Logga in

Garo energieffektiviserar sitt kontor

Publicerad
19 jan 2015, 11:09
| Uppdaterad
8 apr 2021

När Garo behövde bygga om och till sitt huvudkontor i Gnosjö lades fokus på energieffektivitet. Att vara energismart är nämligen en viktig del av företagets profil. Med KNX-teknikens hjälp skapades en kontorsmiljö där medarbetarna själva kan styra ljus och klimat exakt efter egen smak.

– Det nya kontoret är ett riktigt, riktigt lyckat projekt. Allt fungerar väldigt bra idag och samtidigt är vi väl rustade för framtiden. Vår målsättning att hitta lösningar inom teknik och design som håller länge har därför uppnåtts, säger Magnus Arvidsson, miljö- och kvalitetsansvarig på Garo.

Energi är ett centralt ord hos Garo, Gnosjöföretaget som idag är välkänd leverantör av elcentraler, byggskåp, anslutningsdon och mycket annat en elinstallatör behöver. På senare år har energifokuset stärkts i och med att företaget blivit stor leverantör av uttagstolpar för bilar, campingplatser och marint bruk och – nu senast – även produkter och system för laddning av elbilar.

När företagets ledning år 2006 bestämde att Garo skulle minska sin energiförbrukning med minst 20 procent var det en ambitiös målsättning. Trots att omsättningen ökat de senaste åren har det målet redan uppnåtts och överträffats. De pengar som företaget tjänat på sitt energifokus har hjälpt till att genomföra den stora tillbyggnad och modernisering av huvudkontoret som drogs igång 2011.

Vi bestämde oss för att genomföra en framtidssäker ombyggnad – en som skulle ”hålla” i 20-30 år framöver.
Magnus Arvidsson

Magnus är miljö- och kvalitetsansvarig i företaget och den som engagerat sig mest på beställarsidan i det ombyggnadsprojekt som drogs igång drygt för tre år sedan.

– Det här med ”framtidssäkert” har haft bäring på de tekniska lösningarna och på designen av och i det nya kontoret. Vi har till exempel strävat efter att så långt möjligt välja miljövänliga material i byggnad och inredning och efter att hitta så energieffektiva lösningar som möjligt, förklarar Magnus.

Byggprojektet genomfördes i fem olika etapper. Det möjliggjorde att verksamheten kunde vara i full gång genom hela processen. Genom att flytta runt folk och hitta tillfälliga lösningar kunde kontoret förnyas ganska friktionsfritt. Ändå har allt förnyats – inga vägg-, golv- eller takytor har lämnats orörda, kontorslayouten har förnyats och ett antal nya kontor har tillkommit på bottenvåningen. Totalt är det ungefär 6 000 kvadratmeter kontorsyta som berörts av byggprojektet.

Att kontoret skulle bli ett smart kontor stod klart redan från början, men riktigt hur det skulle realiseras var inte hugget i sten. När byggprocessen inleddes samlades inblandade entreprenörer inom el, vvs och ventilation tillsammans med beställaren och den utsedda arkitekten. Garo hade en tydligt formulerat önskemål om hur saker och ting skulle fungera i kontoret – frågan var bara hur detta kunde realiseras.

– De olika entreprenörerna presenterade var och en sina styrlösningar, så som brukligt ofta är, minns David Jonsson på Davids Elteknik i Gnosjö. Hans företag hade, tillsammans med Eltech i Växjö, uppdraget att svara för styr- och reglerinstallationerna.

– Även om de olika styrsystemen var för sig kunde leverera önskade funktioner inom sitt område, var det svårt att se hur allt skulle kunna integreras i en enda lösning. Till det kom arkitektens önskemål om stora glaspartier i innerväggarna – något som inte lämnade plats för separata kontrollpaneler för olika funktioner, berättar Magnus Arvidsson.

Så när Dan Gustavsson på Eltech och David Jonsson presenterade en KNX-lösning med en enda liten kontrollpanel för ljus, värme, ventilation och annat stod det ganska klart att detta var den bästa lösningen.

– Värme- och ventilationsentreprenörerna accepterade lösningen vi lade fram. Med tiden har de kommit att gilla den fullt ut, konstaterar David Jonsson.

