Logga in

Så påverkar budgeten elteknikbranschen

Publicerad
17 apr 2017, 22:12

Flera satsningar med bäring på installationsbranschen finns med i regeringens vårbudget. Det visar Elinstallatörens granskning.

Totalt handlar det om reformer för 3,1 miljarder kronor i regeringens vårbudget, som förhandlats fram med Vänsterpartiet, och som presenteras i dag. Polisen är budgetens vinnare med 700 miljoner kronor mer i anslag för 2017.

Satsningar som berör VVS- och elteknikbranschen är bland annat sänkt arbetsgivaravgift för den första som anställs i småföretag. Samtidigt blir tjänstebilarna dyrare, dessutom höjs fordonsskatten.

Inkomstskatten höjs, den som tjänar mer än 38 200 kronor i månaden får en skattehöjning på 145 kronor i månaden. Inkomster på 56 000 och därutöver får en skattehöjning på omkring 200 kronor i månaden.

De skarpa förslagen väntas dessutom komma i höstbudgeten. 

Aviserade åtgärder är exempelvis flygskatten, de omdiskuterade 3:12-regler för företagare och höjd inkomstskatt för svenskar bosatta utomlands.

Skattehöjningarna ska bland annat finansiera:

  • Skattesänkningar för pensionärer (kostnad 2,2 miljarder kronor).
  • Skattesänkningar för personer med sjuk- och aktivitetsersättning (kostnad 0,5 miljarder kronor).
  • Sänkning av arbetsgivaravgiften för den första som anställs i fåmansföretag (kostnad under 0,2 miljarder kronor).

Totalt beräknas regeringens skattelättnader kosta statskassan strax över 3 miljarder kronor.

Här nedan är de viktigaste satsningarna som berör installationsbranschen.

UTGIFTER

Byggande

Regeringen hänvisar till höstbudgeten där man ”gjort den största satsningen på bostadsbyggande på 20 år”. Byggandet av bostäder med överkomliga hyror är prioriterat med fortsatt satsning på investeringsstöd för hyresrätter och studentbostäder. Regeringen har även tillsatt en samordnare som vill satsa på ökat industriellt byggande samt åtgärder för att få in fler kvinnor och nyanlända i byggbranschen. En strategi för hållbar stadsutveckling är på gång.

Energi

Sedan årsskiftet gäller en lägre energiskattenivå för el som används i större datacenter. Ett förslag om att sänka energiskattenivån även för mindre datacenter ses över. Nedsättningen ska även gälla för värmeföretagens leveranser till bland annat datorhallar. Enligt ett regeringsförslag ska energisskatten för förnybar el som framställs i mindre anläggningar och förbrukas på framställningsplatsen sänkas från 29,5 till 0,5 öre per kilowattimme. Förslaget är det första av de aviserade stegen för ett avskaffande av energiskatten på förnybar el som framställs i små anläggningar och används på samma plats som den framställs.

Fordon

Användandet av biodrivmedel och elbilar stimuleras av miljöbilspremier. Bilar med nollutsläpp får 40 000 kronor i premie (gäller sen 2016), medan övriga supermiljöbilar får 20 000 kronor i premie. Ett förslag på ett så kallat bonus–malus-system utreds, där fordon med låga utsläpp av koldioxid premieras genom en bonus, medan fordon med höga CO2-utsläpp får högre skatt. De nya reglerna föreslås träda i kraft 1 juli 2018. Den tidsbegränsade nedsättningen av förmånsvärdet för vissa miljöanpassade bilar är förlängd till och med 31 december 2020. Den maximala nedsättningen av förmånsvärdet begränsas från och med 2017 till 10 000 kronor per år, men ger personer med förmånsbil incitament att välja bilmodeller med låga koldioxidutsläpp.

Företag

Nya 3:12-regler ökar skatten i vissa fåmansbolag. Men Växa-reformen ger sänkt skatt för första anställningen. Regeringen vill utvidga sänkningen av arbetsgivaravgiften till att även omfatta handelsbolag och aktiebolag utan anställda.

Miljö

För första gången har miljöfrågorna fått en egen bilaga i budgeten. En halv miljard kronor går till Klimatlyftet, där kommuner och organisationer kan söka pengar.

Utbildning

Regeringen har inlett ett nytt kunskapslyft med en satsning som fullt utbyggd omfattar cirka 70 000 utbildningsplatser inom yrkesvux, lärlingsvux, folkhögskola, högskola och yrkeshögskola.

INTÄKTER

Konjunkturen ger regeringen vind i seglen och skatteintäkterna ökar i högre takt än väntat, tack vare den starka jobbtillväxten.Skattehöjningarna ska bland annat finansiera följande:

  • Hög- och medelinkomsttagarna får höjd löneskatt då brytpunkten för när den statliga skatten inte räknas upp med inflationen. 
  • Rabatten på ungas arbetsgivaravgifter slopas, vilket ger drygt 10 miljarder kronor till statskassan.

Läs hela budgeten här.