Dålig kännedom kring möjligheter att söka vidare

– Okunskap om möjlighet att välja till teoretiska ämnen för att få behörighet att söka till högskolan är sannolikt orsaken till att vi haft ett vikande söktryck, säger Magnus Björk, en av Viskastrandskolans rektorer.

El- och energiprogrammet på Viskastrandskolan tar in ett 60-tal elever varje läsår. De erbjuds alla de fyra inriktningar som finns på programmet: elteknik, data- och kommunikationsteknik, energiteknik och automation. Första året är gemensamt för alla och präglas av de teoretiskt inriktade ämnena. Under andra läsåret läser eleverna den inriktning de valt i slutet av ettan och de yrkesorienterade ämnena tar alltmer över.

– De som ska läsa data- och kommunikationsteknik måste dock göra en intresseanmälan om detta redan när de söker till gymnasiet. Dan Ottosson förklarar att eleverna på alla program har möjlighet att välja till de teoretiska ämnen som krävs för både grundläggande och särskild högskolebehörighet.

Rektor Magnus Björk konstaterar att möjlig­heten att komplettera med högre kurser i sådana ämnen som matematik, naturkunskap och samhällskunskap inte riktigt nått fram till elever och föräldrar tidigare. Särskild behörighet med matematik finns som en valbar möjlighet inom elevernas ordinarie studieplan på el- och energiprogrammet.

– Eleverna på alla program har möjlighet att välja till de teoretiska ämnen som krävs för både grundläggande och särskild högskolebehörighet.

Dan Ottosson, ansvarig för energiinriktningen på Viskastrandskolan

– Okunskap om möjligheten att välja till teoretiska ämnen för att få behörighet att söka till högskolan är sannolikt orsaken till att vi haft ett vikande söktryck till yrkesprogrammen de senaste åren. Men eftersom det här nu har kommit mer i fokus för den utbildningspolitiska debatten blir det kanske tydligare för alla att yrkesinriktade utbildningar inte är någon återvändsgränd, säger han.

Elevernas intresse för de olika inriktningarna är normalt ganska jämnt fördelat, men det finns en klar tendens nu till att inriktningarna data-och kommunikationsteknik och energiteknik ökar i intresse.

– Eftersom det här nu har kommit mer i fokus för den utbildningspolitiska debatten blir det kanske tydligare för alla att yrkesinriktade utbildningar inte är någon återvändsgränd.

Rektor Magnus Björk

– För de som läser energiteknik finns också möjlighet att senare ta ECY-certifikat och bli elektriker. Men de behöver då samla på sig ytterligare 400 timmars lärlingstid, utöver de normala 1 600, förklarar Dan Ottosson.

Skolan erbjuder också lärlingsutbildningar, där eleverna tillbringar minst 50 procent av sin studietid ute hos företag. Men också den ­ordinarie utbildningen på el- och energiprogrammet innehåller mer praktik än på många andra håll.