Logga in

Branschen reagerar mot utländska elinstallatörer

Publicerad
13 jun 2016, 14:13

De senaste fyra åren har minst 500 utländska elinstallatörer fått  behörighetsbevis utfärdade av Elsäkerhetsverket. Samtidigt vittnar flera experter om en ökning av antalet bristfälliga och ibland direkt livsfarliga elinstallationer som utförts av utländska elnstallatörer och deras underentreprenörer.

”Kunskapsmässigt görs ingen som helst prövning. Det handlar bara en överföring av behörighet, de har ju tillstånd i ett annat land.”

Rolf Källkvist, inspektör på Elsäkerhetsverket.

Faktum är att var tionde person som beviljats behörighet (AB, ABL, BB1 och BB3) av Elsäkerhetsverket de senaste åren är en utländsk elyrkesman som har sökt svensk behörighet.

– Svenska elinstallatörer måste gå en lång utbildning och sedan skaffa sig yrkeserfarenhet. Att det nu, så att säga från sidan, kan komma utländska installatörer och få behörighet utan att behöva visa upp någon som helst yrkeskunskap, det är faktiskt stötande. Själv har jag kämpat på i den här branschen i 41 år, säger besiktningsmannen och elkonsulten Hans Ring.

Elsäkerhetsverket har sedan början av 2013 gjort 380 tillsynsärenden mot elinstallatörer, men kan inte utifrån sin statistik svara på om några av dessa tillsynsärenden omfattar utländska elinstallatörer. Klart är i alla fall att ingen elinstallatör, vare sig utländsk eller svensk, har fått behörigheten indragen under samma period.

FÖRDJUPNING: ”Uppenbarligen är det behörighetsbevis han fått inte värt någonting”. Ronny och Hannas villa är ett exempel på en bristfällig installation utförd av en utländsk elinstallatör med svensk behörighet. Läs deras historia. 

Frågan om utländska elinstallatörer i Sverige bottnar i en av EU:s grundpelare: Fri rörlighet över gränserna. Om en person har tillstånd att arbeta som elinstallatör i ett EU-land kan hen ansöka om att göra det samma i ett annat EU-land. Kompetensen måste styrkas skriftligen och tillstånd utfärdas av Elsäkerhetsverket.

Per Höjevik, chef för analysavdelningen på Elsäkerhetsverket, understryker att det görs en väldigt noggrann prövning innan utländska elinstallatörer kan få ett svenskt behörighetsbevis.

– Vi lägger ner mycket tid på att kontrollera den skriftliga dokumentationen. Det är en rigorös behandling, säger han.

”Svenska elinstallatörer måste gå en lång utbildning och sedan skaffa sig yrkeserfarenhet. Att det nu, så att säga från sidan, kan komma utländska installatörer och få behörighet utan att behöva visa upp någon som helst yrkeskunskap, det är faktiskt stötande.”

Hans Ring, besiktningsman och elkonsult.

Men det handlar alltså bara om att granska den skriftliga dokumentation som elinstallatören skickar in.

– Vid all hantering av behörighetsansökningar bedömer vi den sökandes dokumenterade kunskap och erfarenhet. Vid en ansökan om omvandling via Yrkeskvalifikationsdirektivet har den sökande redan en behörighet eller liknande i ett annat EU/ESS-land. Någon bedömning av andra länders beslut kan inte göras, säger Per Höjevik.

Någon bedömning av praktiska kunskaper inom el görs alltså inte.

– Kunskapsmässigt görs ingen som helst prövning. Det handlar bara en överföring av behörighet, de har ju tillstånd i ett annat land, säger Rolf Källkvist, inspektör på Elsäkerhetsverket. 

Och när de utländska elinstallatörerna väl fått sin svenska behörighet kan de arbeta fritt i Sverige, precis som alla andra elinstallatörer som fått behörighet av Elsäkerhetsverket.

– Vi har ingen som helst registrering av vilka jobb det gör. Men det har vi ju inte heller när det gäller svenska elinstallatörer.  

”Det är inte förbjudet att i Sverige bygga en elanläggning med exempelvis polsk standard. Så länge den uppfyller elsäkerhetskraven så behöver det inte vara fel. Både svensk och polska regler bottnar ju i internationella standarder.”

Rolf Källkvist, inspektör på Elsäkerhetsverket.

Elinstallationer som görs i Sveriges ska utföras med utgångspunkt från svensk standard. Har elinstallatören inte följt svensk standard måste det finnas en dokumentation som visar att riskbedömningar har gjorts och att elanläggningen är lika säker som om den var byggd enligt svensk elstandard.

