Ingen cirkus utan Florian

Utan el, ingen cirkus. Och ett elavbrott mitt under föreställningen vore katastrof. Därför har Cirkus Scott tre elektriker anställda på heltid när de turnerar. En av dem är Florian Diaconu.

På en grusplan vid ett stort köpcentrum strax utanför Örebro står ett jättelikt cirkustält. Från de sex antennerna som bär upp den vita duken vajar flaggor och en stor banderoll – Cirkus Scott. Strax bakom skymtar en hästhage med ponnyhästar och russ, och en hel by av husvagnar, trailers och bilar. Här träffar vi Florian Diaconu, en av Cirkus Scotts tre elektriker. Han bor annars i Rumänien, men är med på Sverigeturnén som sträcker sig från maj till september, och på julshowerna i Stockholm och Amsterdam. Det har han gjort i tre års tid, och trivs bra.

– Cirkus Scott är mycket större och finare än de rumänska cirkusarna och jobbet är bättre. Dessutom är det kul att arbeta utomlands. Vi får se många städer eftersom vi flyttar så ofta, säger han.

Av totalt 120 personer på cirkusen jobbar 35 med teknik, som vatten, avlopp och el. Och det behövs. Tältet täcker 4000 kvadratmeter och har tjugo meter i takhöjd, vilket gör det till Europas största ambulerande cirkustält. Det tar 2,5 dagar att bygga upp och 2 dagar att riva, och varje helg är det föreställningar på en ny ort.

– Egentligen är det vansinne att resa runt med ett så stort tält, skrattar cirkusdirektören Robert Bronett, vars släkt har drivit Cirkus Scott sedan 1937.

Bara för den grundläggande elförsörjningen måste två kilometer tung kabel dras över cirkusområdet. Florian visar oss byggcentralen som ställts dit av Örebro stad och är inkopplad på stadens elnät. Från den har elteamet dragit kablar till egna byggcentraler som försörjer allt från trailers och husvagnar, till biljettkassorna och tältet med el. Här i Örebro har de totalt 150 ampere att röra sig med, men det kan variera mellan olika städer, så det gäller att räkna rätt på hur mycket cirkusens olika områden ska ha.

– Tältet får absolut inte bli strömlöst under föreställningen. Så om vi ligger på gränsen stryper vi elen till husvagnsbyn medan den pågår, säger Florian.

Utan ljus och ljud blir det ingen cirkus. Allt kräver elektricitet, från att resa tältet, till att sälja biljetter och laga mat. Elektrikernas arbete är avgörande för vår verksamhet. Ett elavbrott under föreställningen vore en katastrof, och det har hänt en gång. Men inte med det här elteamet. De har varit med oss i tre år nu, och är helt suveräna.
Robert Bronett, Cirkusdirektör

Söndag till onsdag är de mest hektiska dagarna för elektrikerna. Elen är det sista som plockas bort och det första som måste komma på plats. Annars går det varken att laga mat, få värme i husvagnarna eller riva och resa tältet – ett arbete som kräver elektriska vinschar. Elteamet hjälper också till att dra el och signalkablar till ljus- och ljudsystemet, och sätter upp belysningen utanför tältet. Sedan tillkommer löpande underhåll.

– Alltid är det någon kabel som går sönder, och säkringar som behöver bytas, säger Florian.

Men nu är det fredag eftermiddag. Solen skiner, showen drar igång om några timmar och allt elarbete är gjort. Florian har jour till dess att föreställningen är över, ifall något skulle gå sönder.

– Men för det mesta händer inget, det är rätt lugnt, säger han.

På sin lediga tid brukar han och de andra i elteamet grilla eller åka iväg och fiska. De sitter också mycket framför datorn.

– Jag brukar surfa, spela spel, och prata med min familj. Det är inte kul att vara borta från dem, men jag vet att jag har deras stöd även om jag inte pratar med dem varje dag. Pengarna jag tjänar går direkt till att försörja dem där hemma, säger Florian.

En timme innan showen dyker de första besökarna upp. I foajén, eller Cirkusparken som den kallas, finns en barnkarusell, stånd som säljer popcorn, sockervadd och godis, och aktiviteter som jongleringskurs, foto med dalmatinerhundar och ansiktsmålning. En flicka i femårsåldern prövar att hänga knäveck i en trapets. En annan rider på en liten ponny, ledsagad av en skötare.

Halv sju har publiken bänkat sig på läktarna med röda stolar framför manegen. Cirkusdirektören Robert Bronett kommer in på scenen tillsammans med clownen Mingo.

– Har du sett det stora fotavtrycket utanför cirkustältet? Det ser ut som en elefants, men vi har ju inga elefanter på cirkusen längre, så jag undrar vem det kan komma från, frågar Robert Bronett.

Mingo bara skakar på huvudet. Paret bestämmer sig för att undersöka saken och springer ut ur manegen. Musiken spelar upp. Årets show, Elefantmysteriet, kan börja.