högre kvalitet på de eleverna”

Publicerad
30 jun 2015, 10:47

Elteknikbranschens gymnasium, ETG, beröms av elteknikföretag. Nu bekräftar en studie av elever som lämnat ETG med yrkesbevis i hand att många av dem fick jobb utan lärlingstid.

Våren 2014 gick första kullen* som gått Elteknikbranschens gymnasium, ETG, ut i arbetslivet. Idag i Almedalen presenterades en intervjustudie med 62 av de 101 personer gick ut för ett år sedan. Av de 62 som svarade var 53 personer i arbete, sju var arbetslösa och två studerade.

– Det är alltså 85 procent som uppgav att de var i arbete, det säger Martin Kvist, doktorand som genomfört intervjuerna i professor Jonas Olofssons studie om ETG, vid Malmö Högskola.

Av de som var i arbetet hade 72 procent en tillsvidareanställning och drygt hälften av de svarande hade efter ett år varit anställda mellan 9 och 12 månader.

– Eftersom de gick ut 2014 så betyder det förstås att de fått jobb ganska kvickt efter studentexamen, säger Martin Kvist.

Det som utmärker ETG-konceptet är att lärlingstiden är inbakad i utbildningen. Istället för ett lärlingsår gör eleverna arbetsplatsförlagd praktik och är alltså färdiga montörer direkt efter gymnasiet. Eleverna sparar alltså in ett helt år. Johnny Petré vd och delägare i Lindsténs elektriska har precis anställt en ETG-elev men har också tagit in flera andra på praktik.

– Det jag märkt redan på den korta tiden som konceptet har funnits är att det är betydligt högre kvalitet på de eleverna och vad de har gått igenom.

Hittills är det 26 skolor i landet som anslutit sig Elteknikbranschens gymnasium. Förutom den uppenbara skillnaden, att eleverna sparar in ett år, är kvalitetssäkring en viktig del.

– Det finns bra icke ETG-skolor också, säger Johnny Petré och fortsätter, men de är väldigt beroende av vilken lärare det är. ETG har tuffare kontroller och ett koncept för hur utbildningen ska gå till och vad slutresultatet ska bli. Det finns inte på övriga skolor, där blir det som det blir, säger han.

Elteknikbranschens gymnasieskolor i Sverige AB ägs till hälften vardera av Svenska Elektrikerförbundet och Elektriska installatörsorganisationen. Jonas Andersson är vd för bolaget och tidigare gymnasierektor, han är den som åker runt och värvar skolor att bli en del av konceptet. Han trycker på vikten av dokumenterade metoder för lärandet.

– Vi har inga ska-krav på hur hur skolorna ska nå sina mål däremot har vi ett antal kontroller och test och vi ställer krav på praktikens utformning, säger Jonas Andersson.

Intresset för yrkesutbildningar har sjunkit över tid. Tidigare gav även yrkesprogrammen behörighet till högskolan, men efter 2011 har den möjligheten begränsats, det är fortfarande möjligt att läsa in allmän behörighet på ett yrkesprogram men det lägger större ansvar på den enskilda eleven. Efter förändringen har intresset för yrkesprogrammen gått ner och andelen som läser på ett yrkesprogram är nu 26 istället för som tidigare 36 procent. Roger Mörtvik, socialdemokrat som deltog i diskussionen om ETG välkomnar branschanknutna gymnasieutbildningar som en väg framåt.

– Jag är övertygad om att företagen kommer få större inflytande över yrkesutbildningarna. Om det blir just den här modellen eller som teknikcollege det beror på vad olika branscher vill ha.

Till hösten presenteras den färdiga studien från Ratio och Malmö högskola, då ingår en jämförelse med jobbsituationen för elever som gått det traditionella el- och energiprogrammet.

*Den allra första kullen gick ut från ETG i Nyköping 2010. Studien avser den första kullen att gå ut Elteknikbranschens gymnasium sedan konceptet spridits till andra skolor.