– Det är inte förbjudet att i Sverige bygga en elanläggning med exempelvis polsk standard. Så länge den uppfyller elsäkerhetskraven så behöver det inte vara fel. Både svensk och polska regler bottnar ju i internationella standarder, säger Rolf Källkvist.

Men det finns tydliga skillnader mellan svensk och polsk standard. Rolf Källkvist ger ett exempel:

– I Sverige använder vi oftast vp-rör och FK i rören. Så gör man inte i Polen. Där drar man kabel direkt i väggen. Därmed är det inte omdragbart, om kunden inte särskilt beställer det. Men det behöver inte vara sämre elsäkerhet, så länge man använder dubbelisolerad kabel, har rätt dimension och avsäkrar rätt. Däremot är det ju förstås mer opraktiskt, men det är inte en elsäkerhetsfråga.

Elinstallatören har talat med flera experter som på olika sätt kommer i kontakt med el-

anläggningar byggda av utländska elinstallatörer. De är överens om att det oftare hittas brister i dessa anläggningar än i anläggningar som är byggda av svenska företag. De tycker att det här är ett växande problem.  

– Jag ser mängder av allvarliga fel som är gjorde av utländska elyrkesmän. Och det är ju inte så konstigt. Hur ska de kunna följa svensk elstandard när de inte kan svenska? Reglerna finns ju bara på svenska, säger Håkan Svanström

på Svanströms El och VVS och fortsätter:

– Jag påtalade det här för Elsäkerhetsverket redan för ett och ett halvt år sedan. Enligt min åsikt är de bakbundna i den här frågan eftersom det handlar om EU:s regler om fri rörlighet. Det här är mer av ett politiskt problem.

– Det är också en fråga som det finns ett visst tabu kring. Det är så lätt att sätta rasiststämpel på någon.

 ”Just nu är många byggföretag från Litauen och Spanien aktiva i Sverige. Jag får ofta höra av kunden att det är byggaren som även dragit elen. Många av de spanska elanläggningar som jag sett hör till värsta exemplen när det gäller bristande elsäkerhet.”

Michael Steen, brandutredare på Attention TC.

 Michael Steen på Attention TC gör ungefär 100 brandutredningar varje år där misstanken är att el orsakat branden.

– Det dräller av folk som gör elinstallationer fast de inte borde göra det. Jag ser en ökning av bristfälliga elinstallationer gjorda av utländska företag, men om de har behörighet eller inte vet jag inte när jag gör mina utredningar.

– Just nu är många byggföretag från Litauen och Spanien aktiva i Sverige. Jag får ofta höra av kunden att det är byggaren som även dragit elen. Många av de spanska elanläggningar som jag sett hör till värsta exemplen när det gäller bristande elsäkerhet.

Men Michael Steen understryker att det samtidigt är viktigt att inte dra generella slutsatser och peka ut någon nationalitet.

– Det finns många utländska elinstallatörer som är otroligt kunniga. Men samtidigt är de utländska standarderna ofta minst sagt annorlunda. Exempelvis är det på sina håll tillåtet att gjuta in kablarna direkt i bjälklagen.

FAKTA

Yrkes­kvalifikations­direktivet

På Elsäkerhetsverkets webbplats beskrivs Yrkeskvalifikationsdirektivet som ”en annan väg till behörighet”.

Om meriterna uppfyller kraven i Elsäkerhetsverkets föreskrifter tilldelas den sökande en behörighet och upptas därmed i elinstallatörsregistret. I detta register framgår det inte på vilka meriter som personen sökt.

Varje år görs omkring 200 ansökningar om svensk behörighet. Sju av tio ansökningar godkänns i regel. Förutom Norden är de vanligaste länderna Polen och Tyskland.

De senaste åren har omkring 900 personer per år beviljats behörighet av Elsäkerhetsverket (AB, ABL, BB1 och BB3). Av dem har mellan 120 och 140 personer varit utländska elyrkesmän som sökt och beviljats svenskt behörighetsbevis.

Även på Ce-Ce el i Stockholm får man rycka in och rätta till elinstallationer som gjorts av utländska företag.

– Vi får inte reda på om det funnits behörighet eller inte, bara att det inte finns någon att ställa till svars. Det största problemet är att folk vänder på kepsen och tror att de är elektriker.

– Och jag tror att det här problemet kommer att öka nu när ROT-avdraget sänkts, säger Stefan Gimmerhorn, arbetsledare på Ce-Ce El.