Efter Tyfors-olyckan: Är det ok med tolk vid elarbete?

31 januari 2018  |  Text: Charlotta von Schultz

Vid dödsolyckan i Dalarna 2016 talade driftcentralen svenska, men inte montörerna. Men är det ok att det krävs tolkning vid elarbete? Så här svarar Elsäkerhetsverket.

Två estniska män omkom vid en uppmärksammad elolycka i Tyfors i Dalarna hösten 2016. Enligt Arbetsmiljöverkets utredning kan en språkförbistring  ha bidragit till olyckan. Händelsen har väckt frågor bland Elinstallatörens läsare. Får man verkligen utföra elarbete om det behövs tolkning? Vi kontaktar Lars Jansson, elinspektör på Elsäkerhetsverket, som har bistått Arbetsmiljöverket i utredningen. Han kan varken svara ja eller nej på frågan. Saken är mer komplicerad än så.

– Elsäkerhetsverkets föreskrifter säger att svensk standard ska följas vid arbete. Den som följer någon annan standard eller praxis måste dokumentera sin riskbedömning och utfärda anvisningar. I det här fallet hade Ellevio kommit överens med byggbolaget Leonhard Weiss om att elsäkerhetsanvisningarna ESA 14 skulle följas. Men det gjordes avsteg från anvisningarna, och det är oklart om någon riskbedömning och dokumentation gjordes inför den nya situationen, säger han.

Olyckan inträffade vid ombyggnaden av en kraftledning. De estniska montörerna hade en elsäkerhetsledare som talade engelska.  Men Ellevios driftcentral krävde att kommunikationen skulle ske på svenska. För att klara situationen kom Ellevio och Leonhard Weiss överens om att de kunde använda sig av en mellanhand. Leonhard Weiss anlitade en svensk elkonsult som skulle sköta kommunikationen mellan driftcentralen och Leonhard Weiss elsäkerhetsledare. Denna funktion kallades elsamordningsledare.

Läs mer:  Misstag och språkförbistring bakom dödsolyckan

"Elsäkerhetsverket tycker inte att det var optimalt att använda en mellanhand på det här sättet. Samma slutsats drar Arbetsmiljöverkets utredning. Om man använder tolk så måste man säkerställa att kommunikationen blir säker. Och avsteg från ESA ska som sagt dokumenteras och riskbedömas."

Lars Jansson, elinspektör på Elsäkerhetsverket.

Elsamordningsledaren hade flera uppgifter, däribland att förmedla information och att ta beslut utifrån informationen. Men enligt Arbetsmiljöverket tillkom rollen enbart för att klara språket, genom att fungera som en tolk mellan driftcentralen och montörerna.

Lars Jansson förklarar att man enligt ESA 14 kan utse en elsamordningsledare om arbetet är uppdelat på flera arbetsplatser. Dennes uppgift är att samordna de elsäkerhetsledare som finns på varje arbetsplats. När arbeten är så stora att en elsamordningsledare behöver utses, ska detta regleras skriftligt i en lokal instruktion utfärdad av arbetsgivare i samråd med elanläggningsansvarig.

Att utse en elsamordningsledare med den speciella funktion som gjordes i Tyfors är ett avsteg från ESA 14, och det är alltså oklart om någon riskbedömning och dokumentation gjordes inför den nya situationen.

Vid olyckstillfället skulle Ellevio utföra ett faslikhetsprov av anläggningen eftersom en kopplingspunkt i nätet hade demonterats och byggs upp igen vid ett tidigare skede i projektet. Leonhard Weiss montörer väntade på arbetsbevis. De trodde att anläggningen skulle vara spänningslös fram till det att arbetsbeviset kom. Men de påbörjade arbetet innan de fick arbetsbevis, vilket är ett avsteg från ESA 14. De hade heller inte utfört någon arbetsjordning av arbetsplatsen. Även det är ett avsteg från ESA 14.

Arbetsmiljöverket kom fram till att en språkförbistring kan ha bidragit till olyckan: det fanns risk för missförstånd när inte alla inblandade parter kunde ta till sig den svenska informationen inför ett arbetspass. Så här kommenterar Elsäkerhetsverkets Lars Jansson arbetssituationen.

– Elsäkerhetsverket tycker inte att det var optimalt att använda en mellanhand på det här sättet. Samma slutsats drar Arbetsmiljöverkets utredning. Om man använder tolk så måste man säkerställa att kommunikationen blir säker. Och avsteg från ESA ska som sagt dokumenteras och riskbedömas, säger han.

Lars Jansson känner inte till några liknande fall på rak arm. Men det blir allt vanligare att utländska entreprenörer anlitas. Samtidigt anlitar nätföretag allt oftare entreprenörer som i sin tur anlitar underentreprenörer.

– Vi vet av erfarenhet att risken för olyckor ökar när det blir fler led i entreprenörskedjan, och om de inte kan språket så innebär det en ytterligare risk. Vi kommer nu att prata med nätbolagen om att de måste försäkra sig om att de entreprenörer de anlitar har rätt kompetens, säger Lars Jansson.

Syftet med Arbetsmiljöverkets utredning var att ta reda på vilket ansvar Ellevio hade.  Slutsatsen blev att Ellevio inte har gjort något fel.

De omkomna männen var 59 och 23 år gamla.

Fler nyheter