Mycket el att spara i miljonprogramshus

Med en ordförande som är elinstallatör med Elrätta tankar har bostadsrättsföreningen Rågen i Sundsvall bra koll på eltekniken. Under en följd av år har föreningen gradvis effektiviserat och moderniserat sin elanläggning. Det har bland annat lett till rättvisare debitering och kraftigt sänkta elkostnader och ett bekvämare, tryggare boende.

När Brf Rågen i Sundsvall byggdes under åren 1972-74 var det inte mycket tal om energieffektivitet. De 676 lägenheterna var den del av det beryktade miljonprogrammet så det viktigaste var att bygget skulle gå fort. Det tog bara tre år att uppföra 14 huskroppar om vardera sex till åtta våningar.

Idag, 40 år senare, dras husen alltjämt med en hel del problem som det snabba uppförandet och den låga ambitionsnivån i bygget förde med sig. Men några av problemen har tacklats på senare år. Tack vare att föreningen sedan några år tillbaka har en elinstallatör som ordförande har Rågen blivit en allt mer Elrätt förening. Nick Brännström heter ordföranden. Till vardags driver han den lilla tvåmannafirman NHB Elektriska.

– Jag kom in i bostadsrättsföreningens styrelse år 2000 och drog ganska snart igång en diskussion kring vilka förbättringar som borde genomföras, minns Nick Brännström. Ett tidigt resultat av de diskussionerna blev att föreningen ökade sina avsättningar av pengar för kommande arbeten. Den åtgärden har gett god avkastning. Flera energieffektiviseringsprojekt har genomförts under de senaste åren – och ännu fler står för dörren.

– Nästa år står vi inför vår allra största utmaning. Det är dags för stambyten och i samband med dem ska vi renovera kök och badrum, införa individuell mätning av varmvatten och en hel del annat, berättar Nick. Stambytet blir en affär på drygt 100 miljoner kronor så det behöver lånas pengar i bank för att klara det stora åtagandet. Men ränteläget är förstås gynnsamt just nu.

Det finns mycket att göra för att förbättra husens energiprestanda. Väggar och bjälklag innehåller bara 13 cm isolering, men det är inte mycket att göra åt. Diskussioner pågår om att isolera mer på vindarna, men husen är byggda med platta tak så det är en ganska komplicerad historia.

– Däremot har vi bytt fönster och dörrar och glasat in balkonger. Fönstren har faktiskt bytts i två omgångar – först gjordes en halvmesyr på nittiotalet med att sätta in extra glasrutor, men i början av 2000-talet bytte vi till riktiga treglas isolerfönster. Nick förklarar att det var först med isolerglasen som åtgärden fick påtaglig effekt på föreningens värmeräkning. Alla husen värms här med fjärrvärme från det kommunala energibolaget.

En annan åtgärd som gav rejäl effekt var införandet av individuell elmätning. När husen byggdes installerades en gemensam elmätare för hela föreningen, så elkostnaden ingick i hyran i många år.

– Det innebar förstås att ingen hade koll på den egna elförbrukningen och att få brydde sig om att spara el. IR-värmare och elektriska element på balkongerna var vanliga på den tiden och lämnades ofta påslagna också när ingen befann sig där.

När elförbrukningen blev synlig för de boende här förändrade många sitt beteende. Plånboken är sannolikt det bästa påverkansmedlet för att få folk att spara energi.
Nick Brännström

Nick berättar att i samband med installerandet av individuella elmätare så byttes också styrsystemet för fjärrvärmeanläggningen och en ny undercentral för elen installerades. Den nya och effektivare styrningen gjorde det möjligt att sänka temperaturen på stigarledningen utan att det blev kallare i lägenheterna.

Det är inte bara effektivare energikurvor i värmestyrningen som förbättrat klimatet i föreningens lägenheter. De gamla fläktarna i ventilationssystemet har också bytts ut mot modernare tryckstyrda och varvtalsreglerade fläktar.

– Vi har också satt in tryckstyrda fläktar till imskåpen i köken. Den ventilationskontroll, OVK, som vi gör vart tredje år har gett oss svart på vitt på att luftkvaliteten blivit bättre med det nya systemet, samtidigt som vi sparar en hel del energi genom att varvtalsreglera alla fläktar, säger Nick.

Nästa åtgärd i föreningen blev att bygga om motorvärmaruttagen. De förseddes med elmätare och en styrenhet så att bilägarna kan styra sina uttag via mobil eller dator. Inom kort ska det också sättas in miljögivare i uttagen så att effektuttaget också kan styras efter utetemperaturen. Med 471 motorvärmaruttag blir det många kilowattimmar som sparas på det här viset.

– Förut hade vi ett system som i princip var fullt påslaget halva dygnet. Förutom att den konsumerade massor av onödig el så var anläggningen också servicekrävande. Den hade stora kontaktorer som ideligen behövde bytas ut.

Under den gångna sommaren förra året genomfördes ytterligare en energibesparande åtgärd. Då byttes alla utomhusarmaturer ut till nya LED-bestyckade.

– Vi ersatte de gamla armaturerna med 125 Watts kvicksilverlampor till nya med 70 W LED och sparade därmed 68 procent av energiförbrukningen, förklarar Nick Brännström.

En annan effekt av bytet var att ljuset nu upplevs som avsevärt bättre än tidigare av de boende i föreningen.
Nick Brännström

– Totalt var det 110 armaturer som byttes ut, till en kostnad av ungefär 450 000 kronor. De pengarna räknar vi att ha fått tillbaka redan om några år.

Nästa steg på belysningssidan är att modernisera föreningens trapphusbelysning. Här finns flera hundra armaturer, upp emot 700 stycken, som idag enbart styrs av klocka och ljusrelä.

– Hälften av armaturerna lyser förmodligen mer eller mindre dygnet runt idag, trots att alla trapphus har fönster. Genom att installera våningsvis närvarostyrning med ett dimrat grundljus räknar vi med att göra stora besparingar.