Skydda sig från ögon- och skärskador svårare än vad många tror

05 december 2017  | 
Alla nyheter
Text: Jesper Mott

Skär- och ögonskador hamnar högt i ­statistiken över ­arbetsolyckor bland installatörer. Många företag har under senare årinfört stränga krav på bland annat arbetshandskar och glasögon. Det räddar säkert många fingrar och ögon, men antalet olyckor är trots det stort. 

Så – vad krävs utöver skyddsutrustning?

Hjälm, glasögon och arbetshandskar kan rädda medarbetarna från många smärtsamma och ibland farliga skär- eller ögonskador, något som är  vanligt förekommande i installationsyrken. Men skyddsutrustningen innebär givetvis inte ett hundraprocentigt skydd. 

Läs mer ur vår arbetsmiljöserie: 20 år efter fallolyckan: Anders reste sig ur rullstolen

Ann Sofie Kero, projektledare på Arbetsmiljöverket, beskriver personlig skyddsutrustning som både viktig och nödvändig, men poängterar att det är en sista försvarslinje mot olyckor. Riskerna måste i så stor utsträckning som möjligt hanteras i tidigare skeden.

FAKTA

Ögonskador

173 fall av ögonskador ledde år 2016 till sjukfrånvaro inom byggsektorn. 

157 olyckor per år i genomsnitt ligger antalet olyckor i denna kategori på de senaste fem åren.

160 fall av sjukfrånvaro har ögonskador orsakat sammanlagt de senaste fem åren inom elinstallation. Motsvarande siffra inom VVS är 117.

Källa: Arbetsmiljöverket

Systematiskt arbetsmiljöarbete ska eliminera riskerna. Om det inte går på annat sätt så hänger det på skyddsutrustningen. Då ska den ska vara anpassad till arbetet och individen, säger Ann Sofie Kero.

Skyddsutrustning är en sista försvarslinje mot olyckor. Riskerna måste i så stor utsträckning som möjligt hanteras i tidigare skeden.

Ann Sofie Kero, Arbetsmiljöverket

Hon varnar för slappa rutiner, som att till exempel att låta ett par skyddsglas-ögon hänga på en maskin som sedan alla använder, och rekommenderar utrustning som följer Arbetsmiljöverkets krav.

Stress annan riskfaktor på jobbet: Slippa leta och vänta minskar stressen avsevärt

Robert Widbäck är chef för Bravidas VS-avdelning i Stockholm och ansvarar för cirka 80 montörer och tio tjänstemän. Enligt honom finns riskmomenten för ögonskador främst när montörerna kapar rör eller borrar så det kommer flis eller skräp i ögonen.

FAKTA

Stick- och skärskador

586 fall av stick- och skärskador inom byggsektorn ledde år 2016 till sjukfrånvaro.

550 olyckor per år i genomsnitt ligger antalet olyckor i denna kateogori på de senaste fem åren.

Källa: Arbetsmiljöverket

– Den risken finns på daglig basis, men vi använder självklart full skyddsutrustning. Kemikalier är också farliga, men det gäller främst för de som jobbar inom industrin, säger Robert Widbäck

Skärskador kommer främst från handverktyg och från materialet i sig. Jobb i trånga miljöer innebär större risker. Skärskador i händerna är vanligast och även om det kan vara allvarligt är det oftast mest irriterande och smärtsamt. Enligt Robert Widbäck är montören i regel tillbaka nästa dag efter omplåstring.

– Den risken finns på daglig basis, men vi använder självklart full skyddsutrustning. Kemikalier är också farliga, men det gäller främst för de som jobbar inom industrin.

Robert Widbäck, Bravida

Robert Widbäck har många år i branschen, men sitt nuvarande uppdrag har han haft ungefär ett halvår. Under den tiden har två medarbetare skadats trots skyddsutrustning.

”Akut tillfällig stress gör att vi struntar i skydd”

En kollega skadade ögat under arbete med ett handverktyg då en flis oturligt smet förbi skyddsglasögonen. En annan medarbetare skar sig i huvudet då hjälmen föll av i ett arbetsmoment. 

