Logga in

Elinstallationerna i alla fall friska på Nya Karolinska

Publicerad
20 jun 2017, 20:30

Nya Karolinska drabbades av svåra teknikproblem när de första patienterna flyttade in i vintras. Men två saker ­funkade prickfritt: elinstallationerna och reservkraften. Möt elektrikerna som gjorde jobbet.

– Efter det här projektet klarar vi vad som helst. Vi kommer aldrig behöva backa från någonting för att det är för komplext, säger Ola Martinsson, projekt- och filialchef på Assemblin Installation.

Sjukhuset NKS, Nya Karolinska Solna, började byggas 2010 och är ett av Sveriges absolut största byggprojekt. När installationsarbetet var som mest intensivt hade Assemblin runt 300 montörer på plats. Fast fram till i fjol jobbade de på Skanska Installation, som då köptes av Assemblin.

Annan lyckad installation av Assmeblin: Likström räddar Sundsvallsbron

När Elinstallatören besöker byggarbetsplatsen har företaget ”bara” cirka 200 montörer kvar i projektet. Stora delar av sjukhuset är redan överlämnade och i drift. Däribland två sjukhusbyggnader, ett parkeringshus och den stora teknikbyggnaden som bland annat huserar reservkraften. Resten av NKS är fortfarande en byggarbetsplats. Det som kvarstår är en forskningsbyggnad, en behandlingsbyggnad och ytterligare tre huskroppar av sjukhusbyggnader.

De bygger också vid sjukhus: SP-gruppen jobbar bara med partnering

– Efter det här projektet klarar vi vad som helst. Vi kommer aldrig behöva backa från någonting för att det är för komplext.

Ola Martinsson, projekt- och filialchef på Assemblin Installation

Assemblin gör sin sista överlämning strax före jul, och nu består arbetet till stor del av driftsättning och provning. Samtidigt börjar den medicinska utrustningen att komma på plats i operationssalarna. Många apparater har handlats upp sent i projektet, och det ställer ibland till med bekymmer för elektrikerna. Om det står i specen att en utrustning på 250 kg ska hänga i taket så kan det exempelvis bli knepigt om en apparat som väger 1,2 ton sedan köps in.

– Den ska ju fortfarande hänga i taket, och vips så finns det inget utrymme kvar för eldragning och ventilation, säger Sven Elliot, som är eldriftsansvarig.

I Råckstagaraget tål infästningarna riktigt tunga grejer

Samtidigt har han och kollegerna full förståelse för de sena upphandlingarna. Utvecklingen går fort i medicinteknikbranschen, och sjukhuset hade inte kunnat få den senaste tekniken om beställningarna hade gjorts när bygget startade för flera år sedan. 

NKS största operationssalar är på 120 kvadratmeter. Det såg väldigt rymligt ut – innan all apparatur installerades.

KNX-installationer i medicinsk miljö prisades

– Den ska ju fortfarande hänga i taket, och vips så finns det inget utrymme kvar för eldragning och ventilation.

Sven Elliot, eldriftsansvarig

– Jag trodde att de tänkte operera ett helt fotbollslag därinne. Men det var för en enda patient, skämtar Stefan Sjöberg, projektledare för teknikhus och övergripande system.

Vi kikar in i en mindre sal där några ingenjörer från medicinteknikbolaget Elekta arbetar med att installera en strålkniv, ett high-tech-instrument för hjärnkirurgi. I rummet bredvid ska en annan typ av utrustning snart komma på plats. Här ska patienters blodkärl undersökas med avancerad angiografi, kärlröntgen.

Mer high-tech i vetenskapens namn: På Biotronen kan forskarna styra klimatet

– Varje sal är unik och har skräddarsydda elinstallationer, säger Mikael Rainergren, som är ledande montör på Assemblin.

FAKTA

NKS i siffror

1,3 miljarder är ordervärdet för bara ­elinstalla­tionerna.
330 000 kvm är ytan på.
630 vårdrum. 
90 dagvårdsplatser.
168 mottagningsrum.
36 operationssalar.
66 pre/post-operationsplatser.
8 strålbehandlingsrum.

Förutom kraft installerar företaget belysning, nätverk, åskskydd, larmkablar för medicinsk utrustning, styrning av belysning och till viss del klimat, övervakning samt brand, säkerhet och passage. Allt ska integreras. 

Ett annat företag har installerat NKS transformatorer. Men Assemblin har gjort all kabeldragning och installerat den avbrottsfria kraften, som är livsviktig på sjukhuset bokstavligt talat.