KNX-lösningen innebär att installatörerna sluppit en väldig massa kabeldragning. Kontoren har tre till fyra ljuspunkter vardera, sensorer för dagsljus och närvaro och en liten kontrolldisplay som alla funktioner regleras från.

Allt styrs på tvåtrådsledning från två huvudcentraler – en på varje våning – och fem undercentraler för de olika zoner kontoret delats in i. Totalt finns det cirka 300 KNX-deltagare – aktorer och sensorer – installerade, framför allt i undertaken. LED-armaturerna är genomgående Dali-styrda, så när som på ett par äldre kristallkronor som också de fått LED-ljuskällor, men styrs via enklare dimmer.

– Det har blivit en väldigt diskret och snygg installation det här, framhåller Magnus Arvidsson nöjt.

En fördel med KNX-lösningen var att vi i hög grad kunde återanvända den befintliga elinstallationen i de delar av kontoret som bara byggts om
Magnus Arvidsson


Belysningen i de olika
kontorsrummen regleras individuellt. Närvarosensorer ser till att tända och släcka och dagsljussensorer ger besked om hur mycket dagsljus som finns att tillgå från tid till annan. Ljuset hålls konstant i rummet efter den enskilde medarbetarens önskemål.

– På kontrolldisplayen finns fyra luxvärden att välja mellan – 100, 300, 500 lux eller helt släckt, förklarar David Jonsson. Ljuset i omgivande utrymmen påverkas i vissa fall också av om ett kontor är bemannat eller ej – rum långt ner i kontorskorridoren får på kvällen mer ljus utanför i korridoren än längre bort, där ljuset dämpas efter hand.

– När siste medarbetaren går hem för dagen och loggar ut i passersystemet släcks hela kontoret ner, förutom några armaturer som dämpas till ledljusnivå. Så nu slipper de anställda få skäll för att glömt släcka efter sig, skojar Magnus Arvidsson.

KNX-systemet håller ihop alla funktioner i byggnaden. Så när siste man går hem är det inte bara ljuset som släcks utan då dras och värme och ventilation – och sommartid kylan om den är på – ner till lägre nivåer. Fläktarna i ventilationsanläggningen är förstås varvtalsreglerade och tryckstyrda.

Luftkvaliteten i kontorsrummen kan också regleras individuellt. De stora fönstren har tonade rutor för att släppa in mindre värme om sommaren och är också försedda med markiser som också de styrs via KNX-en. Markisstyrningen är synkad med värme- och ljusstyrningen i rummen. Värmen ställs in individuellt i spannet 18-24 grader, med 21 grader som basvärde. I rum som är obemannade dras värme och ventilation ner.

Inbrotts- och brandlarm är också integrerat i systemet så att hela kontoret tänds upp om en larmindikation sker. Skulle det vara ett brandlarm stängs också alla ventilationsspjäll för att förhindra brand- och rökspridning.

– Till och med RVC-larmen på handikapptoaletterna är integrerade i KNX-lösningen. Om ett sådant utlöses skickas en signal till receptionen eller – om den är obemannad – till något kontorsrum som systemet vid tillfället identifierar som bemannat, förklarar David Jonsson.

– Apropå rörelsehindrade, så har vi också förberett alla kontor för att kunna styras av sådana personer. Alla kontrolldisplayer har IR-sensor och kan därmed styras från fjärrkontroll, poängterar Magnus Arvidsson.

Det nya kontoret stod klart att tas i bruk en bit in på förra året, men för KNX-systemets del finns det mer att göra. Att kunna komplettera och lägga till nya funktioner är en av de stora fördelarna Magnus Arvidsson ser med den lösning som Garo valde till sitt kontor.

– Vi hade en vattenläcka i ett pentry för några månader sedan och insåg att vi behövde en säkerhetslösning i vattensystemet. Då var det bara att sätta in läckagesensorer och magnetventiler vid våra disk- och kaffemaskiner och sedan programmera in dem i KNX-systemet. Suveränt, menar Magnus.

– Det kommer att bli fler anpassningar av funktioner och annat framöver. Ett kontor med 55 anställda är ju en i högsta grad levande miljö där det hela tiden händer saker, tillägger han.