Logga in

Från Elinstallatören i maj 2015: Omdiskuterat arbete är nu igång

Publicerad
20 maj 2015, 09:57
| Uppdaterad
24 feb 2021

Så fort det ska vara tunnlar med i ett projekt blir det en massa extra bök. Och tunneln genom Hallandsås är egentligen två tunnlar. Lägg sedan till att hela projektet varit en politiskt glödhet potatis, att man använt en borrmaskin på över 3 000 ton och att tusentals inblandade yrkesmän med olika viljor varit inblandade. De flesta har nog sin egen bild av vad Hallandsåsprojektet är. Men Elinstallatören lät tre personer från Goodtech, som sköter elinstallationerna, ge sin.

När det gäller elinstallationerna i Hallandåsen handlar väldigt mycket om en enda sak – logistik. Det är Goodtech som sköter just elinstallationerna i tunnlarna genom Hallandsås – där spåren nu kommit på plats. I mars förra året satte Goodtechs arbete på plats igång, och det ska vara klart i december 2015.

”Arbete på plats” i det här fallet betyder följande: All kraftförsörjning, inklusive UPS och omkopplingsautomatik till teknikhus, signalkiosker och tvärtunnlar, kraftförsörjning till teleanläggningar, tunnel- och bangårdsbelysning, läggning av högspänningskabel på 11 och 36 kV, fjärrstyrning och 21 olika ställverk, tre nätstationer och två satellitstationer. Och mycket, mycket mer.

– Så fort det är tunnlar inblandade i ett projekt så blir det problem med logistik och transporter. Hallandsåsprojektet har dessutom bara två spårtunnlar utan någon serviceväg eller räddningsväg, så planeringen har varit en stor utmaning, säger Karl Johan Eriksson, Goodtechs seniorkonsult inom spårinfrastruktur.

Han kastar ut några siffror: 1 700 armaturer på lina, 3 000 armaturer på handledare, 600 hänvisningsarmaturer, 400 kilometer kabel, 40 kilometer jordlina och 17 kilometer vajer – det finns nu i tunnlarna.

– Jag tycker alltid att det är roligt med järnvägsprojekt. Tänk bara att planera att få in lastbil och släp med tre K30-kabeltrummor med 5 700 meter kabel som väger 9 000 kilo vardera i en spårtunnel – när det funkar så är det riktigt kul. Arbetsmiljön har varit i fokus. Det har handlat om att planera alla arbeten in i minsta detalj och att få med och minimera alla risker. Vi gör en arbetsberedning på vartenda arbetsmoment, säger Karl-Johan Eriksson.

Han berättar att historiken kring projektet gör alltihop mer spännande.

– Tunnelbygget är ett historiskt projekt. Att få vara med här är spännande. Jag har varit på Öresundsbanan, Botniabana och nu här. Att få färdigställa här och se till att tågen går i rätt tid är roligt. Men visst, när det är uppåt 30 elektriker på plats så finns det många olika viljor, det är en utmaning. Skiften är 12 timmar om dagen, fyra dagar i veckan, då blir gemenskapen med arbetskamraterna stark och man löser problem tillsammans. Å andra sidan är det inte alla som fixar att jobba så.

Det är naturligtvis utrymmet i tunnlarna som krånglar till logistiken. I början, innan gång-och utrymningsvägarna längs spåren kom på plats kunde två fordon mötas därinne, men det har inte gått på ett bra tag nu. Ska ett fordon in, måste ett annat ut först.

FAKTA

Kort och rakt om ett av Sveriges slingrigaste projekt

1992: Tunnelbygget startades.

1997: Projektet stoppades på grund av miljöproblem. Regeringens beställde omfattande utredningar om möjlig teknik, miljöeffekter och kostnader för ett fortsatt tunnelbygge.

2001: Riksdag ger klartecken till fortsatt tunnelbygge.

2002: Samverkansbolaget Skanska-Vinci HB anlitas för det fortsatta bygget.

2003: Bygglov och miljödom blev klart och projektet kunde återupptas.

2005: Tunnelborrmaskinen Åsa börjar borra.

2013: Den 4 september gör Åsa genombrott i västra tunneln. Därmed är tunneln färdigborrad.

2015: Järnvägsinstallationerna slutförs – trafikstart planeras till slutet av året.

