Logga in

Förslagen som ska vända raset för yrkesprogrammen

Publicerad
16 nov 2015, 12:56

Ekonomiskt stöd till programfördjupning med nationell rekrytering inom smala men efterfrågade yrkesområden – det är huvudförslag från yrkesprogramsutredningen. Samtidigt öppnar utbildningsministern för att återinföra högskolebehörighet som standard på yrkesprogrammen.

Andelen som väljer yrkesprogram på gymnasiet fortsatte falla höstterminen 2014 och är nu nere på 26 procent av gymnasieeleverna. Idag presenterades yrkesprogramsutredningen som ska vända utvecklingen

– I Sverige har vi fokuserat i hög grad på elevernas val och väldigt lite på arbetsmarknadens behov, det säger Amelie von Zweibergk, som sedan 2013 haft i utrett hur den gymnasiala yrkesutbildningen kan stärkas för att underlätta övergången mellan skola och arbetsliv.

Finland har en central dimensionering som bestämmer hur många som ska tas in på olika utbildningar.I Sverige uppstår utbildningar som elever efterfrågar och utbildningsanordnare tillhandahåller. I kombination med att ungdomar har väldigt låg kunskap om vilka yrken som finns och hur pass efterfrågade de är skapar det problem med matchningen på arbetsmarknaden.

Kunskaperna hos eleverna som ska välja gymnasium är bristfällig om vilka yrken som döljer sig bakom yrkesprogrammen. När man frågar 19-åringar så kan de i genomsnitt räkna upp 23 yrken, vilket är långt färre än de 60-talet vanligaste yrkena som finns på de 12 yrkesprogrammen och de hundratals yrken som finns ute i arbetslivet, säger Amelie von Zweigbergk till Elinstallatören.

Ett färskt exempel från elområdet är bristen på linjemontörer och andra montörsyrken inom den växande kraftbranschen som helt saknas i utbildningsutbudet. Det här ska branschskolor råda bot på enligt yrkesutbildningsutredningens slutsats. .

– Det finns ett hundratal smala yrken där det finns en efterfrågan på arbetskraft men där skolorna inte startar utbildninga därför att den lokala efterfrågan från eleverna är för liten. De här skolorna ska kunna ta emot elever från hela landet fyra veckor per termin, säger Amelie von Zweigbergk.

Tanken är att ett gymansium ska kunna tillhandlahålla en kurs inom en smal yrkeskompetens fyra veckor per termin och att eleven i övrigt går på sin vanliga gymnasieskola. Programfördjupningspaketet omfattar 400 poäng och statsbidraget blir 50 000 kronor per elev och läsår. Enligt förslaget börjar branschskolor testas 1 januari 2018 och testet pågår sedan till 30 juni 2023.

Gymnasie- och kunskapslyfts­minister Aida Hadzialic pratade om vikten av att elever som går ett yrkesprogram ges möjligheter under hela livet att omkvalificera sig och tog upp högskolebehörighet som en viktig faktor.

– Mitt förslag är att man ska välja bort högskolebehörigheten istället för att välja till den så som har varit fallet hittills.

Sedan gymnasiereformen 2011 kan elever på yrkesprogrammen välja till kurser som ger allmän högskolebehörighet, men gymnasieministern vill alltså att de ämnena ska vara bortvalsbara istället för tillvalsbara.

När kan den här ändringen träda ikraft?

– Vi kommer lämna förslag på det i slutet av våren, efter att gymansieutredningen har presenterats, säger Aida Hadzialic till Elinstalltören. 

Ett annat förslag från utredingen är obligatorisk prao där högstadieelever inte bara ska kunna vara på ett företag utan lika gärna på ett yrkesprogram. Är man intresserad av elektrikeryrket så kan man alltså testa det direkt på elprogrammet istället för att vara ute hos ett företag. Det här kan underlätta placeringen speciellt för elever som är intresserade av industri eller andra arbetsplatser som inte släpper in ungdomar annat än på korta studiebesök.