– Det visar att olyckor alltid kan inträffa, trots noggrannhet och skyddsutrustning. Vi samlade alla medarbetare för att diskutera vad som hänt, varför och hur saker kan göras bättre, säger Robert Widbäck.

Arbetsmiljöserien del 1: Elektriker drabbas av andra yrkesgruppers asbestdamm

En slutsats var att det fanns brister med de gamla glasögonen och kollegerna beslöt också att rekommendera hakrem till hjälmen i den mån det är möjligt. Olyckorna aktualiserade också betydelsen av utbildning och att det är nödvändigt att alltid hålla säkerhetsfrågor på dagordningen.

Det system som Bravida använder för att samla underlag och data kring brister, olyckor och orsaker kallas BIA. Systemet är webbaserat och utvecklat av AFA Försäkring. Underlaget hjälper Bravida förebygga olyckor, men även andra företag som använder systemet kan dra fördel av data som samlas in.

– Det visar att olyckor alltid kan inträffa, trots noggrannhet och skyddsutrustning. Vi samlade alla medarbetare för att diskutera vad som hänt, varför och hur saker kan göras bättre.

Robert Widbäck

 – Ibland kan det vara trögt att få i gång ett engagemang och vissa tycker att det är besvärligt med utrustningen i vissa moment. Jag förstår väl att det ibland krävs finlir med händerna och att det kan vara trångt och svårt med hjälm. Men det gäller att veta hur och varför man ska gå tillväga på rätt sätt i olika lägen. Vi utbildar om vikten om att komma hem hel och ren och vi har nollvision. Där kan statistik från BIA vara bra för att visa hur det faktiskt ser ut.

Drabbades på jobbet: Henrik vet inte hur mycket asbest han har i lungorna

Det går inte att eliminera olyckstillfällena helt. Varje bygge och arbetsplats är unik. Det går heller aldrig att förutse exakt vad andra yrkesgrupper eller tredje part kan ha i kikaren.  Robert Widbäck betonar att utbildning är det mest centrala: Att samla alla medarbetare och pränta in vikten av planering och att gå skyddsronder och se till att miljön är rimlig. 

– Projektledning och lagbasar har ett stort ansvar. Ser de något som missas så ska de ta tag i det. Varje jobb som innebär ett riskmoment kräver en arbetsberedning.  BIA-systemet fungerar som en ständig skyddsrond och det är mycket bra.

– Jag förstår väl att det ibland krävs finlir med händerna och att det kan vara trångt och svårt med hjälm. Men det gäller att veta hur och varför man ska gå tillväga på rätt sätt i olika lägen.

Robert Widbäck

Tina Nordling är ombudsman och arbetsmiljöansvarig vid Svenska Elektrikerförbundet. Hon säger att elektriker ofta får skräp i ögonen eftersom de ofta jobbar med blicken riktad upp mot taket, och mycket jobb sker i undertak där det ofta är skräpigt och dammigt.

Elektrikern Karina Sønderhegn om skyddstänk på jobbet: "För vem vill vara den enda tjejen på bygget och vara just TJEJEN?"

– Sedan kan det inträffa allvarligare skador när saker slår upp i ögonen. Många stora byggföretag har hårda krav på handskar och glasögon. Det är en enkel och tydlig skyddsåtgärd som ser bra ut, men man måste också titta på orsaken till skadorna och vilka moment som verkligen är riskfyllda, säger Tina Nordling. 

 Tina är medveten om att det ibland krävs finmotorik i arbetet, så i vissa lägen kan utrustningen vara till mer besvär än nytta. Men det är viktigt att skyddsutrustningen är utprovad för användaren och anpassad för det man ska arbeta med. 

– Om den upplevs som störande är det risk att folk struntar i dem helt. Egen utrustning och bra arbetsmiljöutbildning är viktigast för de som jobbar på golvet.

Fler nyheter