Kostnad: Den ursprungliga budgeten för tunnelbygget var cirka 900 miljoner kronor. Kort efter byggstarten steg den till 1,2 miljarder kronor. Mellan 1992 och 2002 kostade projektet cirka 2,1 miljarder kronor. Idag har projektet en budget, som även omfattar kostnader från omstarten år 2003, fram till färdigställandet av tunnlarna, på 8,4 miljarder kronor (2008 års penningvärde). Projektets totalkostnad beräknas bli 10,5 miljarder kronor.

• Tunnlarna består av två parallella enkelspårstunnlar på vardera 8,7 kilometer

• De båda tunnlarna binds samman av tvärtunnlar

• Tunneln går mellan Båstad på den norra sidan av åsen och Förslöv på den södra

• Spårläggningen blev klar i februari 2015

• Tunnlarna ska stå klara för tågtrafik i december 2015.

 

Lars Sandholm, Goodtechs platschef i projektet, förklarar att transporter av personal och material planeras med total noggrannhet.

– Även planeringen av själva utförandet blir viktigare, eftersom det tar en bra stund att hämta en skruvmejsel om man skulle ha glömt den, säger han.

Han ansvarar alltså för det administrativa och långsiktiga i projektet – som bemanning, de olika avtalen med leverantörer och beställare och ekonomin. Han ser också till att alla medarbetare har bra förutsättningar för att genomföra sina uppgifter.

– Det är avgörande för ett framgångsrikt projekt att alla ser helheten och känner till de övergripande målen, menar Lars Sandholm. Själv jobbar han utifrån de nio kunskapsområden som organisationen Project Management Institute, eller PMI, har med i certifieringen av projektledare. De är bland annat ledning och hantering av integration, kostnader, omfattning och kommunikation i projekt.

Jag tycker nog att det saknas personal i elteknikbranschen med tillräcklig och rätt kompetens inom administration och planering för stora projekt.
Lars Sandholm

 

I det här projektet har planerna gått utmärkt – spänningssättningen skedde mellan den 4 och 8 februari.

– Det var det roligaste i hela projektet hittills. Förutsättningarna var inte de bästa runt den tiden eftersom flera nyckelpersoner var sjuka och flera ändringar i projektet kom samtidigt. Men den personal vi hade på plats utförde sitt arbete långt över förväntan. Det var fantastiskt att se hur bra det kan fungera med så professionella medarbetare, säger Lars Sandholm.

FAKTA

Tunnelborrmaskinen Åsa

• Specialanpassad för Hallandsås, tillverkad av tyska Herrenknecht, utformad med hjälp av Skanska-Vinci och Trafikverket

• Består i huvudsak av en sköld och ett borrhuvud. Bakom borrmaskinen fanns den över 200 meter långa bakriggen, eller servicedelen

• Skölden hindrade vatten från att läcka in bakom borrkronan och skyddade tunnelarbetarna från infallande berg. Åsa arbetade sig framåt genom att det roterande, kutterförsedda borrhuvudet trycktes mot berget och spräckte loss det. Bergmassorna fördes ut ur tunneln via ett transportband. Grundvatten som läckte in genom borrkronan pumpades vidare till ett vattenreningsverk utanför tunneln

• Åsa tog med hjälp av domkrafter spjärn mot det betongrör som den byggde efter sig

• Större underhåll gjordes minst var 1 000 meter. Utöver det slets kuttrarna på borrhuvudet och behövde kontinuerligt bytas. Det skedde inifrån maskinen.

Längd borrhuvud: 12 meter

Längd med servicedel: 250 meter

Vikt borrhuvud: 218 ton

Totalvikt: 3 200 ton

Diameter borrhuvud: 10,6 meter

Tryckkraft: 19 000 ton

Borrhuvudets vridmoment: 26 000 Nm

Borrhuvudets rotationshastighet: 0 – 5 rpm

Antal kuttrar på borrhuvudet: 70

Installerad effekt på borrhuvudet: 4,2 MW (5 700 hästkrafter)

Elförbrukning: Upp till 8577 kW (21 000 Ampere vid 400 Volt)

Borrsäkerhet: +/- 10 cm på 5,6 km tunnel

Antal personer på ett skift: 16
Kostnad: cirka 500 miljoner kronor