Apropå transformatorer: Här bygger ABB sina giganter

– Jag trodde att de tänkte operera ett helt fotbollslag därinne. Men det var för en enda patient.

Stefan Sjöberg, projektledare för teknikhus och övergripande system

– Reservkraften hör till det mest spännande vi har gjort här, säger Stefan Sjöberg.

10 stycken V16 dieselgeneratorer på vardera 2 MW står redo att ta över vid elavbrott. De finns i sjukhusets ”hjärta”, den rostfärgade teknikbyggnaden, som invigdes 2014. Generatorerna startar inte på nolltid. Först efter tre sekunder är elproduktionen i gång. Fram till dess säkras elförsörjningen av svänghjul, som väger flera ton och roterar med hög hastighet. När elen faller bort fortsätter svänghjulen att snurra och kan generera el omedelbart. Inte minsta glapp ska märkas på sjukhuset.

Hans-Olof har en dieselgenerator i skamvrån 

Kraftdistributionen på området är också ovanlig. Från teknikbyggnaden går högspänning på 22 kV ut till de olika sjukhuskropparna där den transformeras ner till 400 V. På så vis klarar NKS sig med mindre kablage jämfört med om lågspänning hade distribuerats ut. Den längsta högspänningskabeln är 770 meter lång, och allt är dubblerat i olika brandceller.

– En kabel går i backen, den andra på stege. Det är nästan idiotsäkert, säger Mikael Rainergren.

– En kabel går i backen, den andra på stege. Det är nästan idiotsäkert.

Mikael Rainergren, ledande montör Assemblin

Totalt har Assemblin dragit 6 000 km kabel på bygget, om alla olika kabeltyper räknas samman. I ett mastodontprojekt som NKS blir alla siffror enorma. Som att Assemblin har haft fler än 10 000 ritningar att hålla rätt på. Att montörerna har satt upp cirka 85 000 armaturer, främst LED. Och att företaget startade en skyltverkstad för att tillverka de 400 000 märkskyltarna som har satts upp. 

Lite annorlunda än på NKS: Här drar hästen Ramirez kabel i terräng

Projektets storlek gör att även små ändringar och kundanpassningar kan innebära mycket jobb. Som när alla vägguttag skulle byta till fjäderbelastade lock. Eller när 600 rutor skulle få glaskrossensorer och det saknades kanalisation. 

Att förse bygget med all materiel har varit ett logistiskt pussel i storformat.

– Här finns inte plats för några jätteförråd. Vi har fått logga alla leveranser i en kalender ungefär som man bokar tid i tvättstugan, säger Stefan Sjöberg.

Örebrobostäder tar Fastighets-EKG för att få koll på elprylarna i husen

En period hyrde företaget dessutom in sex personer som flyttade materiel med truck allteftersom montörerna behövde det.

– Här finns inte plats för några jätteförråd. Vi har fått logga alla leveranser i en kalender ungefär som man bokar tid i tvättstugan.

Stefan Sjöberg

Även underleverantörerna har utvecklat nya logistiklösningar. Armaturtillverkaren Fagerhult tog exempelvis fram en liten fyrhjulig pallvagnar för att köra fram armaturer färdiga för montage.

Ett problem nu i projektets slutskede är att andra yrkesgrupper allt oftare mixtrar med elinstallationerna. Det kan vara vägguttag som plockas loss eller armaturer som läggs huller om buller på golvet trots att de tidigare suttit injusterade på varsin specifik plats. Sådant innebär risker och onödigt extrajobb för elektrikerna.

– Vi får en beställning om att montera ner något, men hinner inte ens dit innan det är nedplockat. Vi står för den anläggning vi har gjort, och om andra river ner och återmonterar så vet vi inte om det är gjort på ett schysst sätt. Det är en fara för oss och för andra, säger Mikael Rainergren. Han berättar att alla sådana händelser fotograferas och rapporteras.

Anmälningar av elolyckor till Elsäkerhetsverket har ökat

Sju år in i projektet kan Assemblin konstatera att personalomsättningen har varit lite högre än vanligt. Några montörer kanske har tröttnat på att gå till samma bygge varje dag i flera år. Kanske har arbetsuppgifterna ibland känts enahanda. Ola Martinsson berättar att företaget har erbjudit arbetsrotation och uppmanat montörer att säga till om de lessnar på att hänga mil efter mil av kabelstegar. Samtidigt förstår han att ett sådant här jättebygge kan suga musten ur folk.

– Men för oss som är med till slutet av projektet är det en här en viktig epok i arbetslivet och vi har lärt oss otroligt mycket, säger han.