“Många fler kommer kunna yrkesväxla”

Regeringen föreslår fler utbildningsplatser på yrkeshögskolan i höstens budget. Idag är söktrycket högt till många utbildningar, inklusive elteknik. Samtidigt är det ekonomiskt riskabelt att starta en tekniktung utbildning med dagens regler.

Nio av tio som går ut en yrkeshögskoleutbildning får jobb. Det här gäller generellt för yrkeshögskolan, men också för utbildningar inom elteknik är matchningen mot arbetsmarknaden mycket bra. Trots det finns det bara 1 utbildningsplats per 2,5 personer som söker in på yrkeshögskolan. I höstbudgeten presenterar regeringen en förändring som ska innebära 2500 fler platser nästa år och 6000 fler platser per år under 2017-2019.

– Det här är mycket välkommet, hela vår bransch överlevnad hänger på att vi har en kompetensförsörjning, och inom den spelar yrkeshögskolan en viktig roll, det säger Ulf Pettersson ansvarig för högskolefrågor på Elektriska installatörsorganisationen, EIO.

Idag är konkurrensen stor om att få anordna en yrkesutbildning och det finns inga garantier för att en utbildningsamordnare får fortsätta med en framgångsrik utbildning.

– Idag får man köra två utbildningsstarter. För att få köra en tredje så får man konkurrera på lika villkor med alla andra. Det gör att det är väldigt svårt att hitta lönsamhet i att bedriva utbildning, säger Ulf Pettersson.

Men även på den fronten ska det bli ändring. När reglerna trätt i kraft 1 januari 2017 ska en utbildningssamordnare kunna få medel till fem utbildningsstarter istället för två. Det kommer öka benägenheten att ordna utbildningar som kräver stora investeringar, till exempel i teknik. EIO och EUU är på gång med just en sådan utbildning för teknikspecialister. Det är en utrustningsintensiv utbildning med installationsteknik, fastighetsautomation, larm, övervakningssystem och styrteknik.

– Efter den så kommer man kunna jobba som teknikspecialist inom installationsteknik och då även inom vvs. Vi ser ett behov på arbetsmarknaden av gränsöverskridande experter.

Ulf Pettersson tror att den sortens utbildningar kan bli vanligare när den ekonomiska risken för att starta dem slås ut över flera år.

– Idag finns det ingen lönsamhet i det.

Det finns 6-7 utbildningar inom elteknik och precis som till resten av yrkeshögskolans utbud är söktrycket högt.

– Det skulle behövas ett antal reguljära utbildningar för allmän behörighet, åtminstone en fem-sex stycken utspridda över landet och med möjlighet att gå på halvfart och på distans. Det skulle också behövas ett antal mer tekniskt inriktade utbildningar. Säg att behovet åtminstone är det dubbla mot idag, säger Ulf Pettersson.

En annan del i regeringens förslag är att man ska kunna läsa fristående kurser inom yrkeshögskolan. Det förslaget välkomnar Ulf Pettersson också.

– Om du läser en teoretisk gymnasieutbildning idag men sedan kommer på att du vill byta spår och bli yrkesarbetare så går det inte. Men kan du läsa in de praktiska gymansieämnena i form av kurser på yrkeshögskolan så har du möjlighet att yrkesväxla, det är en jätteviktig förändring.

Under 2014 sökte 47 900 personer in på yrkeshögskolornas 18 900 utbildningsplatser. Av de sökande var 59 procent kvinnor och 41 procent män. Av de antagna var 17 procent utrikes födda. Det område som hade högt söktryckt var Transporttjänster, där pilotutbildning ingår, där var det 7,3 sökande per plats. Medelåldern stiger för de antagna stiger och ligger nu på 30,6 år. Skälet till den ökande medelåldern är att allt fler utbildningar har förkunskapskrav i form av yrkeserfarenhet och att det blir fler korta utbildningar som man kan kombinera med arbete. Nästan hälften av de som söker in på yrkeshögskolan har gått ett yrkesprogram på gymnasiet.